Perioral dermatit – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid perioral dermatit

Vanliga symtom i ansiktet

Perioral dermatit syns framför allt som utslag i ansiktet. Utslagen börjar ofta runt munnen, en bit ned på hakan och under näsan. Huden kan samtidigt bli röd och knottrig. Förändringarna består ofta av flera små knottror i det berörda området. Ibland kan utslagen också innehålla små blåsor med klar vätska eller små varfyllda blåsor.⁴ Det är därför inte alltid bara rodnaden som syns, utan även olika sorters små förändringar i huden.

• Utslagen börjar med röda utslag kring munnen, en bit ned på hakan och under näsan.¹
• Utslagen utvecklas till små knottror.¹
• Knottrorna kan vara en till två millimeter stora.³
• Huden kan fjälla lätt.¹

Utslagen kan se olika ut beroende på hudens färg. På ljus hud syns de röda utslagen tydligt. På mörk hud är skillnaden mellan hudens färg och utslagen inte lika tydlig. Därför kan förändringarna vara svårare att se på mörk hud, även när besvären finns där.

Hur det kan kännas

Förutom att huden förändras kan du få obehag från området. Utslagen kan klia, och huden kan kännas brännande eller stickande.

• Utslagen kan klia.¹
• Utslagen kan ge en brännande känsla.¹
• Besvären utvecklas ofta gradvis under veckor till månader.³

Huden kan alltså både kännas irriterad och se förändrad ut. Besvären kan utvecklas under en längre tid, i stället för att komma plötsligt.

Utbredning och kännetecken

Det typiska mönstret är utslag runt munnen där huden närmast läpparna är fri. Den fria zonen närmast läpparna är ett kännetecken för perioral dermatit när utslagen sitter runt munnen.

• Området närmast läpparna är typiskt opåverkat.³
• Utslagen kan ibland sitta runt ögonen, men det är ovanligt.¹
• Utslagen kan även finnas runt näsan.³

Utslagen kan alltså finnas på mer än ett ställe i ansiktet. De kan sitta runt munnen och även runt näsan eller ögonen. Utslag runt ögonen är ovanliga. När utslagen finns på flera ställen kan de ändå höra ihop med samma hudbesvär. Det vanligaste är att de sitter runt munnen, men förändringar kan också finnas vid ögonlocken eller runt ögonen och näsan.⁴ På så sätt kan utbredningen variera från ett avgränsat område kring munnen till flera områden i ansiktet. Pormaskar hör inte till symtomen vid perioral dermatit.

När besvären inte är akuta

Perioral dermatit beskrivs som en ofarlig hudsjukdom. Utvecklingen av symtomen är ofta subakut (från veckor till månader). Emellanåt kan symtomen misstolkas som eksem. Sjukdomen beskrivs som ofarlig, även om klåda, brännande känsla och synliga förändringar kan vara besvärande i vardagen.³

Diagnos vid perioral dermatit

Så ställs diagnosen

Diagnosen vid perioral dermatit ställs vanligtvis genom att vårdgivaren undersöker huden.⁴ Bedömningen bygger på hur utslagen ser ut och var de sitter.³ Vårdgivaren tittar bland annat efter rodnad, små knottror, eventuell fjällning och hur utslagen är utbredda i ansiktet.

Vid perioral dermatit är hudområdet närmast läppen typiskt sparat. Det kan vara en viktig del av den kliniska bedömningen. Pormaskar hör inte till perioral dermatit. Om det finns pormaskar bör vårdgivaren i stället tänka på akne.³

Frågor vid besöket

Under besöket får du vanligtvis berätta när besvären började och hur de har utvecklats över tid. Vårdgivaren kan också fråga om du har använt kortisonkräm i ansiktet. Det kan dessutom komma frågor om sådant som förvärrar besvären.³ Vårdgivaren kan också fråga om utslagen finns någon annanstans än i ansiktet. Du kan få frågor om utslagen kliar eller bränner.⁴

Det är bra att berätta om hudprodukter, smink och andra saker som du har använt i ansiktet, eftersom vårdgivaren kan behöva väga in möjliga förvärrande faktorer i bedömningen. Även om perioral dermatit ofta kommer utan någon tydlig anledning kan uppgifterna om förlopp och användning av kortisonkräm hjälpa till att skilja tillståndet från andra hudbesvär.

Andra tillstånd som kan likna perioral dermatit

Flera andra hudtillstånd kan ge utslag som liknar perioral dermatit. Exempel på möjliga differentialdiagnoser är:³

• Akne.
• Rosacea.
• Seborroiskt eksem.
• Allergiskt kontakteksem, till exempel mot kosmetiska produkter.³
• Irriterande kontakteksem.
• Atopiskt eksem.

