En fysioterapeut, som också kallas sjukgymnast, undersöker hur du rör dig och hjälper dig att träna upp rörlighet, styrka och funktion efter skada, operation eller sjukdom. Du kan själv ringa och boka tid, och du kan också få en remiss från en läkare.
En fysioterapeut hjälper dig att förbättra hur kroppen rör sig och fungerar.1 Fysioterapi kallas också sjukgymnastik.2 Fysioterapi kan hjälpa dig att få tillbaka, behålla eller förbättra förmågor som du behöver i vardagen. Sådana förmågor kan vara fysiska, psykiska eller handla om tänkande och lärande. Förmågor kan påverkas av en sjukdom, en skada eller en medicinsk behandling. Målet med rehabilitering är att vardagen och förmågan att fungera ska bli bättre. Vilka mål som passar dig beror på vad som har orsakat besvären, om orsaken finns kvar, vilka förmågor som har påverkats och hur stora problemen är.3 Rehabilitering kan därför se olika ut för olika personer. Du kan få fysioterapi under en begränsad tid efter en skada eller operation, eller vid besvär som finns kvar länge.1 Både barn och vuxna kan få hjälp av en fysioterapeut.4
Fysioterapi kan användas om du har ont eller andra besvär i kroppen efter en skada, en operation eller en sjukdom.2 Fysioterapi kan också vara aktuell vid psykiska besvär, eftersom sådana besvär ofta kan visa sig i kroppen. Både vuxna och barn kan få hjälp av en fysioterapeut vid psykiska besvär.
Fysioterapeuten kan undersöka hur du rör dig, om och var du har ont, hur lederna fungerar och hur starka musklerna är. Du får också berätta om dina besvär och hur du mår i vardagen. Om du har symtom som behöver utredas mer kan fysioterapeuten hjälpa dig att kontakta en läkare.
Fysioterapeut är ett yrke inom hälso- och sjukvården som kräver legitimation. Yrket har en skyddad yrkestitel, vilket innebär att vissa yrkestitlar bara får användas av den som har rätt legitimation.5
Socialstyrelsen beslutar vem som får legitimation inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen bestämmer också vilka krav som måste vara uppfyllda. Kraven innebär att personen ska ha en viss utbildning och en viss praktisk erfarenhet. Den som ansöker om legitimation behöver visa giltiga dokument för yrket. Fysioterapeut är ett av de yrken inom vården som kräver legitimation för att du ska få arbeta. Legitimationen hör ihop med en skyddad yrkestitel, vilket betyder att titeln inte får användas av någon som saknar rätt legitimation. Det är straffbart att använda en skyddad yrkestitel utan rätt till det.5
När en person har fått legitimation kallas personen legitimerad. En legitimation kan återkallas i vissa fall.5 Det är straffbart att använda en skyddad yrkestitel utan att ha rätt till den.
Vid det första besöket börjar fysioterapeuten med att ta reda på hur dina besvär påverkar dig. Undersökningen ger underlag för att avgöra vilken behandling eller vilka övningar som passar dig.
Fysioterapeuten undersöker bland annat hur du rör dig, om och var du har ont, hur lederna fungerar och hur starka musklerna är.2 Du kan få göra olika rörelser medan fysioterapeuten tittar på hur kroppen rör sig.
Fysioterapeuten kan använda händerna för att bedöma hur en rörelse, muskel eller led fungerar.2 Du kan få berätta hur det känns i kroppen när du rör dig och när du är stilla. För att bedöma muskelstyrkan kan fysioterapeuten till exempel försöka få ett ben i rörelse medan du håller emot.
Under besöket får du frågor om aktuella och tidigare besvär, sjukdomar, vardag, läkemedel, arbete och fritid.2 Frågorna kan till exempel handla om vilka besvär du har just nu, vilka besvär du har haft tidigare och vilka sjukdomar eller andra diagnoser du har. Du får också berätta hur du mår i vardagen, om du använder läkemedel, vad du arbetar med och vad du gör på fritiden.
