En medicinsk fotterapeut är vårdpersonal som behandlar dina fötter utifrån dina behov och tillgängliga behandlingsalternativ. Hos en medicinsk fotterapeut kan du få fotsjukvård när fotproblem beror på diabetes eller annan sjukdom, samt råd om egenvård för att förebygga problem.
En medicinsk fotterapeut arbetar med fotsjukvård, alltså vård av fötter som ges av vårdpersonal. Fotsjukvård kan ges av en medicinsk fotterapeut, läkare, sjuksköterska eller motsvarande. Det skiljer fotsjukvård från vanlig fotvård, som handlar om egenvård och omvårdnad av fötterna.1
Den medicinska fotterapeuten behandlar dina fötter utifrån dina behov och de behandlingsalternativ som finns. Vilken behandling som passar beror därför på din situation och på vad som behöver göras för fötterna. Du kan också få råd om vad du själv kan göra för att förebygga problem med fötterna.2
Medicinsk fotsjukvård kan både förebygga och behandla skador på fötterna. Den kan till exempel ingå i vården när fötterna påverkas av diabetes eller andra sjukdomar.2 Målet är då att hjälpa till att ta hand om fötterna och minska risken för skador som kan bli svårläkta.
Fotsjukvård är en insats av vårdpersonal, medan fotvård i vanlig mening är egenvård och omvårdnad av fötterna. Därför är medicinsk fotterapeut och fotvårdare inte automatiskt samma yrkesroll. En fotterapeut eller en podiater kan behandla dina fötter inom fotsjukvården.
Medicinsk fotterapeut finns inte bland de yrken som räknas upp i Socialstyrelsens aktuella lista över yrken som du kan ansöka om legitimation för. Yrket kan därför vara ett av de hälso- och sjukvårdsyrken som inte kräver legitimation för att jobba i Sverige.3
Fotsjukvård kan samtidigt utföras av flera olika yrkesgrupper. I vårdens kunskapsstöd nämns medicinsk fotterapeut och fotsjukvårdare som personer som kan arbeta med fotsjukvård.1 Där nämns också läkare, sjuksköterska eller motsvarande som vårdpersonal som kan ge fotsjukvård.
Det är alltså vårdinnehållet och din situation som avgör vilken kompetens som behövs i kontakten med fotsjukvården. Fotsjukvård kan alltså vara en del av hälso- och sjukvården när en sjukdom påverkar dina fötter.1 Den kan ges av olika yrkesgrupper, beroende på vilken hjälp du behöver. Det viktiga är att vården av fötterna utgår från din situation och från de behandlingsalternativ som finns. På så sätt kan fotsjukvården både ge behandling och stöd för att förebygga nya skador.2 Den som behandlar dina fötter utgår från dina behov och de alternativ som finns. Du kan också få information om hur du själv kan förebygga problem med fötterna.
En medicinsk fotterapeut kan bedöma, dokumentera och behandla personer med diabetes och fotrisk i samverkan med vårdcentralens läkare, distriktssjuksköterska eller diabetessjuksköterska.1 Det betyder att arbetet sker tillsammans med annan vårdpersonal och att fotens status följs upp som en del av vården.
Vid en fotbedömning inspekteras fotens hud, naglar och eventuella felställningar.1 Hudens tillstånd kan till exempel beskrivas utifrån om den är fuktig eller torr, varm eller kall, svullen eller rodnad. Även tryckskador, sår, sprickor, förhårdnader och förändringar som håravfall på foten kan uppmärksammas och dokumenteras.
Naglarna undersöks bland annat med avseende på kartnaglar, nageltrång eller misstanke om svamp. Felställningar som kan uppmärksammas är till exempel hammartå, klotå, hallux valgus eller Charcotfot. I fotbedömningen ingår också att inspektera de skor och strumpor som du använder.1
Vid diabetesrelaterad fotbedömning kan den medicinska fotterapeuten bedöma känseln i foten. Det kan göras genom att undersöka beröringskänsel och vibrationssinne på olika delar av foten. Även perifer cirkulation kan bedömas, bland annat genom att känna på fotpulsar.1
Medicinsk fotsjukvård kan vara aktuell när du har problem med fötterna på grund av diabetes eller annan sjukdom. Behandlingen kan förebygga och behandla skador på fötterna.2
Vissa sjukdomar och förändringar ökar risken för problem på fötterna. Det kan handla om nedsatt känsel, deformiteter, nervpåverkan eller nedsatt blodcirkulation.
