Ett arbetsprov är en undersökning som visar hur kroppen fungerar när du anstränger dig, ofta genom cykling medan hjärtats elektriska aktivitet registreras med EKG. Under provet följs bland annat EKG, puls och blodtryck, och en läkare övervakar det hela tiden.
Ett arbetsprov är en undersökning som testar hur kroppen fungerar när du anstränger dig.1 Under provet belastas kroppen samtidigt som hjärtats arbete följs. På så sätt kan vårdpersonalen se hur du klarar fysisk ansträngning och om det uppstår avvikelser som hör ihop med ansträngningen.
Arbetsprovet görs vanligtvis genom att du cyklar med elektroder fastsatta på huden för att mäta hjärtats elektriska aktivitet.1 Elektroderna är kopplade till ett EKG, som registrerar hjärtats elektriska aktivitet under provet. EKG kan göras både i vila och under ansträngning, till exempel under ett arbetsprov på en motionscykel.2
Arbetsprov med EKG bedömer fysisk prestationsförmåga och kan upptäcka avvikelser som hör ihop med ansträngning.3 Provet kan också visa om symtom eller fynd uppstår först när hjärtat och kroppen arbetar hårdare. Det kan till exempel handla om förändringar på EKG eller rubbningar i hjärtrytmen vid ansträngning.
Ett kliniskt arbetsprov består av vilofas, belastningsfas och återhämtningsfas.3 Faserna gör att undersökningen omfattar mätningar före belastningen, under själva ansträngningen och efteråt när kroppen återhämtar sig.
Under arbetsprovet följs bland annat EKG, puls och blodtryck.1 Det systoliska blodtrycket mäts minst varannan minut under belastningen. Andningsfrekvensen kan också registreras under provet.3 EKG-registreringen visar hjärtats elektriska aktivitet, medan puls och blodtryck visar andra delar av kroppens reaktion på belastningen. Även andningsfrekvensen kan mätas under hela arbetsprovet.1
I vilofasen registreras EKG medan du ligger ner, och blodtrycket mäts.3 Under belastningsfasen ökas belastningen på det sätt som används för provet. Återhämtningsfasen sker efter avslutad belastning och används för att följa hur kroppen återhämtar sig.1
De flesta arbetsprov i Sverige genomförs på ergometercykel.3 En ergometercykel är en motionscykel där belastningen kan ökas under provet.
Gångmatta och armcykel är alternativa sätt att genomföra belastningen.3 Gångmatta kan användas om du inte kan cykla. Om du har problem med benen kan du i stället få använda en armcykel, där du sitter på en stol och trampar med armarna.1
Ett arbetsprov kan visa om syretillförseln till hjärtat är försämrad, exempelvis vid kärlkramp. Det kan också visa om du får ont i bröstet när du anstränger dig.1
Genom att belasta kroppen kan vårdpersonalen se vilka besvär som uppstår när du anstränger dig. Vissa symtom och fynd visar sig först vid kraftigare fysisk ansträngning. Arbetsprovet kan därför användas både för att undersöka orsaken till besvär och för att bedöma vad en hjärtsjukdom betyder för din förmåga att anstränga dig. I vissa fall kan provet ge information om hur sjukdomen påverkar risken framöver. Arbetsprov kan också användas för att upptäcka förändringar som bara uppstår när du anstränger dig, till exempel en rubbning i hjärtrytmen.3
Misstänkt kärlkramp är en vanlig anledning till arbetsprov.1
Välj kläder som gör det lätt att röra sig under arbetsprovet. Ta med träningskläder och skor att cykla i.1 Välj gärna en tröja som är lätt att ta av när elektroderna ska sättas fast på bröstkorgen.4 Kläderna bör vara lösa och skorna bekväma, så att du kan röra dig under provet.5 Undvik strumpbyxor eller andra plagg som gör det svårt att komma åt huden på benen där elektroder kan behöva sättas fast.4 Bekväma kläder och stadiga skor rekommenderas inför ett arbetsprov.5 Ta gärna med en aktuell läkemedelslista, så att vårdpersonalen vet vilka läkemedel du använder.6
Det är också bra att kunna berätta om dina symtom och om din sjukdomshistoria utöver det som står i remissen.6
Arbetsprovet börjar med att du ligger på rygg på en brits medan ett EKG registreras. En sjuksköterska sätter fast sex elektroder på bröstkorgen. Elektroderna ser ut som små plattor eller klisterlappar. Du får också en elektrod fastsatt på varje handled och vrist.1
