Nickelallergi är en kontaktallergi och hör till allergiska kontakteksem, som kan ge hudbesvär efter kontakt med föremål som innehåller nickel. Kontakteksem läker i de flesta fall ut utan komplikationer på två till tre veckor, och du kan få hjälp att bedöma besvären och hitta vård.
Nickelallergi är en kontaktallergi. Det betyder att du får besvär på huden efter att ha varit i kontakt med ett föremål som innehåller nickel. Nickelallergi är vanligt.1
Nickel är en metall som kan finnas i många olika föremål.1 Nickel kan också finnas i metalldetaljer på kläder, till exempel knappar, blixtlås och bh-hakar. Det kan även finnas i andra vardagsföremål, som nycklar, mynt och rakapparater.2 Därför kan kontakten ske i vardagen utan att det alltid är tydligt vilket föremål som innehåller nickel. Det är själva kontakten mellan huden och nickel som kan ge hudbesvär hos dig som har nickelallergi.
Nickelallergi hör till allergiska kontakteksem. Allergiska kontakteksem uppkommer när ett allergiframkallande ämne på nytt träffar huden efter att kroppen har blivit känslig mot ämnet. Nickel är ett av de vanligaste ämnena som orsakar kontaktallergi i Sverige.3
Nickel kan finnas i föremål som du bär, använder eller håller i. Exempel är:
När nickelallergi väl har uppstått brukar allergin finnas kvar resten av livet.1 Det innebär att även framtida kontakt med nickel kan ge en allergisk reaktion i huden.
Det viktigaste sättet att förebygga besvär är att undvika nickel helt. För att kunna göra det behöver du försöka ta reda på vad olika föremål innehåller och undvika att ha nickel direkt mot huden.1 Om du vill läsa om hudens reaktioner finns mer information i avsnittet om symtom.
Nickelallergi kan uppstå efter att huden har haft kontakt med nickel under längre tid. Det är vanligt att allergin uppstår efter att du har tagit hål i öronen.1 Även kontakt med nickel många gånger kan göra att du blir känslig, och det är möjligt att tåla ämnet i år eller årtionden innan allergin utvecklas.4
Klåda är det dominerande symtomet vid kontakteksem.3 Nickelallergi kan ge flera olika hudförändringar:
Nickeleksem drabbar särskilt händerna. Huden under jeansknappen och örsnibbarna är andra vanliga ställen där eksemet kan synas.
Vid ett läkarbesök undersöker läkaren huden för att bedöma om besvären kan bero på nickelallergi.1 Du får också svara på frågor om dina besvär. Under en allergiutredning får du berätta när du får besvär och var på kroppen de känns eller syns.5 Dina uppgifter om när besvären uppstår och vilka områden på huden som påverkas kan hjälpa läkaren att välja vilka undersökningar som behövs.
Vilken typ av undersökning som används beror på vad läkaren vill undersöka. Ett blodprov kan ingå i allergiutredningen, och det kan ta några veckor innan svaret kommer.5 Det finns olika typer av allergiundersökningar, så du behöver inte alltid göra samma tester som någon annan med hudbesvär.
Du kan få göra ett lapptest om du har eksem och läkaren misstänker att det kan bero på kontaktallergi.5 Ett lapptest visar om du reagerar mot vissa ämnen som huden kommer i beröring med. Testet kallas också epikutantest och görs oftast på vuxna.
Du kan behöva receptbelagda läkemedel om de receptfria läkemedlen inte hjälper.1 Vilken behandling du får beror på vad som orsakar hudbesvären.4
Det viktigaste du kan göra är att undvika direkt kontakt mellan nickel och huden. Försök ta reda på vilka material olika föremål innehåller innan du använder dem.1 Du kan till exempel fråga i butiken eller läsa produktinformationen när det går.
Välj smycken som inte innehåller nickel. Även andra saker som ligger mot huden, till exempel klockor, glasögonbågar och metalldetaljer på kläder, kan behöva kontrolleras. Skyddande överdrag på mobiltelefoner, datorer och surfplattor kan minska kontakten mellan nickel och huden.2
Om du är osäker på vilka föremål som innehåller nickel kan du hålla en lista över sådant du har reagerat på. Det finns också testkit som kan användas för att testa föremål för nickel.