Kontakta din vårdcentral om du tror att du behöver fotsjukvård. På vårdcentralen får du hjälp att ta reda på om du behöver behandling. Om du bor på ett äldreboende kontaktar du sjuksköterskan på boendet. Du som regelbundet får vård inom specialistvården kan få en bedömning där, till exempel på en diabetesmottagning eller hos en reumatolog. Specialistvården kan skicka en remiss till den vårdcentral där du är listad.2 I vissa regioner behöver du remiss till medicinsk fotvård, till exempel om du har diabetes, reumatisk sjukdom eller psoriasis.4
Medicinsk fotvård kan vara aktuell om du har nedsatt känsel, deformiteter, nervpåverkan, kärlsjukdom, nedsatt blodcirkulation, tidigare diabetessår, svåra förhårdnader eller om du har gjort en amputation.4 Även vissa personer med diabetes typ 1 eller diabetes typ 2 kan få medicinsk fotvård. Vid diabetes behöver du ha kontakt med en diabetesmottagning eller ett diabetesfotteam om du har fotsår.8
Du kan också boka eller be om en bedömning om du har problem med blodcirkulationen som har orsakat eller kan orsaka sår på fötterna. Fotsjukvård kan förebygga svårläkta sår, felställningar eller amputation.
Benämningarna fotterapeut och medicinsk fotterapeut förekommer i samband med fotbehandling inom fotsjukvård.2 I information om fotsjukvård används fotterapeut som benämning på den person som behandlar fötterna utifrån dina behov och de behandlingsalternativ som finns.
Skillnaden mot vanlig fotvård handlar framför allt om sammanhanget. Fotvård beskrivs som egenvård och omvårdnad av fötterna, medan fotsjukvård är en insats av vårdpersonal.1 Fotsjukvård kan därför ingå när fotproblemen hänger ihop med diabetes eller en annan sjukdom.
Det betyder att ordet fotterapeut kan förekomma i information om både vanlig fotvård och fotsjukvård. När behandlingen ingår i fotsjukvård kan benämningen medicinsk fotterapeut användas. Innehållet i besöket behöver därför förstås utifrån om det gäller egenvård och omvårdnad eller en insats av vårdpersonal. Vid fotsjukvård kan en fotsjukvårdare eller medicinsk fotterapeut bedöma, dokumentera och behandla fötter i riskgrupp 2–3 i samverkan med vårdcentralens läkare, distriktssjuksköterska eller diabetessjuksköterska. En medicinsk fotterapeut kan också utföra behandlingen i hemmet när det finns medicinska skäl till det.1
En medicinsk fotterapeut arbetar inte alltid ensam. Vid diabetesrelaterade fotproblem kan fotterapeuten eller den medicinska fotterapeuten bedöma, dokumentera och behandla personer i riskgrupp 2–3 tillsammans med läkare, distriktssjuksköterska eller diabetessjuksköterska på vårdcentralen.
Behöver du medicinsk fotvård beror vägen till behandlingen på vilken region du tillhör och vilken sjukdom som ligger bakom besvären. I Skåne behövs remiss till medicinsk fotvård i vissa situationer.
Om du har diabetes behöver du en remiss till den medicinska fotvården från en behandlande läkare, distriktssköterska eller diabetessköterska.4 Det betyder att du kan börja med att fråga någon av dessa personer om hjälp med remissen.
Vid reumatisk sjukdom eller psoriasis ska remissen komma från en specialist. I övriga fall ska remissen komma från en behandlande läkare.4
I Skåne kan du själv välja vilken mottagning remissen ska skickas till. Du väljer mellan mottagningar som är godkända och har avtal med Region Skåne, och du kan välja en mottagning var som helst i Skåne.
I Stockholm kan vårdcentralen hjälpa dig att ta reda på om du behöver fotsjukvård.2 Börja därför med att kontakta vårdcentralen om du tror att du behöver behandlingen.