Om du har mycket hår på bröstet kan sjuksköterskan behöva raka bort en del för att elektroderna ska få bra kontakt. Blodtrycket och pulsen mäts före, under och efter arbetsprovet.1
Därefter får du träffa läkaren och berätta hur du mår. Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna och bedömer blodtrycksmätningen och EKG-undersökningen i vila innan läkaren tar ställning till om du kan göra arbetsprovet.1 Under vilofasen får vårdpersonalen också fråga om dina symtom och bilda sig en uppfattning om din riskprofil. Om riskprofilen bedöms vara tydligt förhöjd kan läkaren behöva överväga om arbetsprovet ska genomföras.3
Arbetsprovet görs ofta på en motionscykel. Du börjar cykla med ett ganska lätt motstånd. Motståndet blir sedan allt tyngre medan EKG registreras.1
De flesta mår som vanligt efteråt. Du kan få lite träningsvärk om du är ovan vid fysisk ansträngning.1 Under testet kan du få olika besvär när hjärtat och kroppen ansträngs:
Allvarligare komplikationer kan också förekomma, men riskerna är förhållandevis små när provet görs på rätt grund och av van personal. Möjliga komplikationer är bland annat en rubbning i hjärtrytmen, svimning med risk för fallskada och hjärtinfarkt. En allvarlig oregelbunden hjärtrytm eller svimning kan alltså förekomma under ett arbetsprov. Hjärtinfarkt är en möjlig men ovanlig komplikation.3
När läkaren bedömer arbetsprovet vägs prestationsförmåga, blodtrycksreaktion, symtom och EKG-reaktion samman.3 Resultatet bedöms alltså inte utifrån en enda mätning, utan utifrån den kliniska bilden och din riskprofil. Även hur du reagerade under provet och vilka besvär du beskrev ingår i helhetsbedömningen.
Prestationsförmågan anges i watt och jämförs med ett representativt referensmaterial.3 På så sätt kan läkaren bedöma din arbetsförmåga i förhållande till andra. Ett normalt resultat innebär oftast att du kunde anstränga dig minst lika länge som andra i samma ålder och samma kön. Det innebär också oftast att du inte hade symtom eller oroande förändringar i blodtryck eller EKG.5
Ett normalt resultat betyder inte att alla möjliga orsaker till dina besvär är uteslutna. Vad resultatet betyder beror bland annat på varför provet gjordes och vilka frågor läkaren försökte besvara. Resultatet ska därför tolkas tillsammans med uppgifter om dina symtom och din hälsa. Bedömaren gör en sammanvägd bedömning av den kliniska bilden och din risknivå.3
Betydelsen av resultatet beror på varför testet gjordes, din ålder och din sjukdomshistoria.
Arbetsprovet övervakas hela tiden av en läkare. En biomedicinsk analytiker eller en sjuksköterska är också med.1 Arbetsprovet ska utföras och bedömas av legitimerad vårdpersonal som har erfarenhet av metoden och innehar uppdaterade kunskaper och färdigheter i A-HLR.3 Det betyder att flera yrkesroller kan finnas med under undersökningen, medan läkaren ansvarar för övervakningen under själva provet.
Det vanligaste är att få en remiss för att göra ett arbetsprov. Svaret skickas då till den läkare som skrev remissen, som ansvarar för att ge dig information om resultatet. Du får också veta om du behöver göra fler undersökningar eller ändra någon behandling som du kanske har. På en del sjukhus görs arbetsprovet i samband med ett mottagningsbesök.1 Då kan du få svar direkt av samma läkare som har behandlat och undersökt dig.
EKG kan göras på vårdcentraler eller på sjukhus.2 Arbetsprovet kan därför vara en del av vården på olika mottagningar, beroende på var undersökningen erbjuds och vilken läkare som har skrivit remissen.
Själva arbetsprovet brukar ta mellan åtta och tolv minuter. Tiden gäller den del där du anstränger dig på motionscykel, gångmatta eller armcykel. Under provet mäts bland annat EKG, puls, blodtryck och antalet andetag per minut.1
Efter ett arbetsprov kan du behöva övervakas i ungefär 15 minuter tills pulsen har återhämtat sig.7 Återhämtningen sker vanligtvis liggande.1 Hur länge hela besöket tar kan därför vara längre än själva arbetsprovet.