Fysioterapi kan vara en del av rehabiliteringen när du har besvär efter en skada, en operation eller en sjukdom.2 Behandlingen brukar innehålla rörelse och träning i olika former.
Vid besvär i nacke och axlar kan fysioterapi hjälpa på flera sätt:
Du kan kontakta en fysioterapeut om du har ont i nacke och axlar och inte blir bättre inom två veckor.6 Det kan vara ett sätt att få hjälp när besvären fortsätter och påverkar din vardag.
Fysioterapi kan vara relevant när smärta eller andra besvär påverkar din rörelseförmåga. Fysioterapi kan också vara relevant om du har ont eller andra besvär i kroppen efter en skada, en operation eller en sjukdom. Behandlingen brukar innebära rörelse och träning i olika former. Du kan också få hjälp med att förändra dina levnadsvanor.2
Vid ett första besök undersöker fysioterapeuten bland annat hur du rör dig, om och var du har ont, hur lederna fungerar och hur starka musklerna är. Du får också svara på frågor om dina aktuella och tidigare besvär, din vardag, läkemedel, arbete och fritid. Utifrån dina symtom och vad fysioterapeuten tror att besvären beror på kan behandlingen till exempel bestå av övningar, råd om vardagen eller manuell behandling.2
Ofta får du ett personligt träningsprogram med övningar som du kan göra hemma, hos fysioterapeuten eller på ett gym. Antalet behandlingar varierar, och ett besök tar ungefär 30 till 60 minuter. Du kan själv ringa och boka en tid hos en fysioterapeut. Ibland kan du också få en remiss från en läkare, och i vissa fall kan du skriva en egen vårdbegäran.
En fysioterapeut är inte läkare. Fysioterapeuten kan därför inte skriva ut läkemedel eller utföra operationer. Fysioterapeuten kan däremot ingå i ett vårdteam tillsammans med annan vårdpersonal, till exempel en läkare.1
Det betyder att yrkesrollerna kan komplettera varandra när du behöver hjälp med olika delar av dina besvär. Läkaren kan ha en annan roll i vården än fysioterapeuten, medan fysioterapeuten arbetar med sin del av vården tillsammans med övrig vårdpersonal.
Kiropraktik och naprapati används för att förebygga, behandla och rehabilitera besvär och smärtor som hör ihop med dina rörelser.7 Sådana besvär kan till exempel finnas i nacke, axlar eller rygg.
Du kan själv ringa och boka tid hos en fysioterapeut. Det gäller även om du tidigare har kallat yrket sjukgymnast. Du kan också få en remiss från en läkare.2 En remiss innebär att läkaren skickar dig vidare till fysioterapeut.
Ibland kan du själv skriva en egen vårdbegäran om du vill boka tid hos en fysioterapeut. En egen vårdbegäran kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.2 Vilket alternativ som gäller beror på vilken mottagning du vill kontakta och vilka regler som gäller där.
Du kan alltså ha flera ordinarie vägar till fysioterapeut: att ringa och boka själv, att få en remiss från läkare eller att skicka en egen vårdbegäran när det är möjligt. Läs mottagningens information innan du bokar, så ser du vilken väg mottagningen använder.
Du betalar en patientavgift för besöket. Patientavgiften varierar mellan olika regioner.2 Därför kan kostnaden vara olika beroende på var i landet du söker vård.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kan ibland krävas remiss till den öppna specialiserade vården.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. Du kan jämföra mottagningar och hitta kontaktuppgifter via 1177.se. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du behöver råd om vilken vård som kan passa.2
Du kan boka tid direkt hos en fysioterapeut genom att själv ringa mottagningen. Du kan också få en remiss från en läkare. I vissa fall kan du själv skriva en egen vårdbegäran för att boka tid. En egen vårdbegäran kan också kallas egenremiss eller egenanmälan. Du betalar en patientavgift för besöket, och avgiften varierar mellan olika regioner.2
Du få hjälp att komma vidare om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta.