Akne kan likna perioral dermatit, men pormaskar talar mer för akne. Rosacea och seborroiskt eksem kan också behöva övervägas när vårdgivaren bedömer utslag i ansiktet. Allergiskt eller irriterande kontakteksem kan på samma sätt ge hudförändringar som liknar perioral dermatit.

Om diagnosen är osäker kan en hudbiopsi ibland tas.⁴ Det innebär att ett litet hudprov undersöks för att skilja perioral dermatit från andra hudinflammationer.

Dokumentation och tester

Diagnosen ställs i första hand genom den kliniska bilden och en undersökning av huden. Någon särskild provtagning behövs därför inte alltid. I vissa fall kan en hudbiopsi vara aktuell när vårdgivaren behöver skilja perioral dermatit från ett annat hudtillstånd.

Fotografier kan användas för att följa hur utslagen förändras över tid och för att utvärdera behandlingseffekten.³ Bilderna kan tas med din egen telefon eller med mottagningens kamera och kan bifogas journalen. Om du redan har tagit bilder kan du visa dem vid besöket, särskilt om utslagen har förändrats sedan de först började synas.

Behandling vid perioral dermatit

Behandlingens grundprinciper

Det saknas enhetliga svenska riktlinjer för behandling av perioral dermatit. Därför kan regionala eller lokala riktlinjer vara vägledande för vilken behandling som erbjuds. Det kan behövas flera försök för att hitta det alternativ som passar dig bäst. Behandlingen behöver alltså ibland anpassas efter hur just dina besvär svarar. Vilket läkemedel som väljs kan därför bero på om sjukdomen är lokaliserad eller utbredd och på om du tål behandlingen.³ Om du får besvär av ett utvärtes läkemedel kan en annan behandling behöva övervägas. Det finns flera läkemedel som kan hjälpa vid perioral dermatit, men effekten kan dröja i veckor eller månader.⁴

Räkna inte med att effekten kommer snabbt. Behandlingen bör få pågå i minst fyra veckor innan effekten bedöms.³ Lindrigare utslag kan ibland behandlas genom att du använder en kräm eller gel.¹ Vid mer utbredda besvär kan tablett- eller kapselbehandling bli aktuell.

Utvärtes läkemedel

Vid lokaliserad perioral dermatit finns flera utvärtes läkemedel att välja mellan. Vilket alternativ som används kan bero på hur huden reagerar och vilket behandlingsupplägg som passar bäst.

• Metronidazolkräm 1 procent kan användas en gång dagligen i åtta veckor.³
• Azelainsyragel kan användas två gånger dagligen i åtta veckor.³
• Svavelkräm kan användas en gång dagligen i upp till tolv veckor och tas före sänggåendet.³
• Pimekrolimuskräm kan användas två gånger dagligen i åtta veckor.³
• För barn kan tacrolimussalva användas två gånger dagligen i åtta veckor. Vid lokaliserad sjukdom hos barn finns även svavelkräm som ett beskrivet alternativ i upp till tolv veckor. Metronidazolkräm är också ett beskrivet alternativ för barn i åtta veckor. De utvärtes läkemedlen kan alltså användas vid både vuxnas och barns lokaliserade besvär, men valet behöver anpassas efter ålder och behandlingssituation.

Metronidazolkräm är ett beskrivet alternativ vid lokaliserad sjukdom. Azelainsyragel är också ett beskrivet alternativ vid lokaliserad sjukdom. Svavelkräm finns inte i apotekets ordinarie sortiment enligt det beskrivna behandlingsupplägget. Utvärtes läkemedel appliceras på huden enligt den ordination och det upplägg som gäller för det läkemedel du har fått.

Tablettbehandling vid mer utbredda besvär

Tablett- eller kapselbehandling med antibiotika kan övervägas när utslagen täcker stora områden runt munnen eller finns vid ögonen.¹ Systemisk behandling kan också övervägas om sjukdomen från början är utbredd eller om lokal behandling inte ger tillräcklig effekt. När systemisk behandling övervägs kan en hudläkare kontaktas redan före behandlingsstart, särskilt vid mer utbredda besvär. Det kan också vara aktuellt att kontakta hudläkare om diagnosen är osäker eller om en remiss till hudklinik behöver bedömas. Om lokal behandling ska fortsätta samtidigt som tabletter eller kapslar används, avgörs det individuellt och hudläkare kan ha olika behandlingspreferenser.³

• Tetralysal kan användas i dosen 300 milligram två gånger dagligen i fyra veckor och därefter 300 milligram en gång dagligen i ytterligare fyra till åtta veckor.³
• Erytromycin 250 mg 1 x 2 i 4 veckor, därefter 250 mg x 1 i ytterligare 4-8 veckor.³

Erytromycin används när Tetralysal ger besvärliga biverkningar eller när Tetralysal inte kan tas av någon annan anledning. Vid systemisk behandling av barn bör diagnos och behandlingsstart ske hos hudläkare.³ Tetralysal ska undvikas till barn under åtta år. För barn i den åldersgruppen är viktanpassat erytromycin ett alternativ, och den typiska behandlingstiden är åtta veckor.²

Om lokal behandling ska fortsätta samtidigt som systemisk behandling får anpassas från person till person. Olika hudläkare kan ha olika behandlingspreferenser för denna kombination. En tablett- eller kapselbehandling med antibiotika används ofta tills symtomen har försvunnit och ytterligare någon månad för att minska risken att besvären kommer tillbaka.