Om du regelbundet får vård inom specialistvården får du i stället en bedömning där.2
Vårdcentralen är en första kontakt om du tror att du behöver fotsjukvård.2 Där kan du få hjälp att ta reda på om du behöver behandling. Kontakta därför din vårdcentral för att få vägledning till rätt vårdnivå och mottagning.
Om du bor på ett äldreboende kan du i stället kontakta sjuksköterskan på boendet.2 Sjuksköterskan kan hjälpa dig vidare med kontakt till fotsjukvården.
Du kan läsa mer om fotsjukvård och hitta kontaktvägar på 1177.se. Vilka bokningsvägar som finns kan bero på vilken region du bor i, så välj rätt region på 1177.se innan du söker efter en mottagning.
I Skåne kan du själv välja vilken godkänd mottagning remissen ska skickas till.4 Du kan alltså välja den mottagning som passar dig bland de mottagningar som är godkända i regionen.
I Skåne gäller valet godkända mottagningar som har avtal med Region Skåne.4 På 1177.se finns en lista över mottagningar för medicinsk fotvård i Skåne, som du kan använda som underlag när du väljer mottagning.
En medicinsk fotterapeut är vårdpersonal som behandlar dina fötter utifrån dina behov och vilka behandlingsalternativ som finns.1 I Stockholms län är fotsjukvård subventionerad sjukvård. Du kan också få råd om vad du själv kan göra för att förebygga problem med fötterna.2 Medicinsk fotsjukvård är en insats av vårdpersonal, medan vanlig fotvård handlar om egenvård och omvårdnad av fötterna.1 Skillnaden är därför att medicinsk fotsjukvård kan ingå i vården när fotproblem beror på diabetes eller andra sjukdomar.2
Vid medicinsk fotsjukvård kan en medicinsk fotterapeut bedöma, dokumentera och behandla personer i riskgrupp 2–3 i samverkan med läkare, distriktssköterska eller diabetessjuksköterska på vårdcentralen.1
Medicinsk fotvård kan vara aktuell vid flera olika besvär och risker:
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 31 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Bedömningen kan också omfatta sådant som påverkar behovet av hjälp i vardagen, till exempel fotdeformiteter, fotödem eller förmågan att sköta egenvård. Resultatet dokumenteras så att vårdpersonalen kan följa fotens status och planera fortsatt behandling. Vid bedömningen kan vårdpersonalen också titta efter tecken på infektion och bedöma om det finns behov av sårvård eller omläggningsmaterial. Om det finns ett sår kan sårets yta och djup mätas och dokumenteras. Fotens status kan sedan kontrolleras igen utifrån dina behov.1
En medicinsk fotterapeut kan bedöma behovet av avlastande material samt förskriva och utvärdera sådana hjälpmedel. Avlastning används för att minska belastningen på områden där foten utsätts för tryck. Kvaliteten på avlastningen kan följas upp och anpassas efter hur den fungerar. Vid uppföljningen kan den medicinska fotterapeuten kontrollera om avlastningen fortfarande fungerar som tänkt. Arbetet kan ske i nära samarbete med en ortopedtekniker när en sko eller en annan ortopedteknisk lösning behöver ordineras.1
Rollen kan också rekommendera inlägg, fotbäddar eller skor från ortopedteknisk verkstad när förskrivna och utprovade ortopedtekniska hjälpmedel inte räcker.1 På så sätt kan den medicinska fotterapeuten uppmärksamma när ett annat hjälpmedel behöver övervägas och samarbeta med ortopedteknisk verksamhet.
En del av arbetet är att ge råd om vad du själv kan göra för att förebygga fotproblem. Råden kan handla om egenvård och om att använda lämpliga strumpor och skor. Du kan också få information om resultatet av fotbedömningen och om vad det innebär för din egenvård. Du kan få information om vilken riskkategori foten bedöms tillhöra och vad det innebär för egenvården. Informationen kan också erbjudas skriftligt, så att du kan gå tillbaka till den efter besöket.1
Om du inte klarar egenvården själv kan vård- eller omsorgspersonal ha ansvar för att fötterna inspekteras och för att egenvård genomförs.1 Den medicinska fotterapeuten kan då bidra med bedömning, behandling och information till dig och den personal som hjälper dig.