Elektroderna registrerar hjärtats aktivitet utan att du känner något från själva registreringen.4 De fästs på huden på bröstkorgen, handlederna och vristerna.1 När registreringen är klar tas elektroderna bort.
Förberedelsen av huden där elektroderna ska sitta kan ge en mild brännande eller stickande känsla.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ett arbetsprov är en undersökning som visar hur kroppen fungerar när du anstränger dig, ofta genom cykling medan hjärtats elektriska aktivitet registreras med EKG. Under provet följs bland annat EKG, puls och blodtryck, och en läkare övervakar det hela tiden.
Ett arbetsprov är en undersökning som testar hur kroppen fungerar när du anstränger dig.1 Under provet belastas kroppen samtidigt som hjärtats arbete följs. På så sätt kan vårdpersonalen se hur du klarar fysisk ansträngning och om det uppstår avvikelser som hör ihop med ansträngningen.
Arbetsprovet görs vanligtvis genom att du cyklar med elektroder fastsatta på huden för att mäta hjärtats elektriska aktivitet.1 Elektroderna är kopplade till ett EKG, som registrerar hjärtats elektriska aktivitet under provet. EKG kan göras både i vila och under ansträngning, till exempel under ett arbetsprov på en motionscykel.2
Arbetsprov med EKG bedömer fysisk prestationsförmåga och kan upptäcka avvikelser som hör ihop med ansträngning.3 Provet kan också visa om symtom eller fynd uppstår först när hjärtat och kroppen arbetar hårdare. Det kan till exempel handla om förändringar på EKG eller rubbningar i hjärtrytmen vid ansträngning.
Ett kliniskt arbetsprov består av vilofas, belastningsfas och återhämtningsfas.3 Faserna gör att undersökningen omfattar mätningar före belastningen, under själva ansträngningen och efteråt när kroppen återhämtar sig.
Under arbetsprovet följs bland annat EKG, puls och blodtryck.1 Det systoliska blodtrycket mäts minst varannan minut under belastningen. Andningsfrekvensen kan också registreras under provet.3 EKG-registreringen visar hjärtats elektriska aktivitet, medan puls och blodtryck visar andra delar av kroppens reaktion på belastningen. Även andningsfrekvensen kan mätas under hela arbetsprovet.1
I vilofasen registreras EKG medan du ligger ner, och blodtrycket mäts.3 Under belastningsfasen ökas belastningen på det sätt som används för provet. Återhämtningsfasen sker efter avslutad belastning och används för att följa hur kroppen återhämtar sig.1
De flesta arbetsprov i Sverige genomförs på ergometercykel.3 En ergometercykel är en motionscykel där belastningen kan ökas under provet.
Gångmatta och armcykel är alternativa sätt att genomföra belastningen.3 Gångmatta kan användas om du inte kan cykla. Om du har problem med benen kan du i stället få använda en armcykel, där du sitter på en stol och trampar med armarna.1
Ett arbetsprov kan visa om syretillförseln till hjärtat är försämrad, exempelvis vid kärlkramp. Det kan också visa om du får ont i bröstet när du anstränger dig.1
Genom att belasta kroppen kan vårdpersonalen se vilka besvär som uppstår när du anstränger dig. Vissa symtom och fynd visar sig först vid kraftigare fysisk ansträngning. Arbetsprovet kan därför användas både för att undersöka orsaken till besvär och för att bedöma vad en hjärtsjukdom betyder för din förmåga att anstränga dig. I vissa fall kan provet ge information om hur sjukdomen påverkar risken framöver. Arbetsprov kan också användas för att upptäcka förändringar som bara uppstår när du anstränger dig, till exempel en rubbning i hjärtrytmen.3
Misstänkt kärlkramp är en vanlig anledning till arbetsprov.1
Välj kläder som gör det lätt att röra sig under arbetsprovet. Ta med träningskläder och skor att cykla i.1 Välj gärna en tröja som är lätt att ta av när elektroderna ska sättas fast på bröstkorgen.4 Kläderna bör vara lösa och skorna bekväma, så att du kan röra dig under provet.5 Undvik strumpbyxor eller andra plagg som gör det svårt att komma åt huden på benen där elektroder kan behöva sättas fast.4 Bekväma kläder och stadiga skor rekommenderas inför ett arbetsprov.5 Ta gärna med en aktuell läkemedelslista, så att vårdpersonalen vet vilka läkemedel du använder.6