Små byten i vardagen kan minska kontakten med metall mot huden:
Om ett barn är under två år ska kortisonkräm endast användas efter kontakt med läkare eller personal på BVC. Du kan fråga på ett apotek för att få råd om receptfri kortisonkräm.
Om du misstänker nickelallergi kan en allergiutredning göras på de flesta vårdcentraler. En sådan utredning kan också göras på en barnläkarmottagning.5
Vissa allergiutredningar görs på andra mottagningar.5 Vilken mottagning som passar beror på vilken undersökning läkaren vill göra och vad som ska undersökas.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det innebär att du kan välja mottagning själv, även om den ligger i en annan del av landet än där du bor. Om du redan har kontakt med en mottagning kan du fråga hur du går vidare med en utredning av nickelallergi.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Vårdcentralen kan då hjälpa dig vidare med remiss när det behövs.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.1
Försvinner nickelallergi?
Nej, nickelallergi finns kvar resten av livet när du väl har fått en allergisk reaktion av nickel.1 Det betyder att du kan få besvär igen om huden på nytt kommer i kontakt med nickel.
Är nickelallergi ärftligt?
Nej, nickelallergi är inte ärftligt. Känslig hud kan däremot göra det lättare att få eksem.1
När kommer symtomen efter kontakt med nickel?
Symtomen kommer vanligtvis inom 12–72 timmar efter kontakten med nickel.2 Reaktionen är alltså ofta fördröjd och behöver inte märkas direkt efter att huden har varit i kontakt med nickel.6
Hur undersöks nickelallergi?
Ett lapptest kan visa om huden reagerar på nickel eller andra ämnen som huden kommer i kontakt med. En liten mängd av ämnet som du misstänks vara allergisk mot läggs på huden och täcks med tejp.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nickelallergi är inte ärftligt. Känslig hud kan däremot göra det lättare att få eksem.1 Nickelallergi är en immunologisk typ IV-reaktion, vilket betyder att immunförsvaret är med i reaktionen och att den uppstår efter att huden har blivit känslig för ämnet.3
Hur lätt huden blir känslig påverkas alltså inte av att en förälder har nickelallergi. Däremot kan hudens känslighet ha betydelse för hur lätt du får eksem. Det är därför möjligt att utveckla nickelallergi först efter lång tids kontakt, även om du tidigare har kunnat använda föremål som innehåller nickel.
Kontakta en vårdcentral om du har eksem som du har behandlat med receptfri kortisonkräm i en vecka utan att det har blivit bättre. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Feber, ökande rodnad eller smärta, var, snabbt spridande utslag och utslag runt ögonen kan vara tecken på hudinfektion. Om du får sådana förändringar behöver du kontakta vården.
Besvären behöver inte komma direkt efter kontakten med nickel. Symtomen vid nickelallergi brukar komma inom 12–72 timmar efter kontakten.2 Reaktionen kan alltså märkas först senare, även om huden såg normal ut direkt efter kontakten.
Ett utslag efter nickelallergi kan vara i två till fyra veckor.2 Kontakteksem kan efter några veckor bli förtjockat och fjällande.3 Hudförändringarna kan därför se olika ut beroende på hur länge eksemet har funnits. Besvären kan vara olika från gång till gång. Samma person kan också ha olika symtom över tid.4
Ett standardiserat lapptest med omkring 25 kontaktallergener kan sättas på ryggen. Testet kan sitta kvar i två dygn och därefter tas bort. Resultatet läses av efter 72 timmar från att testet började och en sista gång efter ytterligare en vecka.3 Äldre personer kan ha fördröjda reaktioner på testet.
Inför ett lapptest kan du behöva undvika sol i 14 dagar och använda kläder som skyddar huden. Om du använder läkemedel mot allergi kan vården ibland be dig göra ett uppehåll före undersökningen.5 Det kan till exempel gälla allergitabletter, kortisontabletter eller kortisonkräm. Du får information från vården om vad som gäller inför just ditt besök.
Vilken undersökning som används beror på vad läkaren vill undersöka. Förutom lapptest kan en allergiutredning innehålla andra undersökningar, och du kan också få lämna ett blodprov. Efter allergiundersökningar mår du som vanligt.5 Huden kan klia lite efter ett lapptest, och ett litet eksem kan uppstå där ett ämne har testats.
