Ansiktsförlamning

Ansiktsförlamning innebär en nedsatt förmåga att röra musklerna i ansiktet. Det kan drabba ena eller båda ansiktshalvorna, men oftast uppträder det på ena sidan av ansiktet. Förlamningen beror på att signalerna från hjärnan eller ansiktsnerven (kranialnerv VII) inte når fram till musklerna på ett korrekt sätt. Det här kan leda till att ena mungipan hänger ned, att du har svårt att stänga ögat på den drabbade sidan eller att du upplever domningar och stelhet i ansiktet. Orsakerna är varierande: vanligast är Bells pares, men ansiktsförlamning kan också uppstå i samband med infektioner, neurologiska sjukdomar eller efter en stroke. Vissa insjuknar hastigt medan andra får gradvis ökande besvär. I många fall är förlamningen övergående, och de flesta blir återställda, särskilt med rätt diagnos och tidig behandling.

Den här artikeln förklarar varför ansiktsförlamning uppstår, vilka symptom du bör vara uppmärksam på och när du bör söka vård. Du får också veta hur behandlingen kan se ut, samt vad du kan göra för att underlätta vardagen och förebygga besvär.

Bra att veta om ansiktsförlamning:

• Omkring 70 procent av alla som får Bells pares återhämtar sig helt eller nästan helt.
• Ansiktsförlamning kan i sällsynta fall vara ett tecken på allvarligare tillstånd, men oftast finns det goda möjligheter till förbättring.
• Tidig diagnos och behandling kan öka chanserna för att du ska få tillbaka full funktion i ansiktet.

“Kan ansiktsförlamning komma plötsligt?”

Svar: Ja, ibland uppstår ansiktsförlamning helt utan förvarning på bara några timmar eller över en natt.

Vad är ansiktsförlamning?

Ansiktsförlamning innebär att du inte kan styra eller röra musklerna i ansiktet på samma sätt som tidigare, vanligtvis i ena ansiktshalvan. Orsaken är ofta att ansiktsnerven – den som styr ansiktsmusklerna – påverkas på något sätt. Denna nerv kallas också för kranialnerv VII. När nervimpulserna hindras eller störs uppstår svaghet eller total förlamning i musklerna.

Det finns två huvudtyper av ansiktsförlamning:

1. Perifer ansiktsförlamning: Felet sitter i själva ansiktsnerven eller i dess omgivning. Exempelvis Bells pares, som är en perifer skada utan annan uppenbar bakomliggande orsak.
2. Central ansiktsförlamning: Orsaken ligger i hjärnan, till exempel en stroke som påverkar de delar av hjärnan som kontrollerar ansiktsrörelser.

Historiskt sett har ansiktsförlamning beskrivits ända sedan antikens läkekonst, men det var under 1800-talet som den engelske läkaren Sir Charles Bell utförligt beskrev den variant av perifer förlamning som i dag ofta kallas Bells pares. Modern forskning har även påvisat kopplingar till virusinfektioner, autoimmuna tillstånd och blodflödesstörningar.

Trots att ansiktsförlamning kan verka skrämmande är prognosen ofta god, särskilt när den bakomliggande orsaken behandlas i tid. I många fall förbättras rörligheten i ansiktet successivt under loppet av veckor eller månader. Vissa kan dock behöva kompletterande fysioterapeutisk träning eller annan rehabilitering för att återfå maximal funktion.