Det är också bra att kunna berätta om dina symtom och om din sjukdomshistoria utöver det som står i remissen.6
Arbetsprovet börjar med att du ligger på rygg på en brits medan ett EKG registreras. En sjuksköterska sätter fast sex elektroder på bröstkorgen. Elektroderna ser ut som små plattor eller klisterlappar. Du får också en elektrod fastsatt på varje handled och vrist.1
Om du har mycket hår på bröstet kan sjuksköterskan behöva raka bort en del för att elektroderna ska få bra kontakt. Blodtrycket och pulsen mäts före, under och efter arbetsprovet.1
Därefter får du träffa läkaren och berätta hur du mår. Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna och bedömer blodtrycksmätningen och EKG-undersökningen i vila innan läkaren tar ställning till om du kan göra arbetsprovet.1 Under vilofasen får vårdpersonalen också fråga om dina symtom och bilda sig en uppfattning om din riskprofil. Om riskprofilen bedöms vara tydligt förhöjd kan läkaren behöva överväga om arbetsprovet ska genomföras.3
Arbetsprovet görs ofta på en motionscykel. Du börjar cykla med ett ganska lätt motstånd. Motståndet blir sedan allt tyngre medan EKG registreras.1
De flesta mår som vanligt efteråt. Du kan få lite träningsvärk om du är ovan vid fysisk ansträngning.1 Under testet kan du få olika besvär när hjärtat och kroppen ansträngs:
Allvarligare komplikationer kan också förekomma, men riskerna är förhållandevis små när provet görs på rätt grund och av van personal. Möjliga komplikationer är bland annat en rubbning i hjärtrytmen, svimning med risk för fallskada och hjärtinfarkt. En allvarlig oregelbunden hjärtrytm eller svimning kan alltså förekomma under ett arbetsprov. Hjärtinfarkt är en möjlig men ovanlig komplikation.3
När läkaren bedömer arbetsprovet vägs prestationsförmåga, blodtrycksreaktion, symtom och EKG-reaktion samman.3 Resultatet bedöms alltså inte utifrån en enda mätning, utan utifrån den kliniska bilden och din riskprofil. Även hur du reagerade under provet och vilka besvär du beskrev ingår i helhetsbedömningen.
Prestationsförmågan anges i watt och jämförs med ett representativt referensmaterial.3 På så sätt kan läkaren bedöma din arbetsförmåga i förhållande till andra. Ett normalt resultat innebär oftast att du kunde anstränga dig minst lika länge som andra i samma ålder och samma kön. Det innebär också oftast att du inte hade symtom eller oroande förändringar i blodtryck eller EKG.5
Ett normalt resultat betyder inte att alla möjliga orsaker till dina besvär är uteslutna. Vad resultatet betyder beror bland annat på varför provet gjordes och vilka frågor läkaren försökte besvara. Resultatet ska därför tolkas tillsammans med uppgifter om dina symtom och din hälsa. Bedömaren gör en sammanvägd bedömning av den kliniska bilden och din risknivå.3
Betydelsen av resultatet beror på varför testet gjordes, din ålder och din sjukdomshistoria.
Arbetsprovet övervakas hela tiden av en läkare. En biomedicinsk analytiker eller en sjuksköterska är också med.1 Arbetsprovet ska utföras och bedömas av legitimerad vårdpersonal som har erfarenhet av metoden och innehar uppdaterade kunskaper och färdigheter i A-HLR.3 Det betyder att flera yrkesroller kan finnas med under undersökningen, medan läkaren ansvarar för övervakningen under själva provet.
Det vanligaste är att få en remiss för att göra ett arbetsprov. Svaret skickas då till den läkare som skrev remissen, som ansvarar för att ge dig information om resultatet. Du får också veta om du behöver göra fler undersökningar eller ändra någon behandling som du kanske har. På en del sjukhus görs arbetsprovet i samband med ett mottagningsbesök.1 Då kan du få svar direkt av samma läkare som har behandlat och undersökt dig.
EKG kan göras på vårdcentraler eller på sjukhus.2 Arbetsprovet kan därför vara en del av vården på olika mottagningar, beroende på var undersökningen erbjuds och vilken läkare som har skrivit remissen.