Arbetet kan även innebära behandling i hemmet när det finns medicinska skäl till det.1 Vilka insatser som görs beror på fotens status, behovet av behandling och vilka hjälpmedel som finns tillgängliga.
Vid diabetes kan nedsatt känsel göra att du upptäcker en tryckskada för sent. Diabetes kan också påverka hudens naturliga smörjning av fötterna, vilket ökar risken för sprickor och sår.
Fotsjukvård kan också vara aktuell om du har haft diabetessår tidigare eller redan har gjort en amputation. Medicinsk fotvård kan då vara en del av vården som minskar risken för nya problem.
Svåra besvär med nageltrång är ett exempel på när du kan få fotsjukvård. Nageltrång innebär att kanten på nageln skär in i huden och orsakar ett sår.
En fotvårdare kan hjälpa dig att sköta fötterna och nageltrång. Det gäller till exempel om du har svårt att själv ta hand om naglarna eller om nageltrånget återkommer.
Psoriasisrelaterade fotproblem kan också vara en grund för medicinsk fotsjukvård. Det gäller fotproblem som hänger ihop med psoriasis.
En medicinsk fotterapeut kan hjälpa till med behandling av fotsvamp. Fotsvamp kan ge rodnad eller fjällande hud, klåda, sveda och sprickor mellan tårna.
Nagelbesvär kan också påverka hur du går och hur skon känns. En förtjockad nagel kan till exempel trycka mot skon och göra ont.
Förhårdnader och liktornar beror ofta på tryck eller ojämn belastning. De kan sitta på tårna eller under foten och göra mycket ont.
Förhårdnader och liktornar kan vara skäl att kontakta en fotvårdare, särskilt om besvären gör ont eller kommer tillbaka. Det viktigaste i behandlingen är att minska trycket på de områden där du har besvär.
Vid diabetes, sår på foten, nedsatt cirkulation eller nedsatt känsel bör du inte använda vissa produkter mot förhårdnader utan råd om att de passar för dina besvär.
Vid diabetesrelaterade fotsår kan fotbehandling av en fotterapeut ingå tillsammans med kontakt med diabetesmottagning eller diabetesfotteam. Du kan också behöva avlastande hjälpmedel, som ortopediska skor och inlägg.
En medicinsk fotterapeut kan bedöma behov av avlastande material samt förskriva och utvärdera sådana hjälpmedel. Om förskrivna och utprovade ortopedtekniska hjälpmedel inte räcker kan en medicinsk fotterapeut rekommendera inlägg, fotbäddar eller skor från en ortopedteknisk verkstad.
Fotsjukvård kan alltså vara aktuell både när du redan har ett sår och när sjukdom eller förändringar gör att du har ökad risk för sår. Vid fotbedömningen kan hud, naglar, felställningar, skor och strumpor inspekteras. Vid diabetes kan även känseln i foten och blodcirkulationen bedömas.
Vid besvär som liktornar och förhårdnader kan en fotvårdare hjälpa dig att sköta fötterna. Du bör kontakta vårdcentralen om besvären gör mycket ont, inte går över eller kommer tillbaka.7 Om du har diabetes och behöver hjälp med fotvård kan du kontakta vårdcentralen eller prata med din läkare eller diabetessköterska. Där får du hjälp att ta reda på om du behöver behandling. Om du regelbundet får vård inom specialistvården kan du få en bedömning där, till exempel på en diabetesmottagning eller hos en reumatolog. De kan skicka en remiss till den vårdcentral där du är listad.
Vid svårläkta sår är vårdcentralen ofta rätt första kontakt när såret inte läker som förväntat. Svårläkta sår är sår som inte läker eller förväntas läka inom fyra till sex veckor.8 Sår som inte läker kan ha olika orsaker som behöver utredas och behandlas.
Vid nageltrång kan du kontakta en fotvårdare för hjälp med att sköta besvären. Du kan också behöva kontakta vårdcentralen om du har varbildning och smärta runt en nagel eller om besvären inte blir bättre trots att du har försökt lindra dem själv.
