Pollenallergi är en allergisk reaktion mot små pollenkorn som växter släpper ut i luften. Den kallas också hösnuva eller säsongsbunden allergi. Det finns flera typer av läkemedel som kan lindra besvär i näsan och ögonen, och många kan köpas utan recept.
Pollenallergi är en allergisk reaktion mot pollen.1 Pollen är små korn som växter släpper ut i luften.2 När pollen finns i luften kan det komma i kontakt med flera delar av kroppen samtidigt.
Pollenallergi kallas också hösnuva eller säsongsbunden allergi. Namnet hösnuva kan därför förekomma när du läser om samma besvär på andra webbplatser eller i information från vården. Säsongsbunden allergi betyder att allergin hör ihop med vissa delar av året.3 Pollenallergi är alltså kopplad till pollensäsongen och inte till en viss plats inomhus eller en enstaka händelse.
Pollenallergi är vanligt i Sverige. Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning får pollenbesvär under vår och sommar.4 Det betyder att många personer kan påverkas under samma period, även om besvären kan se olika ut från person till person.
Cirka 15–20 procent av unga vuxna brukar anges ha pollenallergi.5 Uppgiften gäller unga vuxna och är därför inte samma sak som en uppskattning för alla åldersgrupper. Allergin kan variera något i olika åldrar.
Pollensäsongen i Sverige pågår från tidig vår till höst.4 Allergiska reaktioner som uppkommer på våren och sommaren kan vara orsakade av pollen.5 När säsongen börjar och slutar varierar beroende på var i landet du bor.4 Därför kan tiden då pollen påverkar dig vara olika om du bor i södra, mellersta eller norra Sverige.
Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag. De varierar också mellan olika år.4 Det innebär att mängden pollen inte är densamma varje dag eller under samma period från ett år till ett annat. Pollensäsongen kan därför upplevas olika över tid, även på samma ort.
Du kan läsa mer om vad pollenallergi kan ge för besvär, hur allergin utreds och vilken hjälp som finns i de andra avsnitten på varden.se.
De vanligaste orsakerna till luftvägsallergi i Sverige är pollen från björk, gräs och gråbo.1 De flesta som reagerar på pollen reagerar på björkpollen eller gräspollen, men även gråbo och andra växter kan ge allergi. Pollen från gran och tall är inte allergiframkallande.4
Olika växter blommar under olika delar av året. Hasselpollen finns vanligtvis redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. Björkpollensäsongen brukar börja i södra Sverige i början av april.4 I Mellansverige börjar den i mitten eller i slutet av april och i norra delen av Sverige lite senare.
I juni avtar halterna av björkpollen, medan mängden gräspollen ökar och finns kvar fram till i augusti. Gräspollensäsongen kan börja i slutet av maj i södra Sverige och brukar vara som mest intensiv i slutet av juni. Gråbo blommar på sensommaren från slutet av juli och hela augusti, och gråboallergi kan ge besvär ända in i september.4
Vilka pollen som finns i luften påverkas också av var i landet du bor. Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige. Pollenhalterna är högre vid uppehållsväder och blåst, medan halterna är låga under kyliga och regniga dagar.
Pollenallergi märks ofta i näsan och ögonen. Besvären kan komma samtidigt eller var för sig, och du kan ha ett eller flera symtom.
Klådan kan göra att du vill gnugga näsan eller ögonen. Ögonbesvären kan kännas särskilt tydliga när ögonen rinner och kliar. Tröttheten kan finnas även när besvären främst sitter i näsan och ögonen.
Pollenallergi kan likna en vanlig förkylning, eftersom båda kan ge snuva och nästäppa. En skillnad är att förkylning ofta också ger halsont.
Ofta räcker det att du beskriver dina besvär för att en läkare ska kunna bedöma om du har pollenallergi. Bedömningen bygger på symtomen och på när de kommer, till exempel om de återkommer under en viss del av året. Allergiutredning kan behövas om det inte är tydligt vad som orsakar besvären. Under en allergiutredning får du berätta om dina besvär och kan också behöva genomgå olika undersökningar.4
Under samtalet frågar vårdgivaren bland annat om besvären varierar med tiden på dagen eller årstiden. Du kan också få frågor om kontakt med husdjur eller andra allergen.3 Det är bra att berätta när besvären började, hur länge de brukar finnas kvar och om de återkommer under samma period varje år.
