Hemorrojder – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid hemorrojder

Vanliga symtom

Det vanligaste symtomet vid hemorrojder är att det kommer blod från ändtarmen när du går på toaletten. Du kan märka blodet på toalettpappret eller i toalettstolen efter att du har bajsat. Blodet brukar vara ljusrött och ligger oftast utanpå bajset i stället för att vara blandat med det.²

Andra besvär kan komma samtidigt eller var för sig:

• Det kan klia eller svida runt ändtarmsöppningen.²
• Det kan läcka gaser, bajs eller slem utan att du kan hindra det.²
• Det kan kännas som att något buktar ut vid ändtarmsöppningen.²

När hemorrojderna gör att ändtarmsöppningen inte sluter tätt kan slem läcka ut. Slemmet kan bidra till klåda och irritation runt huden. Läckage av gaser, bajs eller slem kan därför vara ett av symtomen, men alla får inte sådana besvär.

Blödningen vid hemorrojder är oftast måttlig och ljusröd. Större mörkröd blödning kan förekomma när du krystar kraftigt. Flytning och klåda kan förekomma som de enda symtomen vid hemorrojder.³ Den kan synas när du torkar dig eller som blodstänk i toaletten. Blod i samband med att du bajsar kan också bero på andra sjukdomar, så utgå inte enbart från att blödningen beror på hemorrojder.

Buktning, smärta och variationer

En hemorrojd kan komma fram när du krystar och då gå att känna med fingertopparna. Det kan upplevas som att något åker ut genom ändtarmsöppningen. Ibland går den att försiktigt trycka tillbaka in igen.

• En hemorrojd som kommit fram vid krystning kan ibland tryckas tillbaka.²
• Stora hemorrojder kan vara svåra eller omöjliga att trycka tillbaka.²
• Små hemorrojder kan finnas utan att du har symtom.²

Smärta är inte ett vanligt symtom vid hemorrojder, men sveda och ömhet kan förekomma.³ Hemorrojder kan också göra ont om de blir inflammerade.² Akut trombotiserade hemorrojder går inte att trycka tillbaka och leder till starka smärtor och uttalad ömhet.³

Symtomen kan alltså variera från en liten blödning eller klåda till en tydlig känsla av buktning. Vissa har flera besvär samtidigt, medan små hemorrojder kan finnas utan att märkas. Även om du har haft hemorrojder tidigare behöver en ny blödning inte bero på hemorrojder.

När du ska söka vård akut

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du blöder kraftigt eller har mycket ont. Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd, sök vård på en akutmottagning.²

Om du är osäker på hur brådskande dina symtom är kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Se även avsnittet om när du ska söka vård för vägledning vid andra typer av blödning eller besvär.

Diagnos vid hemorrojder

Samtalet och den första undersökningen

Vid läkarbesöket får du först berätta om dina besvär, hur länge du har haft dem och hur de känns. Det hjälper läkaren att förstå vad som behöver undersökas och vilka andra orsaker som kan behöva övervägas. Du får också berätta om du har andra sjukdomar och om du använder några läkemedel.²

Läkaren undersöker sedan området runt ändtarmsöppningen. Först tittar läkaren på hur det ser ut runt öppningen.² Därefter känner läkaren med ett finger i och innanför ändtarmsöppningen. På så sätt kan läkaren undersöka både det som syns utanpå och det som finns innanför öppningen.

Undersökningen görs oftast medan du ligger på sidan på en brits med uppdragna knän. Det är en vanlig undersökning vid besvär från ändtarmsöppningen. Om det finns blod i bajset är det viktigt att läkaren undersöker dig, eftersom blodet kan ha flera olika orsaker.

Proktoskopi och andra undersökningar

Efter den första undersökningen kan läkaren undersöka ändtarmen och analkanalen med ett proktoskop.² Det är ett rörformat instrument av plast som förs in i ändtarmen. Genom instrumentet kan läkaren se slemhinnan när proktoskopet långsamt förs ut.

• Vid proktoskopi kan läkaren be dig att krysta.
• När du krystar kan hemorrojder buktar in i proktoskopet och då undersökas lättare.²

Ibland behöver hela ändtarmen undersökas.² Då kan läkaren använda ett rektoskop, till exempel om det finns misstanke om en blödning längre upp i tarmen. Läkaren kan också ta prover från slemhinnan, som sedan undersöks i mikroskop.

Om det är osäkert varifrån blödningen kommer kan läkaren behöva undersöka hela tjocktarmen med ett koloskop.² Du får då en remiss till undersökningen, som görs vid ett senare tillfälle. Inför en koloskopi behöver du göra vissa förberedelser.

Vilka undersökningar som behövs beror på vad läkaren hittar och varifrån blödningen verkar komma. Du kan även behöva lämna blodprov eller prov på bajset. Ibland behövs en undersökning av hela tjocktarmen med koloskopi eller datortomografi.

Varför blod i bajset behöver utredas

Blod i bajset kan bero på hemorrojder, men det kan också ha andra orsaker. En vanlig annan orsak är en spricka i huden i ändtarmsöppningen.⁷

• Andra möjliga orsaker är inflammation i ändtarmsslemhinnan.²
• En fistel kan också ge besvär som liknar hemorrojder.
• En bakterieinfektion kan orsaka en ömmande knöl.
• Klåda runt ändtarmsöppningen kan bero på hudinflammation, infektion eller springmask.

Blödning från ändtarmsöppningen kan ibland finnas utan att läkaren hittar en särskild orsak. Det kan bero på att slemhinnan har skadats, till exempel genom inflammation, kraftigt torkande, analt samlag eller att ett föremål har förts in i ändtarmen.

Läkaren kan behöva utreda en blödning för att utesluta cancer eller andra tillstånd som kräver åtgärd.³ Därför behöver blod i bajset bedömas även om du har haft hemorrojder tidigare. En noggrann utredning hjälper läkaren att skilja hemorrojder från andra orsaker till blödningen.

Behandling vid hemorrojder

Läkemedel vid mindre besvär

Vilken behandling som passar beror på hur mycket besvär du har av hemorrojderna. Vid små hemorrojder med begränsade besvär brukar läkaren rekommendera receptfria läkemedel från apoteket.²

Salvor kan smörjas på hemorrojderna och runt ändtarmsöppningen.¹ Stolpiller förs in i ändtarmen. Båda formerna kan lindra smärta och klåda.²

Läkemedel mot hemorrojder kan innehålla ämnen som dämpar inflammation eller drar samman blodkärlen. Vissa läkemedel kan också innehålla bedövande ämnen som tillfälligt lindrar smärta.²

Receptfria läkemedel brukar användas i två till tre veckor. Hur läkemedlet ska användas står i bipacksedeln som följer med förpackningen. Om besvären inte minskar av receptfria läkemedel kan läkaren skriva ut receptbelagda läkemedel. Det finns flera olika receptfria läkemedel, och valet kan bero på vilka symtom du har. Läkemedel med lidokain kan bedöva området och användas tillfälligt om det gör ont att bajsa. Kortison kan hjälpa om det kliar eller om huden är irriterad. Läkemedel med hydrokortison och lidokain finns både som salva och stolpiller.²

Många salvor mot hemorrojder innehåller kortison. Långvarig användning av kortison kan göra huden tunnare, och därför ska behandlingstiden normalt inte överstiga fyra veckor.³

Injektionsbehandling och gummibandsbehandling

Om hemorrojderna blöder mycket kan läkemedel ibland sprutas in i vävnaden ovanför hemorrojden.² Då bildas ärr som gör att hemorrojden krymper ihop.

Denna injektionsbehandling kallas också skleroterapi.³ Behandlingen kan användas vid mer uttalade besvär och bör vanligtvis prövas före operation.

Vid gummibandsbehandling, som också kallas ligering, sätts ett gummiband runt hemorrojden.² Bandet stoppar blodtillförseln till hemorrojden.

När blodtillförseln har stoppats krymper hemorrojden och lossnar efter några dagar eller inom en till två veckor. Gummibandsbehandling kan behöva upprepas om besvären finns kvar eller kommer tillbaka.² Effekten av injektionsbehandling brukar komma först efter några dagar. Om symtomen återkommer kan injektionsbehandlingen upprepas. Vid gummibandsbehandling kan två, högst tre ställen behandlas samtidigt. Behandlingen ska normalt vara smärtfri när gummibandet sätts på rätt nivå.³

Efter gummibandsbehandling kan det blöda från ändtarmen, även när hemorrojden lossnar. Ofta går blödningen över av sig själv.² Det kan också göra lite ont under några dagar, och du kan känna att du behöver bajsa oftare.

Andra behandlingar utan operation

Det finns flera behandlingar utan operation för mer uttalade besvär. De utförs av vårdpersonal och använder olika sätt för att minska blodflödet till hemorrojden.

• Elektrokoagulation använder en elektrisk ström för att stoppa blodflödet till hemorrojden.⁸
• Infraröd koagulation använder värme för att minska blodtillförseln till hemorrojden.⁸
• Injektionsbehandling innebär att ett ämne sprutas in i hemorrojden så att den krymper.

Injektionsbehandling kan göras polikliniskt, vilket betyder att du inte behöver vara inlagd på sjukhus. Injektionsbehandling och gummibandsbehandling bör vanligtvis prövas innan du bedöms för operation vid mer uttalade besvär.³

Vid behandling utan operation är du vaken, men området kan bedövas. Du kan vanligtvis gå hem samma dag. Vilken metod som används beror bland annat på hemorrojdernas storlek och vilka besvär de ger. De olika metoderna använder alltså olika sätt för att minska blodflödet. Målet med båda metoderna är att hemorrojden ska krympa.⁶

Operation och återhämtning

Om andra behandlingar inte har hjälpt och besvären är stora kan operation bli aktuell. Vid en operation kan kirurgen ta bort hemorrojderna.²

Vid operationen kan hemorrojderna klippas eller skäras bort. Såret kan sys ihop eller lämnas öppet så att det får läka av sig självt. Det finns också operationsmetoder där stygn används för att stänga blodkärl och fästa upp slemhinnan.

Efter en operation gör det ofta ont under läkningen.² Smärtan brukar gå över efter en till två veckor.

Tiden direkt efter operationen kan vara besvärlig, särskilt när du ska bajsa. Det är viktigt att bajset hålls mjukt så att toalettbesöken blir lättare under läkningen. Du kan behöva undvika sådant som ökar trycket eller belastningen mot ändtarmen medan såren läker.

Efter operation kan du behöva undvika fysisk ansträngning under minst två till tre veckor, och ibland längre.² När du kan börja träna igen behöver bedömas av läkaren som opererat dig.

Efter att såren har läkt kan det finnas kvar hudflikar vid ändtarmsöppningen. Om hudflikarna inte ger några besvär behöver de inte tas bort.

Hemorrojder kan komma tillbaka efter behandling.² Om besvären återkommer går det att få behandling igen.

Efter ingrepp är det viktigt att du följer de råd du får av mottagningen om läkningen. Om något känns oklart kan du be vårdpersonalen förklara vad som gäller för just den behandling du har fått.

Egenvård vid hemorrojder

Håll bajset mjukt

När bajset är hårt kan besvären av hemorrojder bli värre. Därför är det viktigt att dricka tillräckligt med vatten och äta mat som innehåller mycket fibrer.² Fiberrik mat och vätska hjälper till att hålla bajset mjukt.

• Ät frukt och grönsaker regelbundet.
• Välj också annan mat som innehåller mycket fibrer.
• Undvik sådant som brukar ge hårt bajs, till exempel pasta, ris och vitt bröd.

Fibrerna finns bland annat i frukt, grönsaker och annan fiberrik mat. Om du samtidigt dricker tillräckligt med vatten blir det lättare att hålla bajset mjukt. Det kan minska belastningen när du går på toaletten. Varma bad flera gånger om dagen kan lindra smärta.⁵ Du kan också följa råden i väntan på ditt vårdbesök.²

Följ råden mot förstoppning under minst sex veckor.² Då brukar besvären av hemorrojder minska, men de kan komma tillbaka om du blir förstoppad igen. Försök därför att fortsätta med vanorna även när besvären börjar bli bättre.

Toalettvanor och rörelse

Toalettvanorna kan påverka trycket runt ändtarmsöppningen. Försök att gå på toaletten när du behöver bajsa och undvik att krysta hårt. Hårt krystande kan förvärra besvär av hemorrojder.²

Sitt inte längre än nödvändigt på toaletten. Det kan vara bra att låta toalettbesöket vara en lugn stund utan att stanna kvar längre än det behövs.

Regelbunden fysisk aktivitet kan förebygga besvär av hemorrojder. Det behöver inte handla om hård träning; det viktiga är att du rör på kroppen regelbundet. Om du sitter stilla länge bör du ta en paus minst en gång i timmen och röra på kroppen under pausen.²

Försök att få in korta rörelsepauser under dagen, särskilt om du arbetar sittande eller annars blir stilla långa stunder. Rörelse kan också göra det lättare att ha regelbundna toalettvanor.

Hygien och lokal lindring

Sköt huden runt ändtarmsöppningen varsamt. Du kan tvätta med ljummet vatten efter toalettbesök och även morgon och kväll. Tvätta bara med vatten i området, eftersom tvål kan irritera huden ytterligare.²

Efter tvätt bör huden torkas försiktigt genom att du klappar torrt med papper eller handduk.² Gnid inte, eftersom gnidning kan irritera huden eller slemhinnorna. Varsam rengöring och torkning kan därför vara bättre än att tvätta eller torka kraftigt.

Om en hemorrojd har buktat ut kan du försiktigt försöka trycka tillbaka den.² Det ska inte göra ont. Avsluta om det gör ont och tryck inte hårt.