En fysioterapeut kan ibland erbjuda besök i grupp.4 När du kontaktar mottagningen kan du fråga om det finns individuell behandling eller gruppbehandling och vad som gäller för remiss eller egen vårdbegäran.
Ja, du kan själv ringa och boka en tid hos en fysioterapeut. Ibland kan du också skicka en egen vårdbegäran för att boka tid.2
Vid det första besöket får du svara på frågor om dina aktuella och tidigare besvär. Du får också berätta om din hälsa och vilka läkemedel du använder. Fysioterapeuten frågar även om ditt arbete och vad du gör på fritiden.2
Fysioterapeuten undersöker bland annat hur du rör dig, om och var du har ont, hur lederna fungerar och hur styrkan i musklerna fungerar.2
Det är vanligt att få ett personligt träningsprogram med övningar som du ska göra regelbundet hemma mellan besöken. Den del av behandlingen som handlar om att du ska förändra din livsstil behöver du göra själv hemma i vardagen.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Fysioterapeuten kan hjälpa dig att kontakta en läkare om symtom behöver utredas mer.2 Det gäller om du har symtom på sjukdom som behöver utredas mer.
Efter undersökningen kommer du och fysioterapeuten fram till vilken behandling eller vilka övningar som passar dig. Vilken behandling du får beror på dina symtom och vad fysioterapeuten tror att de beror på.2 Behandlingen kan ske enskilt eller i grupp, och den kan innehålla råd, träning och behandling med händerna.
Fysioterapeuten kan ge råd om hur du använder kroppen i vardagen, på arbetet och på fritiden.2 Råden kan handla om hur du sitter eller rör dig på arbetsplatsen och hur du använder kroppen på fritiden. Du kan också få råd om hur du ändrar dina levnadsvanor.
Övningarna kan ha olika mål:
Du kan behöva träna upp vissa muskler eller rörligheten i vissa leder.2 Du kan också få arbeta med detaljer i hur du rör dig för att lära dig att kontrollera en viss rörelse eller position. Fysioterapeuten kan visa hur du ska belasta kroppen på rätt sätt.
Ett personligt träningsprogram kan göras hemma, hos fysioterapeuten eller på ett gym.2 Ofta får du ett program med övningar som du ska göra regelbundet. Ibland tränar du i grupp, till exempel med bassängträning, stresshantering eller avslappningsövningar.
Fysioterapeuten kan använda olika träningsredskap, till exempel gummiband, och det kan finnas träningsmaskiner på ett gym. Du kan få fysisk aktivitet på recept, FaR, om det passar dina förutsättningar.2 FaR innebär att du får hjälp med att hitta en form av fysisk aktivitet som är anpassad efter dina förutsättningar.
Ibland får du manuell behandling. Då behandlar fysioterapeuten en led eller muskel med sina händer för att lindra smärta och få leden eller muskeln att fungera bättre. En del fysioterapeuter arbetar också med basal kroppskännedom, som har fokus på kopplingen mellan kroppen och psyket.2
Fysioterapeuten kan hjälpa till att prova ut hjälpmedel som kryckor, knäskydd eller ergonomisk mus.2 Din arbetsplats kan också behöva anpassas så att du kan arbeta på ett ergonomiskt sätt. Det kan till exempel innebära råd om hur du sitter eller hur du använder ett tangentbord eller en mus.
En behandling hos fysioterapeut tar ungefär 30–60 minuter.2 Hur många behandlingar som behövs varierar. Det kan ta olika lång tid innan du mår bättre.
Efter en undersökning eller behandling kan du under en kortare period känna obehag. Du kan bli trött eller få träningsvärk.2 Det kan också göra lite mer ont i den kroppsdel som fysioterapeuten har undersökt, men det brukar gå över efter några timmar. Berätta för fysioterapeuten hur du mår efter behandlingen, så kan behandlingen och träningen anpassas till rätt nivå.
Vid långvarig smärta kan smärtan göra det svårare att röra på sig och leva som du vill. Fysioterapi kan då vara en del av behandlingen. Konditionsträning, till exempel promenader, kan minska smärtan och förbättra konditionen.7
Du kan också behöva bygga upp musklerna igen efter en sjukdom, en skada eller en operation.7 Träningen kan hjälpa musklerna att fungera som vanligt igen.
Fysioterapeuten kan hjälpa dig att hitta rätt nivå på träningen och att göra övningarna på rätt sätt. Ett träningsprogram kan innehålla övningar som förbättrar rörlighet och stabilitet samt olika styrkeövningar. Ibland ingår manuell behandling, där fysioterapeuten behandlar en led eller muskel med händerna för att lindra smärta och få leden eller muskeln att fungera bättre. Du kan också få hjälp att prova ut hjälpmedel, till exempel kryckor, skydd för knät eller en ergonomisk mus. Din arbetsplats kan behöva anpassas så att du kan arbeta och använda kroppen på ett ergonomiskt sätt. Hur många behandlingar som behövs varierar, och ett besök tar ungefär 30 till 60 minuter.2 Du kan också få råd om hur du använder kroppen när du har ont, till exempel hur du sitter, går eller ändrar din hållning.
Både vuxna och barn kan få hjälp av en fysioterapeut vid psykiska besvär.4 Psykiska besvär visar sig ofta i kroppen. De kan till exempel märkas som:
Fysioterapeuten kan hjälpa dig att ta fram ett förslag på fysisk aktivitet som är anpassat efter dina förutsättningar.4 Det kan till exempel vara promenader, egen träning på en motionsanläggning eller gruppträning tillsammans med personer som har liknande besvär.
Du kan få träna enskilt eller i grupp. Du kan också få övningar som hjälper dig att lära känna din kropp. Sådana övningar kallas basal kroppskännedom och kan handla om att stå, sitta, gå och fokusera på andningen.
En fysioterapeut kan skriva ut fysisk aktivitet på recept. Fysisk aktivitet på recept förkortas FaR.4 FaR innebär att du får hjälp att hitta en form av fysisk aktivitet som är anpassad efter dina förutsättningar.2
Du kan göra övningarna själv efter att fysioterapeuten har tagit reda på vilken typ av träning som är bra för dina besvär. Det är vanligt att få ett program med övningar att göra hemma mellan besöken hos fysioterapeuten.
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför ett besök hos fysioterapeut. Ibland kan du behöva ta av dig lite inför undersökningen eller behandlingen, och ibland kan du behöva träningskläder.2 Fysioterapeuten informerar dig om träningskläder behövs.
Inför besöket kan det därför vara skönt att ha underkläder som du känner dig bekväm i. Du behöver inte ta med något särskilt eller göra några särskilda övningar innan besöket.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du plötsligt får en kraftig huvudvärk från nacken som inte går över.6
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får ont i nacken eller axlarna efter en skada.6
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha råd om vård.6 Du kan läsa mer om besvär i nacke och axlar på 1177.se.
Kiropraktorer och naprapater har ett liknande sätt att undersöka och behandla. Ingen av de båda grupperna är ensam om någon behandlingsteknik.7 Skillnaden mellan yrkesrollerna är därför inte alltid tydlig när det gäller behandlingen av besvär från muskler och leder.
Fysioterapeuter brukar behandla ett särskilt område eller en kroppsdel.1
Du kan därför möta båda yrkesrollerna i rehabiliteringen, men med olika fokus. Du kan behöva arbeta med båda yrkesrollerna samtidigt.1 Fysioterapi kan ingå tillsammans med arbetsterapi när flera delar av vardagen påverkas.
På varden.se kan du läsa mer om remiss och egen vårdbegäran.
Vissa kan bli trötta och få träningsvärk efter en fysioterapibehandling. Det kan också hända att du får lite mer ont i den kroppsdel som fysioterapeuten har undersökt. Det brukar gå över efter några timmar.2