Själva arbetsprovet brukar ta mellan åtta och tolv minuter. Tiden gäller den del där du anstränger dig på motionscykel, gångmatta eller armcykel. Under provet mäts bland annat EKG, puls, blodtryck och antalet andetag per minut.1
Efter ett arbetsprov kan du behöva övervakas i ungefär 15 minuter tills pulsen har återhämtat sig.7 Återhämtningen sker vanligtvis liggande.1 Hur länge hela besöket tar kan därför vara längre än själva arbetsprovet.
Elektroderna registrerar hjärtats aktivitet utan att du känner något från själva registreringen.4 De fästs på huden på bröstkorgen, handlederna och vristerna.1 När registreringen är klar tas elektroderna bort.
Förberedelsen av huden där elektroderna ska sitta kan ge en mild brännande eller stickande känsla.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vid hjärtklaffsjukdom kan upprepade arbetsprov användas för att bedöma arbetsförmågan. Arbetsprovet kan då vara en del av uppföljningen. Efter en hjärtinfarkt eller en inflammation i hjärtat eller hjärtsäcken kan arbetsprov också ingå i uppföljningen.3 Vid hjärtklaffsjukdom kan provet dessutom hjälpa läkaren att bedöma om en klaffoperation kan behövas.1
Ett arbetsprov kan göras inför en större operation. Det kan också göras som en del av en hälsokontroll för att mäta konditionen.1
Det kan även göras arbetsprov efter vissa hjärtproblem eller som en del av uppföljningen vid hjärtsjukdom. Vilket syfte undersökningen har beror på dina besvär och den fråga som vården behöver få svar på. Arbetsprov kan även göras efter en hjärttransplantation eller vid sjukdom i blodkärlen i benen. Det kan också användas inför planerad medicinsk behandling, inte bara inför kirurgi.3
Ät och drick något lätt någon eller några timmar före provet så att du orkar anstränga dig.1 Du behöver alltså inte komma till ett arbetsprov utan att ha ätit, om inte mottagningen har gett dig andra instruktioner.
Följ i första hand instruktionerna i din kallelse, eftersom förberedelserna kan skilja sig mellan mottagningar. Om informationen är oklar kan du fråga mottagningen vad som gäller för just ditt prov.
Fråga vårdgivaren om du ska ta dina vanliga läkemedel på testdagen. Vissa läkemedel kan påverka resultatet av arbetsprovet. Sluta inte med något läkemedel utan att först prata med vårdgivaren.5
Undvik hudkräm samma dag eftersom elektroderna då kan få sämre kontakt med huden.2 Hudkräm kan också göra det svårare att få en tydlig registrering. Du kan därför tvätta huden som vanligt men låta bli att smörja in bröstkorgen före besöket.
Kontakta mottagningen före besöket om du är förkyld eller har en annan infektion, eftersom tiden kan behöva bokas om.1 Kontakta också mottagningen om du är osäker på om du kan genomföra provet på grund av hur du mår. Berätta då vilka symtom du har och när de började, så att vårdpersonalen kan bedöma hur besöket ska planeras.
Om du inte kan cykla kan du i stället få gå på en gångmatta. Har du problem med benen kan du få använda en armcykel. Då sitter du på en stol och trampar med armarna.1
Ett vanligt arbetsprov brukar ta mellan åtta och tolv minuter. Under hela arbetsprovet mäts EKG, puls, blodtryck och antalet andetag per minut.1 Vårdpersonalen kan dessutom registrera syremättnaden i blodet under provet. Vid misstanke om att luftvägarna begränsar andningen kan lungfunktionen också undersökas före och efter belastningen.3
Belastningen kan framkalla besvär som inte märks när du vilar. Vissa symtom och andra tydliga fynd uppstår först när du anstränger dig mer.3
Under arbetsprovet får du varannan till var tredje minut beskriva hur ansträngande det känns på en skala från mycket lätt till mycket ansträngande.1 Du kan också få frågor om trötthet i benen eller andra obehag som har kommit sedan provet började.3 På så sätt följs både hur ansträngningen känns för dig och vad mätningarna visar. Skalorna finns på tavlor framför cykeln så att du kan se dem hela tiden.
Din andfåddhet bedöms på en skala från ingen till kraftig. Samma typ av skala används också för att beskriva om du har ont eller känner tryck i bröstet under arbetsprovet.1
Berätta hur det känns under provet, eftersom uppgifterna om dina besvär ingår i den samlade bedömningen av arbetsprovet.
En läkare övervakar arbetsprovet hela tiden. En biomedicinsk analytiker eller en sjuksköterska är också med under provet.1
Efter belastningen får du ligga ner och vila.1 Återhämtningen sker alltså i liggande efter att du har slutat belasta dig.
Vid ergospirometri får du en mask över näsan och munnen. Masken mäter hur mycket syre du tar upp och hur du andas.1 Du cyklar med utrustningen på, och motståndet på cykeln blir tyngre ju längre du cyklar. När du har cyklat klart får du ligga ner och vila med utrustningen kvar en stund, medan din återhämtning också mäts.
Arbetsprovet avbryts direkt om du får mycket ont i bröstet. Undersökningen kan också avbrytas om tydliga förändringar syns på EKG eller om ditt blodtryck sjunker. Under testet får du berätta hur ansträngande det känns och om du får besvär, så att vårdpersonalen kan bedöma om du kan fortsätta. För att arbetsprovet inte ska innebära någon risk finns det riktlinjer för hur ett prov ska övervakas och när det ska avbrytas.1
Du ska inte göra ett arbetsprov om du är illamående, har feber eller har huvudvärk. Ett arbetsprov ska inte heller göras om du har högt blodtryck som inte har behandlats.1
Arbetsprov ska inte göras om du nyligen har fått svår kärlkramp eller om kärlkrampen har blivit värre. Det ska inte heller göras om du nyligen har haft en hjärtinfarkt, har hjärtsvikt som inte har behandlats eller har en mycket tät förträngning av klaffen till stora kroppspulsådern.1 Vid vissa andra hjärt- och kärltillstånd kan vårdpersonalen behöva överväga noga om provet är nödvändigt.
Stressprov är generellt säkra när det inte finns tillstånd som gör dem olämpliga.7 En tumregel är att en högre risk hos personen också innebär större risk för komplikationer. Därför bedömer läkaren din bakgrund och dina besvär innan provet genomförs.
Det kan vara svårt att tolka resultatet av ett arbetsprov utan bilddiagnostik hos vissa personer.5 Arbetsprovets diagnostiska träffsäkerhet vid arbetsutlöst syrebrist i hjärtmuskeln är sämre än hos många bildgivande metoder. Ett arbetsprov kan ändå bidra med information om symtom, EKG-reaktion och prognos i utvalda fall.3
Bilddiagnostik med ultraljud eller nuklearmedicinsk undersökning kan därför ibland läggas till.5 Ett arbets-ekokardiogram kan ge mer information när det första arbetsprovet är oklart. Ett nukleärt arbetsprov är en annan undersökning som kan användas för att bedöma hjärtats funktion och blodflöde.
Ett avvikande resultat kan leda till ytterligare undersökningar som kranskärlsröntgen, nukleärt arbetsprov eller arbets-ekokardiografi.5 Vilken undersökning som blir aktuell beror på vad arbetsprovet visade och varför du gjorde det. Ytterligare undersökningar kan behövas för att bekräfta en diagnos.
Arbetsprovet kan visa om det är nödvändigt att gå vidare med kranskärlsröntgen.1 Det betyder att resultatet kan hjälpa läkaren att avgöra om hjärtats kranskärl behöver undersökas närmare.
Den läkare som övervakat provet går igenom testresultatet och skriver ett svar.1 Ofta skickas svaret till den läkare som skrev remissen, eftersom den läkaren ansvarar för att informera dig om resultatet. På vissa sjukhus görs arbetsprovet i samband med ett mottagningsbesök, och då kan du få svar direkt av samma läkare som har behandlat och undersökt dig.
Du får veta om du behöver fler undersökningar eller ändra en behandling. Om arbetsprovet visar att det finns något problem som inte kan vänta får du behandling direkt.1
Arbetsprov: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Du kan få gå på en gångmatta om du inte kan cykla.1 Belastningen anpassas då genom att gångmattan används i stället för motionscykeln.3
Om du har problem med benen kan du få använda en armcykel. Då sitter du på en stol och trampar med armarna.1 Gångmatta och armcykel är alternativa sätt att belasta kroppen under arbetsprovet.