Receptfri lindring och sådant som kan förvärra

Det finns flera receptfria salvor på apotek som kan lindra besvär. Salvorna kan innehålla ämnen som mjukar upp huden, drar samman blodkärlen eller lindrar inflammation.² Vilken salva som passar beror på vilka symtom du har.

Apotekspersonal kan hjälpa dig att välja salva utifrån dina symtom.² Berätta om det främst kliar, svider, gör ont eller känns irriterat, så blir det lättare att få råd om ett lämpligt alternativ. Receptfria läkemedel mot hemorrojder finns även som stolpiller, men salvor är en av de egenvårdsprodukter som nämns för lokal lindring.

Använd receptfria läkemedel enligt informationen som följer med den produkt du väljer. Läkemedel mot hemorrojder brukar användas under två till tre veckor, eftersom längre användning kan ge biverkningar. Salvor som innehåller kortison kan vid långvarig användning göra huden tunnare.

Vissa aktiviteter ökar trycket mot ändtarmen. Cykling, ridning och anala samlag kan därför behöva undvikas medan besvären läker.² När besvären har läkt kan du stegvis återgå till aktiviteterna utifrån hur det känns.

Egenvård kan förebygga och lindra besvär, men blod när du bajsar kan också bero på annat än hemorrojder. Om du inte vet varför det kommer blod ska du kontakta en vårdcentral; läs mer i avsnittet om när du ska söka vård.

Vem kan hjälpa dig vid hemorrojder?

Första kontakt och rådgivning

En vårdcentral är en vanlig första kontakt om du tror att du har hemorrojder.² Där kan du få hjälp att bedöma besvären och vid behov gå vidare i vården. Kontakta en vårdcentral om du tror att du har hemorrojder.

Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.² Det kan vara ett bra alternativ om du är osäker på vilken mottagning som passar.

Apotekspersonal kan ge råd om receptfria salvor vid hemorrojder.² Fråga på apoteket om du är osäker på vilken salva som passar bäst utifrån dina symtom. Salvorna kan innehålla ämnen som gör huden mjuk, drar samman blodkärlen eller lindrar inflammation.

Vårdval och specialistvård

Du kan själv välja var du vill söka vård. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.² Det innebär att du inte alltid behöver välja den mottagning som ligger närmast dig.

Om besvären behöver bedömas av specialiserad vård kan du ibland behöva en remiss. Ibland krävs det en remiss till specialiserad vård.² Fråga vårdcentralen hur du går vidare om du behöver hjälp av en specialist. Du kan också använda 1177 för att hitta information om mottagningar och kontakta många mottagningar genom att logga in.

Vanliga frågor om hemorrojder

Går hemorrojder över av sig själva?

Ja, hemorrojder går ofta över av sig själva.² Det gäller särskilt mindre hemorrojder, där besvären kan minska utan särskild behandling. Smärta och blödning kan ändå finnas kvar ett tag: vid mindre hemorrojder kan sådana symtom pågå i ungefär en vecka eller något längre.⁸ Om besvären inte minskar, eller om de återkommer ofta, kan en läkare bedöma om du behöver behandling.

Förstoppning kan göra det svårare för besvären att gå över, eftersom hårt bajs och krystning belastar området. Råd som gör bajset mjukare kan därför vara en del av att lindra besvären. Mer om sådana råd finns i avsnittet om egenvård.

Hur undersöks hemorrojder?

Vid en undersökning får du först berätta vilka besvär du har, hur länge de har funnits och hur de känns. Läkaren kan sedan titta på området runt ändtarmsöppningen och undersöka den med ett finger. Därefter kan läkaren använda ett rektoskop, ett rörformat instrument som gör det möjligt att undersöka ändtarmen.²

Om det är osäkert varifrån en blödning kommer kan hela tjocktarmen behöva undersökas med koloskopi.² Du får då en remiss till undersökningen, som görs vid ett senare tillfälle. Undersökningen kan hjälpa läkaren att bedöma om blödningen verkligen beror på hemorrojder eller om det finns någon annan orsak.

Kan hemorrojder komma tillbaka?

Ja, hemorrojder kan komma tillbaka efter behandling.² Det kan hända oavsett vilken behandling du har fått, men det går att få behandling igen om besvären återkommer. Därför kan det vara bra att vara uppmärksam på om du får tillbaka blödning, klåda, sveda eller något som buktar ut.

Förstoppning kan göra att hemorrojdbesvär återkommer.² När förstoppning uppstår kan bajset bli hårt och toalettbesöket innebära mer krystning, vilket kan förvärra besvären. Att dricka vatten och äta fiberrik mat kan förebygga hård avföring och lindra hemorrojdbesvär.¹ Mer information finns i avsnittet om egenvård.