Vårdgivaren bedömer även andra möjliga tillstånd, till exempel förkylning eller astma.6 Vid bedömningen får du frågor om huruvida besvären varierar med tiden på dagen eller årstiden och om du har varit i kontakt med husdjur eller andra allergen.3 Typiska symtom för astma är att du får hosta som inte går över, svårt att andas och pipande andning.4 Därför kan frågor om andningen ingå i bedömningen.
Det finns flera typer av läkemedel som kan lindra besvär i näsan och ögonen vid pollenallergi.7 Antihistaminer kan användas när besvären inte kommer så ofta eller inte varar så länge.3 Vissa antihistaminer kan göra dig trött, även om det är ovanligt. Om du fortsätter att känna dig trött kan det bero på själva allergin.7 Antihistaminnässprej kan fungera bra vid allergiska besvär i näsan. Antihistaminögondroppar kan användas vid behov mot kliande och rinnande ögon.3
Nässprej med kortison fungerar bäst när den används varje dag. Det kan ta två veckor eller mer av regelbunden användning innan besvären förbättras. Kortisonsprej i näsan är vanligtvis säker för både barn och vuxna.8 Det finns nässprej som bara innehåller kortison och nässprej som innehåller både kortison och antihistamin. Många av dem är receptfria, men vissa läkemedel kräver recept.7
Pollenprognoser visar hur mycket pollen av olika slag som finns i luften där du befinner dig. Genom att följa en aktuell prognos kan du lättare se vilken typ av pollen du troligen har reagerat på. Du kan följa pollenprognoser på Pollenrapporten.se eller söka efter en lokal pollenprognos. Pollenrapporten har en översikt över alla pollen i Sverige. En aktuell lokal prognos kan också ge en uppfattning om vilket pollen du troligen har reagerat på.4
Pollenhalterna är oftast högre vid uppehållsväder och blåst. Under kyliga och regniga dagar är halterna låga eftersom mycket pollen sköljs ner till marken.4 Det kan därför vara lättare att planera utomhusaktiviteter efter väder och pollenhalt.
Skriv gärna ner i en kalender när du får besvär och följ samtidigt pollenhalterna i området.4 Det kan hjälpa dig under nästa år, så att du kan börja med läkemedlen i tid för att minska besvären.
Det går ofta inte att undvika allt pollen eftersom det sprids med vinden, men du kan minska mängden pollen som kommer in i hemmet och på kroppen.
Vid lindriga eller måttliga besvär kan apotekspersonal hjälpa dig att välja receptfritt allergiläkemedel.4 Många läkemedel mot allergiska besvär i näsan och ögonen kan köpas utan recept. Vilket läkemedel du behöver beror på vilken allergi du har och vilket läkemedel du använder.7
På apoteket kan du få råd om antihistaminer och kortisonsprej i näsan. Antihistaminer finns bland annat som tabletter, flytande läkemedel, nässprej och ögondroppar. Kortisonsprej i näsan brukar hjälpa bättre vid nästäppa än antihistamin.7
Om du blir trött av behandlingen kan du fråga på apoteket om hjälp med vilket läkemedel du ska välja.7 Vid osäkerhet om ett läkemedel passar dig kan du också fråga apotekspersonalen.
Primärvården kan sköta utredning och behandling som kräver lokala steroider.