Det finns flera orsaker till ansiktsförlamning, och de varierar mellan individer. Några vanliga faktorer är:

• Bells pares: Detta är en form av perifer ansiktsförlamning där exakt orsak inte alltid är känd. Många experter tror att det kan utlösas av virusinfektioner, exempelvis herpes simplex-virus, eller av inflammation i nerven. Bells pares är den vanligaste formen av ansiktsförlamning och drabbar ofta vuxna i alla åldrar.
• Borrelia: Fästingburen borrelia kan i vissa fall leda till ansiktsförlamning. Infektionen sprider sig då till nervsystemet och kan ge upphov till inflammation i ansiktsnerven.
• Stroke: En propp eller blödning i hjärnan kan orsaka central ansiktsförlamning. Vid stroke är det ofta andra symtom inblandade, som svårighet att prata eller förlamning i armen eller benet på samma sida av kroppen.
• Trauma: Skador i ansiktet, frakturer på skallbenet eller direkt skada på ansiktsnerven kan ge upphov till bestående eller tillfällig förlamning.
• Infektioner i mellanörat: I sällsynta fall kan en mellanöreinflammation sprida sig och påverka ansiktsnerven, särskilt om inflammationen blir svår eller obehandlad.
• Tumörsjukdomar: Tumörer som trycker på ansiktsnerven (till exempel neurom) kan orsaka en långsam, smygande ansiktsförlamning.
• Autoimmuna tillstånd: Sjukdomar där kroppens eget immunsystem attackerar nerver och vävnader, exempelvis Guillain-Barrés syndrom eller sarkoidos, kan i vissa fall leda till ansiktsförlamning.
• Andra riskfaktorer: Diabetes, högt blodtryck och nedsatt immunförsvar kan öka risken för ansiktsförlamning. Även graviditet, särskilt i senare skeden, har i vissa studier kopplats till en ökad risk för Bells pares.

Oavsett orsak är det viktigt att upptäcka ansiktsförlamning i ett tidigt skede för att fastställa vad som ligger bakom. Vissa behandlingar, exempelvis kortison vid Bells pares, har bäst effekt ju tidigare de sätts in.

Ansiktsförlamning kan yttra sig på flera sätt, beroende på om den är perifer eller central och hur allvarlig nervpåverkan är. Några vanliga symptom:

• Hängande mungipa: Du kan märka att ansiktet ser asymmetriskt ut när munnen dras ned eller inte rör sig alls på ena sidan.
• Svårt att stänga ögat: Det kan kännas som att ögat inte riktigt går att blunda med, vilket ibland leder till torrhet eller irritation i ögat.
• Domningar eller stickningar: Vissa upplever en känsla av domning, stickning eller pirrande i kinden och runt munnen.
• Förändrad smak: En del får nedsatt smak på tungan när nerver som går i anslutning till smaklökar påverkas.
• Svårigheter att le: Ditt leende kan bli asymmetriskt eller svagt, vilket ofta märks tydligt på foton.
• Rinnande saliv: Om du har svårt att kontrollera munnen kan det leda till att saliv rinner ut eller känns svårare att svälja.
• Talpåverkan: Uttal av vissa ljud kan bli svårt när ena sidan av munnen inte rör sig som vanligt.
• Hörselpåverkan eller öronsmärta: Ibland kan det förekomma smärta runt örat, tinnitus eller förvärrad hörselkänslighet, särskilt vid Bells pares.

Vid en central ansiktsförlamning (till exempel orsakad av stroke) är det vanligt att också se andra neurologiska symtom, till exempel svårighet att röra en arm eller ett ben på samma sida, eller problem med talet.

När ska du söka vård för ansiktsförlamning?

Det är viktigt att ta ansiktsförlamning på allvar, särskilt om den uppstår plötsligt. Kontakta vården eller ring 112 om du misstänker att du eller någon i din närhet drabbats av stroke, vilket ofta yttrar sig i kombination med andra tecken som svårigheter att tala, extrem huvudvärk eller förlamning i armen.

Sök även vård så snart som möjligt om

• Du märker en gradvis ökande ansiktsförlamning utan förklaring.
• Du inte kan stänga ögat på den drabbade sidan (risken för ögonskador ökar om du inte kan blinka).
• Du känner kraftig värk runt örat eller i ansiktet.
• Du har tecken på infektion, som feber eller svullnad, och ansiktsförlamning.
• Du märker av dubbelseende eller andra ovanliga neurologiska symtom.