Kontakta din vårdcentral om ditt sår inte läker som förväntat och du får något av följande:
Ett sår på foten kan bland annat hänga ihop med diabetes, nedsatt blodcirkulation eller tryck mot huden. Därför behöver orsaken bedömas när såret inte läker som förväntat. Vid diabetes kan nedsatt känsel göra att du upptäcker en tryckskada sent. Svullnad kan också försämra läkningen av ett sår.
Kontakta din vårdcentral genast om något av följande stämmer:
Kontakta en akutmottagning eller jouröppen mottagning vid följande:8
Vid diabetes och en pågående allvarlig fotsjukdom kan du behöva bedömas av en diabetesfotmottagning eller ett sårcentrum. En misstänkt osteoartropati behöver remitteras akut med direkt telefonkontakt.1 Osteoartropati är en skelett- och inflammationssjukdom i foten hos en person med nervpåverkan och vanligen god blodcirkulation.
Vid misstanke om abscess eller en omfattande eller djup infektion, med eller utan allmänpåverkan, behöver diabetesfoten remitteras akut med direkt telefonkontakt. Vid misstanke om abscess eller omfattande eller djup infektion ska direktkontakt tas med både diabetesfotmottagning eller sårcentrum och kärlkirurg.1
Vid snabb försämring av sår, vävnadsdöd eller hot om gangrän behöver diabetesfoten remitteras akut med direkt telefonkontakt.1 Vid snabb försämring av sår, vävnadsdöd eller hot om gangrän ska direktkontakt tas med både diabetesfotmottagning eller sårcentrum och kärlkirurg.
Vid tecken på akutisering med hot mot extremitetens viabilitet ska direktkontakt tas med diabetesfotmottagning eller sårcentrum och kärlkirurg. Under jourtid sker akut remiss till akutmottagning på respektive sjukhus.1
Samarbetet kan också handla om avlastning. Den medicinska fotterapeuten kan bedöma behovet av avlastande material samt förskriva och utvärdera sådana hjälpmedel. Om förskrivna och utprovade ortopedtekniska hjälpmedel inte räcker kan fotterapeuten rekommendera inlägg, fotbäddar eller skor från en ortopedteknisk verkstad.
Vid svårläkta sår kan du undersökas av ett sårteam på vårdcentralen. Sårteamet består av läkare och vårdpersonal och försöker ta reda på vad som kan ha orsakat såret samt ställa en preliminär diagnos. Sårteamet bedömer bland annat huden runt såret, sårkanterna och själva såret. Vårdpersonalen kan också känna på pulsarna i benet och foten och mäta blodtrycket med hjälp av en dopplermätare.8
På så sätt kan flera vårdroller bidra med olika delar av bedömningen och behandlingen. Den medicinska fotterapeuten fokuserar på fötterna och fotbehandlingen, medan läkare och annan vårdpersonal kan bidra i bedömningen av sjukdomar, sår och blodcirkulation.
Efter bedömningen kan specialistvården skicka en remiss till den vårdcentral där du är listad.2 Du kan alltså få remissen via specialistvården även om den fortsatta kontakten går genom vårdcentralen.
Vilken väg som gäller för dig beror därför på om du bor i Skåne eller Stockholm och om du redan får specialistvård. Läs avsnittet om när du bör boka tid hos en medicinsk fotterapeut om du är osäker på vart du ska vända dig först.
Även nervpåverkan, tidigare diabetessår, svåra förhårdnader och vissa sjukdomar som påverkar fötterna kan göra medicinsk fotvård aktuell. En medicinsk fotterapeut kan hjälpa till med behandling av fotsvamp.6 Du kan också få hjälp med svåra besvär av nageltrång.
I Skåne behöver du som har diabetes en remiss till medicinsk fotvård från en behandlande läkare, distriktssköterska eller diabetessköterska. När det gäller reumatisk sjukdom eller psoriasis ska remissen i Skåne komma från en specialist, och i övriga fall från en behandlande läkare.4
I Stockholm kan vårdcentralen hjälpa dig att ta reda på om du behöver fotsjukvård. Om du regelbundet får specialistvård i Stockholm kan du få en bedömning där, till exempel på en diabetesmottagning eller hos en reumatolog. Specialistvården kan då skicka en remiss till den vårdcentral där du är listad.2