Ett barn behöver vara tillräckligt stort för att kunna cykla på en vanlig cykel för att göra ett cykelarbetsprov. Det finns inga särskilda barncyklar för arbetsprov.1
Mindre barn kan få springa på en springmatta med elektroder på sig. Ett arbetsprov på barn kan alltså genomföras på olika sätt beroende på barnets storlek och förmåga att cykla.1
Vid frågor om hur arbetsprovet ska genomföras för just dig eller ditt barn kan du kontakta mottagningen som har bokat undersökningen.
Vid hjärtklaffsjukdom kan upprepade arbetsprov användas för att bedöma arbetsförmågan. Arbetsprovet kan då vara en del av uppföljningen. Efter en hjärtinfarkt eller en inflammation i hjärtat eller hjärtsäcken kan arbetsprov också ingå i uppföljningen.3 Vid hjärtklaffsjukdom kan provet dessutom hjälpa läkaren att bedöma om en klaffoperation kan behövas.1
Ett arbetsprov kan göras inför en större operation. Det kan också göras som en del av en hälsokontroll för att mäta konditionen.1
Det kan även göras arbetsprov efter vissa hjärtproblem eller som en del av uppföljningen vid hjärtsjukdom. Vilket syfte undersökningen har beror på dina besvär och den fråga som vården behöver få svar på. Arbetsprov kan även göras efter en hjärttransplantation eller vid sjukdom i blodkärlen i benen. Det kan också användas inför planerad medicinsk behandling, inte bara inför kirurgi.3
Ät och drick något lätt någon eller några timmar före provet så att du orkar anstränga dig.1 Du behöver alltså inte komma till ett arbetsprov utan att ha ätit, om inte mottagningen har gett dig andra instruktioner.
Följ i första hand instruktionerna i din kallelse, eftersom förberedelserna kan skilja sig mellan mottagningar. Om informationen är oklar kan du fråga mottagningen vad som gäller för just ditt prov.
Fråga vårdgivaren om du ska ta dina vanliga läkemedel på testdagen. Vissa läkemedel kan påverka resultatet av arbetsprovet. Sluta inte med något läkemedel utan att först prata med vårdgivaren.5
Undvik hudkräm samma dag eftersom elektroderna då kan få sämre kontakt med huden.2 Hudkräm kan också göra det svårare att få en tydlig registrering. Du kan därför tvätta huden som vanligt men låta bli att smörja in bröstkorgen före besöket.
Kontakta mottagningen före besöket om du är förkyld eller har en annan infektion, eftersom tiden kan behöva bokas om.1 Kontakta också mottagningen om du är osäker på om du kan genomföra provet på grund av hur du mår. Berätta då vilka symtom du har och när de började, så att vårdpersonalen kan bedöma hur besöket ska planeras.
Om du inte kan cykla kan du i stället få gå på en gångmatta. Har du problem med benen kan du få använda en armcykel. Då sitter du på en stol och trampar med armarna.1
Ett vanligt arbetsprov brukar ta mellan åtta och tolv minuter. Under hela arbetsprovet mäts EKG, puls, blodtryck och antalet andetag per minut.1 Vårdpersonalen kan dessutom registrera syremättnaden i blodet under provet. Vid misstanke om att luftvägarna begränsar andningen kan lungfunktionen också undersökas före och efter belastningen.3
Belastningen kan framkalla besvär som inte märks när du vilar. Vissa symtom och andra tydliga fynd uppstår först när du anstränger dig mer.3
Under arbetsprovet får du varannan till var tredje minut beskriva hur ansträngande det känns på en skala från mycket lätt till mycket ansträngande.1 Du kan också få frågor om trötthet i benen eller andra obehag som har kommit sedan provet började.3 På så sätt följs både hur ansträngningen känns för dig och vad mätningarna visar. Skalorna finns på tavlor framför cykeln så att du kan se dem hela tiden.
Din andfåddhet bedöms på en skala från ingen till kraftig. Samma typ av skala används också för att beskriva om du har ont eller känner tryck i bröstet under arbetsprovet.1
Berätta hur det känns under provet, eftersom uppgifterna om dina besvär ingår i den samlade bedömningen av arbetsprovet.
En läkare övervakar arbetsprovet hela tiden. En biomedicinsk analytiker eller en sjuksköterska är också med under provet.1
Efter belastningen får du ligga ner och vila.1 Återhämtningen sker alltså i liggande efter att du har slutat belasta dig.
Vid ergospirometri får du en mask över näsan och munnen. Masken mäter hur mycket syre du tar upp och hur du andas.1 Du cyklar med utrustningen på, och motståndet på cykeln blir tyngre ju längre du cyklar. När du har cyklat klart får du ligga ner och vila med utrustningen kvar en stund, medan din återhämtning också mäts.
Arbetsprovet avbryts direkt om du får mycket ont i bröstet. Undersökningen kan också avbrytas om tydliga förändringar syns på EKG eller om ditt blodtryck sjunker. Under testet får du berätta hur ansträngande det känns och om du får besvär, så att vårdpersonalen kan bedöma om du kan fortsätta. För att arbetsprovet inte ska innebära någon risk finns det riktlinjer för hur ett prov ska övervakas och när det ska avbrytas.1
Du ska inte göra ett arbetsprov om du är illamående, har feber eller har huvudvärk. Ett arbetsprov ska inte heller göras om du har högt blodtryck som inte har behandlats.1
Arbetsprov ska inte göras om du nyligen har fått svår kärlkramp eller om kärlkrampen har blivit värre. Det ska inte heller göras om du nyligen har haft en hjärtinfarkt, har hjärtsvikt som inte har behandlats eller har en mycket tät förträngning av klaffen till stora kroppspulsådern.1 Vid vissa andra hjärt- och kärltillstånd kan vårdpersonalen behöva överväga noga om provet är nödvändigt.
Stressprov är generellt säkra när det inte finns tillstånd som gör dem olämpliga.7 En tumregel är att en högre risk hos personen också innebär större risk för komplikationer. Därför bedömer läkaren din bakgrund och dina besvär innan provet genomförs.
Det kan vara svårt att tolka resultatet av ett arbetsprov utan bilddiagnostik hos vissa personer.5 Arbetsprovets diagnostiska träffsäkerhet vid arbetsutlöst syrebrist i hjärtmuskeln är sämre än hos många bildgivande metoder. Ett arbetsprov kan ändå bidra med information om symtom, EKG-reaktion och prognos i utvalda fall.3
Bilddiagnostik med ultraljud eller nuklearmedicinsk undersökning kan därför ibland läggas till.5 Ett arbets-ekokardiogram kan ge mer information när det första arbetsprovet är oklart. Ett nukleärt arbetsprov är en annan undersökning som kan användas för att bedöma hjärtats funktion och blodflöde.
Ett avvikande resultat kan leda till ytterligare undersökningar som kranskärlsröntgen, nukleärt arbetsprov eller arbets-ekokardiografi.5 Vilken undersökning som blir aktuell beror på vad arbetsprovet visade och varför du gjorde det. Ytterligare undersökningar kan behövas för att bekräfta en diagnos.
Arbetsprovet kan visa om det är nödvändigt att gå vidare med kranskärlsröntgen.1 Det betyder att resultatet kan hjälpa läkaren att avgöra om hjärtats kranskärl behöver undersökas närmare.
Den läkare som övervakat provet går igenom testresultatet och skriver ett svar.1 Ofta skickas svaret till den läkare som skrev remissen, eftersom den läkaren ansvarar för att informera dig om resultatet. På vissa sjukhus görs arbetsprovet i samband med ett mottagningsbesök, och då kan du få svar direkt av samma läkare som har behandlat och undersökt dig.
Du får veta om du behöver fler undersökningar eller ändra en behandling. Om arbetsprovet visar att det finns något problem som inte kan vänta får du behandling direkt.1
Arbetsprov: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Du kan få gå på en gångmatta om du inte kan cykla.1 Belastningen anpassas då genom att gångmattan används i stället för motionscykeln.3
Om du har problem med benen kan du få använda en armcykel. Då sitter du på en stol och trampar med armarna.1 Gångmatta och armcykel är alternativa sätt att belasta kroppen under arbetsprovet.
Ett barn behöver vara tillräckligt stort för att kunna cykla på en vanlig cykel för att göra ett cykelarbetsprov. Det finns inga särskilda barncyklar för arbetsprov.1
Mindre barn kan få springa på en springmatta med elektroder på sig. Ett arbetsprov på barn kan alltså genomföras på olika sätt beroende på barnets storlek och förmåga att cykla.1
Vid frågor om hur arbetsprovet ska genomföras för just dig eller ditt barn kan du kontakta mottagningen som har bokat undersökningen.