Snabb undersökning kan ge svar på om orsaken är Bells pares, en infektion eller något annat som kräver omedelbar behandling.

Behandlingen av ansiktsförlamning beror på den bakomliggande orsaken. I många fall förbättras tillståndet av sig självt med tid, men medicinska insatser, rehabilitering och egenvård kan påskynda eller underlätta återhämtningen.

• Kortison: Vid Bells pares är kortisonbehandling en vanlig åtgärd. Syftet är att minska inflammation och svullnad i ansiktsnerven. Detta bör helst påbörjas inom 72 timmar från att symtomen uppkommit för bästa effekt.
• Antivirala läkemedel: Om läkaren misstänker en virusinfektion, som herpes simplex eller varicella zoster, kan antivirala läkemedel sättas in tillsammans med kortison. Dock är nyttan av antivirala läkemedel omdiskuterad; i vissa fall bedömer man att kortison ensamt räcker.
• Antibiotika: Vid ansiktsförlamning orsakad av borrelia (neuroborrelios) eller bakteriella infektioner, som i mellanörat, kan antibiotikabehandling bli aktuell.
• Ögonskydd: Om du inte kan sluta ögat helt är det mycket viktigt att skydda det mot uttorkning. Fuktgivande ögondroppar eller ögonsalva kan ordineras, och vissa behöver tillfällig ögonlapp under sömnen.
• Smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel: Vid behov kan receptfria värktabletter eller antiinflammatoriska läkemedel lindra smärta och stelhet.
• Fysioterapi och träning: Ansiktsövningar där du aktivt försöker röra mungipan, pannan och ögonen kan stärka musklerna. En fysioterapeut eller logoped kan visa hur du tränar rätt.
• Kirurgi: I sällsynta fall, när ansiktsnerven skadats allvarligt eller kläms av en tumör, kan kirurgi övervägas. Detta är dock ovanligt och utförs endast när andra behandlingsmetoder inte bedöms räcka till.

Vid misstänkt ansiktsförlamning kan du i första hand kontakta en vårdcentral eller läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin. Därefter kan du remitteras vidare beroende på orsaken. Några yrkesgrupper som kan vara aktuella:

• Neurolog: Om man misstänker en neurologisk orsak, som stroke eller MS, är en neurologisk undersökning viktig.
• ÖNH-läkare (öron-näsa-hals): Om förlamningen misstänks bero på en infektion i mellanörat, borrelia eller andra öronrelaterade problem.
• Fysioterapeut: För att få hjälp med muskelövningar som kan stärka ansiktsmuskulaturen och minska risken för kvarstående stelhet.
• Logoped: Om talfunktionen påverkats kan en logoped ge övningar för att förbättra uttal och kontroll av munmuskler.
• Ögonläkare: Vid svårigheter att sluta ögat kan du behöva träffa en ögonläkare för bedömning av corneaskydd och behov av ögondroppar eller andra hjälpmedel.

När orsaken är fastställd får du en behandlingsplan som ofta innefattar flera parallella insatser.

Det finns flera sätt att lindra symptom och påskynda återhämtningen:

• Träna ansiktsmusklerna: Försök le, rynka pannan och röra mungiporna mjukt och kontrollerat. Upprepa rörelserna flera gånger per dag för att stimulera nervsignalerna.
• Skydda ögat: Om du inte kan blinka ordentligt är det mycket viktigt att hålla ögat fuktigt. Använd rekommenderade ögondroppar och undvik att gnugga ögat.
• Vila och stressa mindre: Stress kan påverka kroppens immunförsvar negativt, vilket i sin tur kan förvärra eller förlänga återhämtningsperioden. Ta regelbundna pauser och prioritera sömn.
• Håll koll på kosten: En balanserad kost rik på vitaminer och mineraler kan stödja kroppens egen läkningsförmåga. Att dricka tillräckligt med vatten och få i sig frukt och grönsaker ger dig energi och stärker immunförsvaret.
• Undvik tobaksanvändning: Rökning och annan tobaksanvändning kan försämra blodcirkulationen, vilket kan påverka nervläkningen negativt.
• Följ ordinationer: Om du fått läkemedel utskrivet, se till att ta dem enligt ordination. Det gäller särskilt kortisonbehandling som ofta påbörjas omedelbart vid misstänkt Bells pares.
• Kommunicera med din omgivning: Ansiktsförlamning kan vara psykiskt påfrestande. Berätta för familj, vänner och kollegor om vad du går igenom. Det minskar missförstånd och du kan få extra stöd.