Om ett barn ska utredas kan en förälder eller närstående följa med på undersökningen. Du får mer information från mottagningen om hur du ska förbereda dig och vad som gäller för den undersökning du ska göra.
Kortisonkräm eller annan behandling behöver väljas utifrån vad som orsakar besvären. Om huden reagerar på ett ämne som inte kan undvikas kan eksemet komma tillbaka. Det kan ibland vara svårt att hitta det ämne som orsakar det allergiska kontakteksemet.4 I sådana fall kan behandlingen behöva kombineras med fortsatt utredning av möjliga orsaker.
Kortisonkräm läggs på huden enligt den behandling som vården har ordinerat. Lokal kortisonbehandling ska användas under korta perioder, eftersom långvarig användning ökar risken för mer irriterat kontakteksem.4 Använd inte mer läkemedel eller oftare än vårdgivaren har sagt.
Behandlingen anpassas efter vad som orsakar hudbesvären. Om läkemedel inte lindrar symtomen kan ljusbehandling rekommenderas. Det kan ta månader innan ljusbehandling ger förbättring. Ljusbehandling används när läkemedel inte lindrar symtomen tillräckligt. Behandlingen kallas också fototerapi och innebär att huden behandlas med ultraviolett ljus. Förbättringen kan dröja i flera månader efter att behandlingen har börjat.2
Mjukgörande kräm rekommenderas under behandlingsperioden och flera månader efter att eksemet verkar ha läkt för att förebygga återfall.3 Krämen hjälper huden att hålla sig fuktig och kan bidra till att huden reparerar sig. Mjukgörande kräm är en viktig del av att förebygga och behandla kontakteksem. Den kan skydda huden från att bli inflammerad igen.4 Därför kan du behöva fortsätta med mjukgörande kräm även när huden ser ut att ha läkt.
Kontakteksem läker i de flesta fall ut utan komplikationer på två till tre veckor.4 Eksemet kan komma tillbaka om ämnet som orsakar besvären inte kan hittas och undvikas.
Välj gärna hushållsföremål, köksredskap, nycklar, kastruller och rakapparater som inte innehåller nickel. Armband och klockband kan i stället vara av tyg, läder eller plast. Bältespännen, bh-hakar, knappar, tryckknappar och blixtlås kan också väljas i plast.
Efter kontakt med nickel kan du tvätta huden och smörja den med mjukgörande kräm. Försök att inte klia på området, eftersom det kan öka risken för infektion.2
Mjukgörande krämer eller lotioner kan användas vid torr och sprucken hud.2 De hjälper huden att hålla sig fuktig och kan hjälpa huden att reparera sig.3 Mjukgörande kräm kan också skydda huden från att bli inflammerad igen.4
Ett havrebad kan minska klåda. Receptfri kortisonkräm kan användas hemma vid eksem. Kontakta en vårdgivare om du behöver använda receptfri kortisonkräm längre än några dagar.2 Kontakta också en vårdcentral om eksem som behandlats med receptfri kortisonkräm i en vecka inte har blivit bättre.
Om egen lindring inte hjälper eller om besvären blir värre kan du läsa avsnittet om behandling och när du ska söka vård.
Inför ett besök får du mer information från vården om det är något du behöver förbereda. Om du använder läkemedel mot allergi kan du behöva göra ett uppehåll före en allergiundersökning, men vården informerar dig om vad som gäller för dig.5
Du har lapptestet på huden i några dagar. Därefter tar du själv av tejpen när testet är klart och kommer tillbaka till mottagningen, där vårdpersonalen kontrollerar resultatet.5
Vad är den viktigaste behandlingen?
Den bästa behandlingen är att undvika ämnen som innehåller nickel.2 Försök därför ta reda på vad olika föremål innehåller och undvik att ha nickel direkt mot huden.1
Om du ändå får eksem kan receptfri kortisonkräm och mjukgörande kräm användas som behandling. Du kan fråga på ett apotek om råd om receptfri kortisonkräm.1
Besvär kan komma tillbaka om ämnet som orsakar eksemet inte kan undvikas. Vilken behandling som passar beror på orsaken till hudbesvären.7
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum