Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB
Förstoppning innebär att du är hård i magen och har svårt att bajsa. Det är vanligt att du känner dig uppsvälld eller illamående.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Förstoppning?
Vid förstoppning är du trög i magen och har svårt att bajsa. Att vara förstoppad beror oftast på till exempel vätskeintag, matvanor eller psykiska faktorer. Ofta kan du genom enkla medel påverka tarmarnas funktion och normalisera avföringen.
När du är förstoppad har du svårigheter att tömma tarmen, trots att du behöver. Andra vanliga symtom är följande:
avföringen är hård och svår att få ut
du har magont
känslan av att tarmen inte töms ordentligt
smärta eller sprickor i ändtarmsöppningen
illamående och försämrad aptit.
Det är också vanligt med förstoppning hos barn. Då brukar barnet vanligtvis ha ont i magen och svårigheter att tömma tarmen. Ibland kan barnet vara i behov av läkemedel som hjälper till att mjuka upp bajset.
Att tömma tarmen mer sällan än ungefär tre gånger i veckan brukar beskrivas som förstoppning, men eftersom alla har olika toalettvanor kan det skilja sig mellan personer. Det är viktigt att söka vård om du haft besvär i mer än två veckor.
I de flesta fall beror en tillfällig förstoppning på en fiberfattig kost och att du dricker för lite vätska. Andra vanliga orsaker till förstoppning är:
mycket stillasittande
oro och stress
tillfällig läkemedelsbehandling – exempelvis järntillskott eller starka värktabletter
att du under en resa ätit en annan typ av kost än du brukar.
I sällsynta fall kan förstoppning även bero på sjukdom, exempelvis IBS som står för irritable bowel syndrome. Då har du under många år haft perioder med diarré och förstoppning. Förstoppning är också vanligt vid graviditet, mens eller andra tillstånd som påverkar dina hormonnivåer – exempelvis sköldkörtelsjukdom eller diabetes.
Det finns många saker du kan göra själv för att lindra och förebygga förstoppning:
drick mycket vatten
ät fiberrik mat
undvik mat som kan förvärra förstoppningen
försök att vara fysiskt aktiv varje dag
gå på toaletten direkt när du känner att det är dags
stressa inte när du tömmer tarmen
fundera på om du tar något slags preparat som påverkar magen
se över din vardag – stress, dålig sömn och oregelbundna mattider kan öka risken att bli förstoppad.
När du är förstoppad är det viktigt att försöka äta fiberrik och lösande mat. Exempel på den här sortens mat är följande:
frukt som fikon, aprikoser, päron och katrinplommon
grönsaker som broccoli, blomkål, ärtor, bönor och morötter
fullkornsprodukter
grovt bröd
messmör
grova gryner som vetekli, havre och hela linfrön.
Beroende på vad som orsakar förstoppningen finns det olika behandlingar att tillgå. En del preparat kan tas dagligen under en längre period medan vissa preparat endast ska tas någon gång ibland. Det går till exempel att göra avföringen mjukare med hjälp av bulkmedel och laxermedel. För att inte förvärra problemen är det då viktigt att du dricker mycket vatten i samband med behandlingen. Du kan även få lindring genom preparat som ökar avföringens vätskevolym och inte kräver något ökat vätskeintag.
Du kan också hitta receptfria mikrolavemang och stolpiller på apoteket. Dessa fungerar bra som en tillfällig lösning för att mjuka upp hårt bajs som efter förstoppningen kan sätta sig som proppar i tarmarna. Det finns också tarmretande medel som inte bara tömmer ändtarmen utan hela tarmsystemet. Vid överanvändning kan dessa typer av medel påverka tarmens funktion, så det är viktigt att inte använda dem i mer än en vecka.
De flesta som får tillfällig förstoppning behöver inte söka läkarvård. Oftast brukar besvären gå över av sig själv. Du behöver däremot kontakta en vårdcentral för diagnos och behandling om du har ett eller flera av följande symtom i kombination med förstoppning:
du går ner i vikt
det finns blod i bajset
magen gör ont på natten
du fortsätter vara förstoppad trots egenbehandling.
Kontakta även en vårdcentral om du upptäcker att dina toalettvanor förändras utan någon förklaring, framförallt om du är äldre än 45 år. Det kan handla om bajsets konsistens och utseende, men också att du oftare blir hård i magen när du aldrig haft problem med förstoppning tidigare.
Om du får svåra magsmärtor i kombination med förstoppning behöver du söka vård genast.
Det är viktigt att söka vård och få en diagnos på förstoppning om du testat receptfria läkemedel men inte blivit bättre.
En nätläkare kan i de flesta fall både diagnostisera och behandla förstoppning.
Läs mer om IBS (Vården.se)
Analfissur, spricka i ändtarmsöppningen (1177)
Förstoppning hos barn (1177)
Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med Förstoppning på några av våra populära platser.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!