Genom att vara aktiv i din egen återhämtning kan du ofta märka en förbättring snabbare. Kom ihåg att lyssna på kroppens signaler och inte pressa dig för hårt.

Hur kan du förebygga ansiktsförlamning?

Det kan vara svårt att förebygga ansiktsförlamning helt och hållet, särskilt när det handlar om Bells pares eller andra oförutsedda orsaker. Dock kan du vidta vissa åtgärder för att minska risken

• Skydda dig mot fästingbett: Använd långbyxor och myggmedel i områden där fästingar är vanliga. Kontakta vården vid misstanke om borrelia.
• Behandla infektioner i tid: Söker du vård vid öronbesvär eller andra bakteriella infektioner kan du undvika komplikationer.
• Kontrollera blodtryck och blodsocker: Högt blodtryck och diabetes kan öka risker för kärlskador och därmed leda till olika typer av neurologiska problem. Regelbundna kontroller och en hälsosam livsstil hjälper till att förebygga många sjukdomstillstånd.
• Hälsosamma levnadsvanor: Motion, tillräcklig sömn och en balanserad kost stärker immunförsvaret och kan minska risken för inflammatoriska tillstånd.
• Undvik onödig stress: Återkommande, hög stress kan belasta immunförsvaret, vilket i vissa fall kan trigga inflammation i nerver. Att hitta balans i vardagen kan bidra till bättre allmänhälsa.

Även om dessa åtgärder inte ger en garanti mot ansiktsförlamning, förbättrar de kroppens förmåga att hantera infektioner och andra utlösande faktorer.

• Stroke – Orsak, symtom och behandling
• Borrelia – Orsak, symtom och behandling

1. Kan ansiktsförlamning påverka båda sidorna av ansiktet samtidigt?
   Ja, men det är mindre vanligt. Bilateral ansiktsförlamning förekommer bland annat vid vissa infektioner eller autoimmuna sjukdomar.

2. Hur lång tid tar det att återhämta sig från Bells pares?
   De flesta ser en förbättring inom några veckor, och många återfår normal funktion inom tre till sex månader. Vissa kan ha kvar milda restsymptom en längre tid.

3. Är ansiktsförlamning farligt?
   Ofta är tillståndet inte livshotande och går över av sig självt. Men det kan vara tecken på andra allvarliga problem, som stroke eller infektioner. Därför är det viktigt att söka vård för en korrekt diagnos.

4. Vad gör jag om ögat blir torrt?
   Använd återfuktande ögondroppar eller ögonsalva enligt läkarens rekommendation. Ibland kan en ögonlapp behövas nattetid för att förhindra skador på hornhinnan.

5. Kan fysisk aktivitet hjälpa mig att återhämta mig snabbare?
   Ja, måttlig motion kan vara bra för blodcirkulation och allmän hälsa. Dessutom kan specifika ansiktsövningar underlätta återhämtningen av muskelfunktionen.

6. Kan stress utlösa ansiktsförlamning?
   Stress är inte en direkt orsak, men det kan bidra till försämrat immunförsvar och ökad mottaglighet för infektioner och inflammation som eventuellt leder till ansiktsförlamning.

7. Behöver jag sjukgymnastik även om min förlamning är lindrig?
   Det kan vara fördelaktigt att träffa en fysioterapeut för att få övningar anpassade efter dina behov, även vid mild förlamning. Detta kan minska risken för sena restsymptom.