Uppföljning och förväntat resultat

Vid lokaliserad sjukdom behövs vanligtvis ingen uppföljning. Telefonuppföljning kan övervägas för att bedöma behandlingseffekten. Vid systemisk behandling bör ett uppföljande besök övervägas när behandlingen avslutas. Uppföljningen kan användas för att bedöma hur huden har svarat när behandlingen avslutas. Vid en granulomatös form är uppföljning hos hudläkare särskilt lämplig eftersom formen typiskt är mer svårbehandlad.³

I ovanliga fall kan perioral dermatit ha en granulomatös form. Den formen är typiskt mer svårbehandlad och följs därför bäst hos hudläkare.³ Det kan ibland behövas en längre behandlingstid än du först räknat med, eftersom effekten inte brukar komma snabbt och behandlingen bör få pågå i minst fyra veckor innan den bedöms.

Besvären kan bli sämre i början när kortisonkräm sätts ut.¹ Detta kan vara en del av förloppet efter att kortisonkrämen har tagits bort. Fortsatt behandling och eventuell justering av behandlingen bedöms utifrån hur huden utvecklas. Om du har frågor om hur behandlingen ska användas kan du ta upp dem med den vårdgivare som ordinerat läkemedlet.

Egenvård vid perioral dermatit

Produkter att undvika

Det viktigaste du kan göra själv är att minska sådant som kan irritera huden eller försämra utslagen. Använd inte följande produkter: Det gäller också kortisonkräm som du köper utan recept och kortisonspray som du andas in.⁴ Undvik även ansiktskrämer, fuktkrämer, kosmetika och solskydd medan utslagen pågår.⁵ Om du har fått kortisonkräm ordinerad för en annan hudsjukdom behöver du diskutera ett eventuellt byte med vårdgivare.⁴

• Peeling bör undvikas eftersom det kan irritera huden.¹
• Undvik täckande smink, feta krämer och produkter med olja. De kan täppa till porerna och försämra symtomen.
• Använd inte kortisonkräm som egenvård vid perioral dermatit.¹

Täckande kosmetika och andra lokala krämer utöver ordinerad behandling kan försämra perioral dermatit.³ Att undvika sådana produkter är en viktig del av behandlingen. Även om en produkt har fungerat bra för dig tidigare är det därför klokt att vara försiktig när huden har utslag.

Skonsam hudvård

När utslagen finns kvar kan du tvätta ansiktet med enbart ljummet vatten.⁴ Tvätta försiktigt och undvik att skrubba huden, eftersom huden kan vara lättirriterad. Använd ljummet, inte hett, vatten när du tvättar huden.⁶ Använd inte tvål förrän utslagen har försvunnit. När utslagen har försvunnit kan du använda mild, parfymfri tvål eller ett tvålsubstitut.⁴

• Vid pågående utslag kan du tvätta huden med enbart ljummet vatten.
• Efter att utslagen har försvunnit kan du använda mild, parfymfri tvål eller tvålsubstitut.
• Återuppta inte automatiskt produkter som du använde innan utslagen började.⁴

Även om huden senare känns bättre bör du alltså inte utan vidare börja använda samma produkter igen. Det gäller särskilt kortisonkräm, täckande kosmetika, feta krämer och andra produkter som kan ha bidragit till besvären. Om du har ordinerad behandling ska andra lokala krämer inte läggas till utan att det ingår i behandlingen.

Om försämring efter att produkter slutats med

Utslagen kan tillfälligt bli lite sämre när du slutar med produkter som har bidragit till besvären.¹ Det kan alltså märkas en försämring i början även om det senare blir bättre.

• Utslagen kan tillfälligt förvärras när du slutar med produkter som har bidragit till besvären.
• Återuppta inte kortisonkräm utan att först ha diskuterat det med en vårdgivare.⁴

En sådan tillfällig försämring är också beskriven när kortisonkräm sätts ut. Det är därför viktigt att inte själv börja om med kortisonkräm för att snabbt dämpa utslagen. Om du är osäker på hur du ska göra med en kortisonkräm som du har använt, ta upp det med en vårdgivare.

Vardag och möjliga utlösare

Det finns inga kända livsmedel som hjälper mot eller förvärrar perioral dermatit.⁴ Du behöver därför inte ändra kosten för att försöka behandla utslagen utifrån de uppgifter som finns här.

Det finns samtidigt ingen känd mat eller dryck som orsakar eller förvärrar perioral dermatit.⁴ Om du använder tuggummi och samtidigt märker besvär kan det vara en möjlig faktor att uppmärksamma.

Faktorer som förvärrar perioral dermatit kan skilja sig mellan olika personer. Det kan därför vara användbart att lägga märke till vilka produkter du använder när utslagen förändras, utan att börja med flera nya produkter samtidigt. På så sätt blir det lättare att se om en viss produkt sammanfaller med försämring.

Om huden fortsätter att vara besvärad trots att du har minskat irriterande och täckande produkter finns mer information i avsnittet om behandling vid perioral dermatit.

Vem kan hjälpa dig vid perioral dermatit?

Första kontakt

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har perioral dermatit. På vårdcentralen kan du få huden bedömd och få hjälp att avgöra om besvären stämmer med perioral dermatit. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.¹

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom och var du kan söka vård.¹ 1177 kan alltså hjälpa dig att hitta rätt vårdkontakt om du är osäker på vart du ska vända dig.

När hudläkare kan behövas

Vid lokaliserad perioral dermatit kan du behandlas i primärvården. Det betyder att vårdcentralen ofta kan hjälpa dig när hudförändringarna är samlade på ett begränsat område. Vid lokaliserad sjukdom behöver du vanligtvis ingen uppföljning, men telefonuppföljning för att utvärdera behandlingseffekten kan övervägas.³

En hudläkare kan kontaktas före behandling när systemisk behandling övervägs vid mer utbredd sjukdom. Systemisk behandling betyder behandling med läkemedel som verkar i hela kroppen, till exempel tabletter eller kapslar. Hudläkare kan också kontaktas om diagnosen är osäker eller om behovet av remiss till hudklinik behöver bedömas.³

I ovanliga fall kan perioral dermatit ha en granulomatös form som är mer svårbehandlad och därför följs bäst hos hudläkare.³ Vilken vårdkontakt som passar beror därför bland annat på hur utbredda besvären är och hur säker diagnosen är.

Vanliga frågor om perioral dermatit

Vanliga frågor

Kan perioral dermatit gå över av sig själv?

Ja, det kan hända att perioral dermatit går över av sig själv. Om du slutar med all kortisonanvändning kan utslagen och besvären försvinna.⁴ Det är samtidigt vanligt att huden först blir sämre när kortisonkräm eller andra produkter som bidrar till besvären slutar användas.¹ Försämringen kan komma när kortisonkräm sätts ut, även om behandlingen tidigare har lindrat besvären.³ Det kan därför ta tid innan huden blir bättre efter att kortisonkräm har slutat användas.⁴

Hur länge kan perioral dermatit finnas kvar?

Besvären kan finnas kvar i månader eller år. För vissa försvinner utslagen efter veckor, medan andra kan ha besvär under längre tid. Även när behandling används kan det ta veckor eller månader innan besvären försvinner.⁴ Behandlingseffekten kommer inte alltid snabbt, och behandling av perioral dermatit behöver därför ofta pågå en tid innan resultatet bedöms. Besvären kan hos enstaka personer vara mer långvariga.³

Kan perioral dermatit komma tillbaka?

Ja, utslagen kan återkomma efter att de har försvunnit.⁴ Perioral dermatit kommer oftast inte tillbaka när utslagen väl har försvunnit. Ibland kommer den tillbaka efter något eller några år, men därefter brukar den inte återkomma.¹ Ett återfall kallas också recidiv.³ Att utslagen kan återkomma betyder inte att de säkert kommer tillbaka efter varje behandling.⁴

Kan perioral dermatit bli rosacea?

Återkommande fall av perioral dermatit kan övergå i rosacea. Det kan hända även efter att perioral dermatit har behandlats framgångsrikt. Rosacea är en hudsjukdom som kan ge röda knottror i mitten av ansiktet, bland annat på näsan. Rosacea kan alltså ge förändringar på andra delar av ansiktet än de områden där perioral dermatit brukar synas.⁴ Om utslagen förändras kan en vårdgivare hjälpa till att bedöma vilken hudsjukdom det handlar om.

Kan perioral dermatit ge ärr?

Nej, perioral dermatit ger inte ärr i huden.¹ Besvären kan däremot vara synliga och kosmetiskt störande medan utslagen finns kvar. De flesta fall läker utan ärr, även om läkningen kan ta månader eller år.³ Det är därför framför allt utslagens synlighet och den långsamma läkningen som kan vara besvärande, inte att huden brukar få permanenta ärr.¹