Ja. Hösnuva är ett annat namn för allergisk rinit, alltså allergiska besvär från näsan. Begreppet hösnuva syftar främst på allergisk rinit som kommer under vissa delar av året på grund av pollen från gräs, ogräs och träd.6 Orden används därför ofta för samma typ av säsongsbundna näsbesvär, men hösnuva beskriver framför allt pollenallergi som kommer under delar av året.3 Allergisk rinit kan också bero på andra allergen än pollen.9
För vissa barn kan allergin försvinna när immunförsvaret blir mindre känsligt för det som utlöser besvären. Det går däremot inte att räkna med att pollenallergi alltid försvinner, eftersom pollen kan fortsätta att påverka kroppen under lång tid när allergin väl har uppstått. Allergin kan alltså minska hos vissa, särskilt under barndomen, men utvecklingen är olika från person till person.3 Om allergin finns kvar kan besvär återkomma under de perioder då det pollen du reagerar på finns i luften.6
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Pollenallergi är en IgE-förmedlad typ 1-allergi. IgE är en sorts antikropp som deltar i kroppens allergiska reaktion. Vid pollenallergi har specifika IgE-antikroppar bundit till mastceller och basofila granulocyter, som är celler i immunförsvaret.5
När allergenet binder till minst två IgE-antikroppar aktiveras cellerna.5 Flera ämnen kan frigöras, bland annat prostaglandiner, tromboxan A2, kininer, katekolaminer och leukotriener. Det är dessa ämnen som driver den allergiska reaktionen i kroppen.
Pollenallergi och andra allergier är ofta ärftliga, men pollenallergi behöver inte finnas hos andra i familjen.4 Allergier är alltså vanligare hos personer som har nära familjemedlemmar med allergi.
Astma eller eksem ökar sannolikheten för pollenallergi.6 Pollenallergi kan börja i fem–sexårsåldern eller senare i livet.4 För en del kan besvären minska med åldern, men pollenallergi kan också fortsätta att påverka personen under lång tid.
Allergiska besvär kan alltså börja snabbt efter kontakt med pollen. Förkylning och pollenallergi kan därför kännas lika i början, men förloppet och symtomen kan skilja sig åt.
Pollenallergi kan ge dig rethosta och andnöd, som brukar bli värre om du anstränger dig.4 Besvären brukar bli värre om du anstränger dig.
Astmasymtom är vanligast de dagar när det är mycket pollen i luften. Du kan också få astmabesvär när du är ute och rör dig under pollensäsongen.
Korsallergi innebär att kroppen reagerar på ämnen som liknar det du är allergisk mot i pollen.4 Då kan du som har pollenallergi även reagera på viss mat, till exempel frukt, grönsaker eller nötter. Besvären av korsallergi blir tydligare under pollensäsongen, eftersom kroppen då är extra känslig.
Vid allergi mot björkpollen kan du till exempel få symtom av hasselnötter, jordnötter, soja, äpplen, päron och råa morötter. Stenfrukter som mandel, körsbär, plommon, persika och aprikoser kan också ge besvär. Korsallergi mot gråbopollen kan ge reaktioner mot persilja, koriander, curry, kamomill, selleri, morötter och paprika. Det är ovanligt att mat ger besvär på grund av korsallergi mot gräspollen.
Korsallergi brukar sällan ge allvarliga allergiska reaktioner. Om maten värms upp förstörs ofta de ämnen som kroppen reagerar på, men detta gäller inte nötter.
En kroppslig undersökning kan också göras.3 Vårdgivaren kan undersöka näsan och ögonen och bedöma sådant som klart nässekret, minskat luftflöde genom näsan, röda ögon eller svullna ögonlock.5 Vid astmasymtom kan andningen undersökas.
En allergiutredning kan bestå av blodprov eller pricktest.4 Allergitester kan visa vilket pollen eller annat ämne som utlöser besvären.3 Båda undersökningarna visar om det finns allergiantikroppar mot ett visst ämne och ger lika säkra resultat.4
Vid ett pricktest placeras små mängder av olika allergen på huden. Huden repas eller sticks sedan lätt, och reaktionen bedöms efter 15–30 minuter.6 Om du reagerar mot ett visst allergen kan huden bli röd, kliande och irriterad där ämnet placerades.
Testresultatet behöver alltså bedömas tillsammans med det du berättar om dina besvär. Ett test används för att undersöka om det finns allergiantikroppar mot ett ämne, medan samtalet visar om resultatet passar ihop med dina besvär.
Specifika IgE-blodprov kan beställas när vårdgivaren vill bekräfta misstanken om säsongsbunden allergi mot ett visst allergen.5 Sådana prov kan vara aktuella om pricktest saknas eller om ett särskilt allergen behöver undersökas.
Provokation med allergen utförs i vissa fall på specialistklinik.5 Det betyder att du i vissa situationer kan behöva ytterligare utredning inom specialiserad vård. Vilka undersökningar som behövs beror på vad samtalet, den kroppsliga undersökningen och de första testerna visar.
Kortisonsprej i näsan brukar hjälpa bättre mot nästäppa än antihistamintabletter. Kortison i näsan kan också ha viss effekt på ögonbesvär.5 Nässprej med kortison kan efter en tids användning irritera näsan och orsaka näsblod.7 Om du är osäker på vilket läkemedel du ska välja kan du fråga på ett apotek.
Vid svårare besvär kan flera läkemedel behöva kombineras. En sådan kombination kan bestå av allergitabletter, ögondroppar och nässprej med kortison.4 I vissa fall finns också kombinationsläkemedel som innehåller både antihistamin och kortison.
Målet med behandlingen är att du ska slippa besvär under hela pollensäsongen. Du kan behöva börja ta läkemedel en till två veckor innan säsongen börjar.4 Fortsätt medicinera under hela säsongen.
Om receptfri behandling inte hjälper kan vårdcentralen ge råd, justera läkemedlen och göra en eventuell vidare utredning.4 Det kan också behövas fler läkemedel mot allergin eller mer behandling.
Nässprej med kortison kan efter en tids användning göra näsan irriterad och ge näsblod. Du kan minska risken genom att spreja åt motsatt håll från området som skiljer näsborrarna åt. Läs instruktionen för just ditt läkemedel i bipacksedeln, eftersom läkemedel kan ha olika användningssätt.
Allergen immunterapi kan bli aktuell om du fortfarande har svårare besvär trots att du har provat flera läkemedel i kombination och följt behandlingsråden.4 Behandlingen ges på en mottagning med allergikompetens. Den används främst när antihistaminer och lokala steroider inte har gett tillräcklig effekt.
Allergen immunterapi innebär att kroppen stegvis får vänja sig vid det allergen som orsakar besvären. Behandlingen kan ges som sprutor eller tabletter.4
Vid subkutan immunterapi ges injektionerna efter uppdosering var sjätte vecka under tre års tid.5 Subkutan immunterapi är den vanligaste formen av injektionsbehandling, och flera allergenextrakt kan ges vid samma tillfälle.
Sublingual immunterapi innebär att läkemedlet tas som tablett under tungan.5 Den första tabletten tas under medicinsk övervakning för vissa behandlingar. Behandling med tabletter kan behöva starta ungefär fyra månader innan pollensäsongen bedöms börja och fortsätta tills säsongen är slut.
Allergen immunterapi mot pollen kan gälla gräspollen eller pollen från lövträd. Den sammanlagda behandlingstiden för vissa tablettbehandlingar är sju månader per år i tre år.
Lätta symtom som lindras av receptfria antihistaminer behöver normalt ingen läkaruppföljning. Utredning och behandling som kräver lokala steroider kan skötas i primärvården. Svårare säsongsbunden allergi som inte dämpas av lokala steroider bör skötas av specialist.5
En naturlig uppföljning sker normalt inför varje säsong när läkemedel ordineras. Allergen immunterapi följs kontinuerligt i tre till fem år.5
Om du är gravid är loratadin och cetirizin förstahandsläkemedel enligt behandlingsöversikten. Det finns ingen anledning att avsluta behandling med antihistamin på grund av graviditet. Det finns inte heller någon anledning att avsluta behandling med nasal steroid på grund av graviditet. AIT påbörjas inte under graviditet, men behandlingen kan fortsätta om du blir gravid.5
Om du vill vara fysiskt aktiv utomhus kan tidig morgon vara ett bättre val, eftersom pollenhalterna då kan vara lägre. Ta inte heller in växter med pollen inomhus. Husdjur som har varit ute kan få pollen i pälsen, så undvik kontakt med sådana husdjur när det brukar ge dig besvär. Försök också att hålla husdjur borta från sovrummet om de brukar föra med sig pollen in.9 Du kan minska mängden allergen i luften genom att använda filter i dammsugare och luftkonditionering.6
Vid besvär kan du börja använda receptfria allergitabletter.4 Antihistaminer finns också som flytande läkemedel, nässprej och ögondroppar. Vilket läkemedel du behöver och hur ofta det ska tas beror på vilket läkemedel du använder och vilken allergi du har. Fråga på ett apotek om du är osäker på vilket läkemedel som passar dig. Nässprej med antihistamin kan också fungera bra vid allergiska besvär i näsan.1 Några blir trötta av behandlingen, och då kan läkemedlet behöva bytas efter råd från apoteket.7
Vid nästäppa brukar kortisonsprej i näsan hjälpa bäst.4 Nässprej med kortison fungerar bäst när den används varje dag, men det kan ta två veckor eller mer av regelbunden användning innan besvären förbättras. Några blir trötta av allergibehandlingen, även om det är ovanligt. Vissa antihistaminer kan göra dig trött, vilket kan påverka bilkörning eller användning av maskiner.
Allergiläkemedel kan behöva tas en till två veckor före pollensäsongen för att förebygga besvär. Det kan ta två veckor innan läkemedlet fungerar helt.4 Följ instruktionerna på förpackningen eller i bipacksedeln för det läkemedel du använder.
Koksaltlösning kan användas för att skölja näsan.7 Du kan köpa koksaltlösning eller nässprej på ett apotek, eller göra koksaltlösning själv genom att lösa 1 kryddmått vanligt salt i 1 deciliter vatten. Värm lösningen så att den blir behagligt ljummen och för in den i näsan med en nässköljare eller en liten plastspruta. Vid nässköljning ska du använda koksaltlösning. För milda allergiska näsbesvär kan nässköljning hjälpa till att ta bort slem ur näsan.3
Undvik receptfria avsvällande nässprejer som används mot nästäppa vid förkylning om du tänker använda dem längre än tio dagar i följd.7 Besvären kan annars förvärras. Läs på förpackningen hur länge just ditt läkemedel ska användas.
Tobaksrök kan förvärra pollenallergi. Undvik därför att röka eller att vistas i rökiga miljöer.4 Rök kan göra allergibesvären värre även om du inte röker själv.10 Försök därför att undvika rökiga platser under pollensäsongen. Om du använder läkemedel men inte blir bättre kan du fråga personal på apoteket om råd om hur behandlingen ska användas.
Vid svårare besvär eller otillräcklig effekt av behandling kan vårdgivaren hänvisa dig till specialist för vidare tester och behandling. Svårare säsongsbunden allergi där lokala steroider inte dämpar besvären, provokationer med allergen och immunterapi bör skötas av specialist.5
Specialistbehandling kan bli aktuell om du har provat flera läkemedel och fortfarande har svårare besvär. Allergen immunterapi ges som sprutor eller tabletter.4
1177 erbjuder sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Du kan ringa 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vård.4
Många mottagningar kan kontaktas genom att du loggar in på 1177.4 Där kan du också hitta information om mottagningar du kan kontakta.
Pollenallergi kan pågå i veckor eller månader.10 Besvären kan fortsätta så länge det allergen som du reagerar på finns kvar i luften.6
Hur länge besvären varar beror därför på vilket pollen som utlöser reaktionen och på hur länge det finns i luften. Pollen från olika träd, gräs och ogräs förekommer under olika delar av pollensäsongen. Det betyder att besvärens längd kan skilja sig mellan olika personer.6 Pollenhalterna påverkas också av vädret: det finns mer pollen i luften vid varmt, torrt och blåsigt väder, medan regn kan föra ner mycket pollen till marken.3
Trots namnet hösnuva får de flesta inte feber av pollenallergi. Namnet hösnuva kan därför vara missvisande, eftersom pollenallergi inte brukar ge feber. Feber talar oftare för en förkylning eller annan infektion än för pollenallergi.6 Feber hör oftare ihop med en förkylning än med hösnuva.
Pollenallergi är inte smittsam.6 Du kan alltså inte föra pollenallergi vidare till andra personer genom nära kontakt. Det skiljer pollenallergi från en förkylning, som orsakas av ett virus och kan spridas mellan personer.11 Om flera i omgivningen har liknande besvär samtidigt beror det därför inte på att pollenallergi har smittat mellan dem.6
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum