En allergiutredning är en undersökning som tar reda på om du har allergi och vad du i så fall reagerar mot. Den börjar vanligtvis med frågor om dina besvär, när de kommer och var på kroppen de känns eller syns.
En allergiutredning kan behövas om du misstänker att du har en allergi, men inte vet vilket ämne som orsakar besvären. Utredningen börjar vanligtvis med att du berättar om dina besvär. Du får också beskriva när besvären kommer och var på kroppen de känns eller syns.1 Därefter kan olika undersökningar användas för att komma vidare.
Målet är inte bara att se om kroppen reagerar på ett allergiframkallande ämne. Allergidiagnostik ska också bedöma om reaktionen hänger ihop med dina allergiska symtom. Ett test kan nämligen visa allergisk känslighet utan att du får besvär när du kommer i kontakt med ämnet. För att ställa en allergidiagnos behöver resultatet därför tolkas tillsammans med dina symtom och din kontakt med ämnet.2
Utredningen kan också göras för att avfärda en misstänkt allergi.2 Det kan vara viktigt för att du inte ska behöva undvika ett ämne i onödan. En allergiutredning kan göras på de flesta vårdcentraler eller barnläkarmottagningar, medan vissa utredningar görs på andra mottagningar.1
Vanliga delar av utredningen är samtal om sjukdomshistorien, pricktest och blodprov för allergiantikroppar.3 Vilka undersökningar som används beror på vad vården vill undersöka.1 Det kan till exempel bero på dina symtom, din ålder och vilket allergiframkallande ämne vården misstänker.
Ett pricktest undersöker om du har allergiantikroppar mot ett visst ämne genom att testa den allergiska reaktionen i huden. Vid en allergiutredning kan vården också använda andra undersökningar när det behövs. Ett lapptest kan till exempel ingå om du har eksem och läkaren misstänker kontaktallergi.1
Vilken undersökning som passar bäst avgörs alltså utifrån helheten, inte enbart utifrån ett provsvar. Berätta därför så noggrant du kan om dina besvär och om när de uppstår.
En allergiutredning görs för att ta reda på om du har allergi och vad du i så fall reagerar mot.4 Utredningen kan också göras för att utesluta en misstänkt allergi.1 Vilken typ av undersökning som används beror på vad läkaren vill undersöka.
Ett viktigt mål är att skilja allergisk känslighet från en allergi som faktiskt ger symtom när du kommer i kontakt med ämnet. Allergiantikroppar mot ett visst ämne kan finnas utan att du får allergiska symtom. För att en allergidiagnos ska kunna ställas krävs därför både allergisk känslighet och typiska allergiska symtom när du utsätts för det aktuella ämnet.2
Utredningen kan bidra till att du inte behöver undvika ett ämne i onödan om allergi kan avfärdas.2 Det är särskilt betydelsefullt när det gäller mat, eftersom en onödigt begränsad kost kan bli ensidig. Vid misstänkt matallergi är det viktigt att rådgöra med vården innan du utesluter ett livsmedel.
Besvär från näsan och ögonen kan leda till utredning av allergisk rinokonjunktivit.
Vissa läkemedel kan påverka resultatet av hudtester. Därför är det viktigt att berätta för vården vilka läkemedel du använder innan besöket.
Du som använder allergitabletter kan behöva göra ett uppehåll med dem innan undersökningen. Även kortisontabletter eller kortisonkräm kan behöva tas upp när vården planerar förberedelserna.1
Berätta för vården om alla läkemedel du använder, även sådana som du köper utan recept. Vissa läkemedel kan påverka testresultatet. Vården ger dig information om vad som gäller för just din undersökning.
Inför lapptest ska du undvika att vara i solen i 14 dagar. Skydda huden med kläder under den tiden.
Utredningen brukar börja med frågor om vilka besvär du har, när de kommer och var på kroppen de känns eller syns.1 Samtalet är ofta det första och viktigaste steget i allergiutredningen, eftersom uppgifterna hjälper vården att välja vilka undersökningar som passar. Det kan också vara viktigt att beskriva om besvären varierar mellan olika tider på dygnet eller årstider.
Vården kan fråga om sambandet mellan exponering för ett misstänkt ämne och när symtomen börjar.2 Du kan till exempel få frågor om vad du åt, vilka djur eller ämnen du varit nära och hur lång tid det tog innan besvären kom. Frågor om arbete, skola och fritid kan också ingå när vården försöker förstå när du utsätts för det misstänkta allergiframkallande ämnet.
Vid luftvägsbesvär kan undersökningen omfatta bedömning av ögon, näsa och lungor.5 Läkaren kan bland annat bedöma om ögonen är röda eller svullna, om näsan är täppt eller svullen och om det finns tecken på besvär från lungorna.
Vid misstanke om astma rekommenderas spirometri med reversibilitetstest och ibland en PEF-kurva.5 Rinit kan förvärra astma, och därför bör misstänkt astma utredas.
Pricktest innebär att huden reagerar på den lösning som används i testet. Huden kan bli röd, svullen och börja klia efter testet.1 Det kan också bildas en liten upphöjd svullnad, ungefär som efter ett insektsbett.10 Reaktionen visar sig vanligtvis efter ungefär femton minuter.1 En hudtestreaktion kan finnas kvar från några minuter till flera dagar beroende på hur stark allergin är.11 Klåda, rinnande ögon, nästäppa eller nysningar kan också förekomma efter hudtest.12 Vid ett blodprov är risken mycket liten och besvären vid nålsticket går oftast över snabbt.7
Det kan svida lite när huden rispas med nålen, även om själva pricktestet vanligtvis inte gör ont.
Ett positivt IgE-test visar allergisk känslighet, men betyder inte säkert att du får allergiska symtom av ämnet.2 Förekomst av allergiantikroppar visar alltså allergisk känslighet, men behöver inte ge symtom i vardagen.
För att en allergidiagnos ska kunna ställas krävs både allergisk känslighet och typiska allergiska symtom när du utsätts för det aktuella ämnet. Ett provsvar behöver därför bedömas tillsammans med din sjukdomshistoria och med vad som händer när du kommer i kontakt med ämnet.2
Ett positivt blodprov för allergiantikroppar mot ett visst ämne visar inte hur allvarlig allergin är.7 Hur mycket allergiantikroppar som finns i blodet kan alltså inte ensamt förutsäga hur kraftig en reaktion blir.
Falskt positiva blodprov förekommer. Det är ovanligt att ett blodprov visar att du inte har allergi när du ändå har det, vilket kallas ett falskt negativt resultat.7
Det kan därför behövas fler undersökningar om provsvaret och dina besvär inte stämmer överens. Vården kan då väga samman sjukdomshistoria, symtom, exponering och resultat från hud- eller blodprov innan diagnosen bedöms.
Allergiutredning kan göras på de flesta vårdcentraler eller barnläkarmottagningar. Vissa allergiutredningar görs på andra mottagningar, beroende på vilken undersökning läkaren vill göra och vad som ska utredas.1 Ett lapptest görs hos hudläkare.2
På vårdcentralen eller barnläkarmottagningen kan läkaren bedöma dina besvär och avgöra vilka undersökningar som passar. En sjuksköterska gör ofta pricktestet, medan läkaren ansvarar för den medicinska bedömningen. Vid mer särskilda frågeställningar kan du behöva träffa en annan mottagning eller en specialist.
Du kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.1 Det betyder att vårdcentralen först bedömer dina besvär och vid behov skickar en remiss.
En allergolog eller annan vårdgivare med allergikompetens kan bedöma om ytterligare tester behövs.14 Vid oklara resultat kan vården behöva komplettera utredningen med fler undersökningar. Du får mer information från mottagningen om hur nästa steg ser ut.
Gör pricktest ont? Pricktest gör vanligtvis inte ont, men det kan svida lite.1 Du kan ändå märka en kortvarig reaktion i huden när testet avläses.
Känns ett blodprov? Ett blodprov kan kännas som ett litet stick när nålen förs in eller ut.7 Det kan också bli lite ömt eller uppstå ett blåmärke där nålen satt.
När syns reaktionen vid pricktest? Reaktionen vid pricktest syns efter ungefär femton minuter.1 Vårdpersonalen kan då läsa av hudens reaktion.
När får jag svar på blodprovet? Det kan ta några veckor innan svaret på ett blodprov kommer.1 Provet skickas till ett laboratorium för analys.
Hur länge behöver ett lapptest sitta? Ett lapptest behöver sitta på huden i några dagar innan resultatet kontrolleras.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
De vanligaste allergiframkallande ämnena vid allergisk rinokonjunktivit är pollen, pälsdjur och kvalster.5 Därför frågar vården bland annat om besvärens samband med pollensäsong och pälsdjur. Frågor kan också handla om exponering i bostaden, skolan, på arbetet eller i andra miljöer.
Hosta eller andningssvårigheter kan göra att allergi behöver utredas. Vid misstanke om astma bör astman också utredas, eftersom rinit kan förvärra astma.5
Eksem eller andra hudbesvär kan göra att vården misstänker kontaktallergi. Ett lapptest kan användas när du har eksem och läkaren misstänker kontaktallergi.1
Klåda eller svullnad i mun, läppar, tunga eller svalg efter mat kan vara skäl att utreda matallergi.6 Sådana symtom kan komma snabbt efter att du har ätit vissa livsmedel, särskilt om du också har pollenallergi.
Utredning kan behövas vid misstanke om läkemedelsallergi. Efter en livshotande reaktion på bi- eller getingstick kan allergiutredning övervägas.3
Om du utreds för besvär som du tror beror på mat kan en kost- och symtomlista vara till hjälp. Skriv ner vad du äter och när du får besvär.3 Notera också tidpunkterna för måltiderna och symtomen. En sådan lista kan hjälpa vården att se om besvären återkommer efter vissa livsmedel eller måltider.
Rådgör med vården innan du tar bort ett misstänkt livsmedel ur kosten.8 Det är viktigt att få en misstänkt matallergi bekräftad eller avfärdad, så att du inte undviker mat i onödan eller får en alltför ensidig kost.
Om ett barn ska utredas kan en förälder eller närstående följa med på undersökningen.1 Ta gärna med en lista över läkemedel som barnet använder och berätta om eventuella hudprodukter som används på området där testet ska göras.
Det kan också vara bra att skriva ner när besvären brukar komma och vad du eller barnet har varit i kontakt med före besvären. Berätta för vården vilka läkemedel du använder, eftersom vissa läkemedel kan påverka testresultat.7
Blodprovet kan användas för att mäta allergiantikroppar mot ett särskilt ämne. Vilka ämnen som undersöks väljs utifrån det du har berättat och vad vården misstänker.
Det kan ta några veckor innan svaret på ett blodprov kommer.1 Vården går sedan igenom svaret tillsammans med uppgifterna om dina besvär och när du har varit i kontakt med det misstänkta ämnet.
Vid pricktest droppar sjuksköterskan en lösning av ett misstänkt ämne på underarmen och rispar sedan huden med en nål.1 Pricktestet undersöker den allergiska reaktionen i huden och kan visa om du har allergiantikroppar mot ett visst ämne. Undersökningen tar vanligtvis bara några minuter och kan ibland svida lite.
Pricktestets reaktion läses vanligtvis av efter ungefär 15 minuter.1 Huden kan då vara röd, svullen och klia där du har testats.
Vid ett pricktest används kontroller för att jämföra hudens reaktioner.2 En positiv kontroll innehåller histamin och en negativ kontroll innehåller den vätska som allergiämnena är lösta i. Kontrollerna hjälper vårdpersonalen att bedöma hudens reaktion på ett tillförlitligt sätt.
Ett pricktest kan göras med flera ämnen vid samma tillfälle. En vanlig panel kan innehålla till exempel pollen, pälsdjur, kvalster och mögel. Vid misstanke om matallergi kan andra ämnen väljas.
Vid lapptest läggs en liten mängd av det misstänkta ämnet på huden och täcks med tejp.1 Lapptest används vid misstanke om kontaktallergi, till exempel när ett ämne som huden kommer i beröring med kan ha samband med eksem.
Lapptestet sitter kvar på huden i några dagar och du får sedan komma tillbaka för att vårdpersonalen ska kontrollera resultatet.1 Vid den kontrollen tittar personalen efter en reaktion på huden. I vissa fall görs avläsningen vid mer än ett tillfälle eftersom reaktionen kan komma senare.
Vid epikutantest placeras testremsor vanligtvis på övre delen av ryggen i 48 timmar.2 Epikutantest är ett annat namn för lapptest. Testremsorna innehåller ämnen som valts utifrån vad du har varit i kontakt med och vad vården misstänker.
Ett intradermaltest innebär att en liten mängd utspätt allergiframkallande ämne sprutas in i huden.2 Därefter tittar vårdpersonalen efter en reaktion på platsen där ämnet sprutades in.
Intradermaltest kan användas när pricktestet är negativt men misstanken om allergi fortfarande är stark.2 Testet används främst vid vissa läkemedelsallergier och vid allergi mot insektsgift. Det kan ge större risk för en allergisk allmänreaktion än pricktest och görs därför under kontrollerade förhållanden.
Det finns även andra kompletterande tester. Blodprov för specifikt IgE används vid riktad misstanke om till exempel allergi mot ett visst pälsdjur eller pollen. Phadiatop kan användas som screeningtest för vanliga luftvägsallergier, medan ett riktat prov kan vara mer användbart när vården redan misstänker ett särskilt ämne.
Vid misstänkt mat- eller läkemedelsallergi kan du först få undvika ämnet under en viss tid och därefter prova små doser under vårdens observation.1 En sådan period med undvikande kallas elimination. Upplägget bestäms utifrån dina besvär och resultaten av tidigare undersökningar.
En födoämnesprovokation innebär att du äter det misstänkta livsmedlet under uppsikt.3 Livsmedlet ges enligt ett planerat upplägg och vårdpersonalen följer om du får symtom.
Provokation kan användas för att bekräfta att ett ämne ger kliniska symtom eller för att avfärda misstanken.2 Vid matallergi kan vården därför jämföra vad som händer när det misstänkta livsmedlet undviks med vad som händer när du senare äter det under observation.
Provokationer ska göras standardiserat och under kontrollerade förhållanden eftersom allergenet kan utlösa en reaktion.2 Det ska finnas beredskap att hantera en allergisk reaktion under undersökningen.
En läkare bör medverka vid födoämnesprovokation så att symtomen kan bedömas och behandling ges om det behövs.9 Provokation kan även användas vid läkemedelsallergi, men vilken metod som används beror på det misstänkta läkemedlet och din tidigare reaktion.
Provokationer kan göras på olika sätt beroende på vilka besvär som ska undersökas. Exempel är provokation i ögat, i näsan eller genom att du äter det misstänkta livsmedlet. Vid en födoämnesprovokation kan vården ibland behöva använda ett upplägg där varken du eller den som genomför undersökningen vet när det misstänkta ämnet ges.
Om du är osäker på vad en planerad undersökning innebär ska du be vårdpersonalen att förklara hur den går till och hur du ska förbereda dig.
Ett lapptest kan ge klåda eller ett litet eksem på huden av de ämnen som testas. Huden kan också bli irriterad medan plåstren sitter kvar.1 Besvären brukar gå över när plåstren tas bort.
Vid blodprov kan du känna lite smärta när nålen förs in eller ut. Det kan också uppstå ett blåmärke där nålen sattes, men sådana besvär går oftast över snabbt.7
Hudtest kan tillfälligt ge symtom från huden, ögonen och näsan. Sådana milda allergiska symtom är vanliga under hudtest och hjälper vårdpersonalen att bedöma reaktionen.
Vid en provokation får du prova en liten mängd av det ämne som misstänks orsaka besvär, under vårdens uppsikt. Då kan en allergisk reaktion uppstå. Provokationer behöver därför göras under kontrollerade förhållanden med beredskap att hantera en allergisk reaktion. I sällsynta fall kan reaktionen bli anafylaxi, alltså en allvarlig allergisk reaktion som kan påverka hela kroppen.2
En allvarlig reaktion vid hudtest är sällsynt. Vården har adrenalin nära till hands under allergitestning för att kunna behandla en sådan reaktion om den uppstår.12
Efter ett lapptest kan huden vara irriterad eller klia tills plåstren har tagits bort.10 Klådan sitter då vanligtvis på det område där testet har gjorts.
Milda symtom efter ett hudtest går oftast över inom en till två timmar. Rodnad eller upphöjningar i huden kan ändå finnas kvar längre än de övriga symtomen.12
Efter undersökningarna mår du vanligtvis som vanligt.1 Efter ett hudtest kan rodnad eller upphöjningar i huden finnas kvar i flera timmar även när de milda symtomen har gått över.12 Ett lapptest kan däremot göra att det kliar lite på huden efteråt.
Ett negativt pricktest betyder oftast att huden inte reagerade på det undersökta ämnet. Ett negativt resultat utesluter dock inte alltid allergi.10
Ett positivt pricktest ger en röd och upphöjd reaktion i huden som kallas kvaddel.10 En sådan reaktion visar allergisk känslighet mot ämnet, men betyder inte automatiskt att du får allergiska besvär när du möter ämnet i vardagen.
Ett positivt Phadiatop visar allergiantikroppar mot en blandning av vanligt förekommande luftburna allergiframkallande ämnen.5 Blandningen kan innehålla till exempel pollen, kvalster, katt, hund, häst och mögel. Efter ett positivt Phadiatop kan vården analysera allergiantikroppar mot de enskilda ämnena i blandningen.2
Om det från början finns en stark misstanke om allergi mot ett visst ämne kan vården i stället beställa ett riktat blodprov mot just det ämnet.5 Ett sådant prov mäter allergiantikroppar mot det ämne som misstänks orsaka besvären.
Vid oklara resultat kan ytterligare tester behövas.11 Ett provokationstest kan ibland användas för att visa om ett visst ämne verkligen leder till allergiska symtom eller för att avfärda misstanken om allergi mot ämnet.
Vid misstänkt matallergi kan vården först låta dig undvika det misstänkta livsmedlet under en period och därefter låta dig äta det under uppsikt. Om du inte får symtom vid provokationen kan du fortsätta att äta livsmedlet.9
Resultatet kan leda till råd om att minska kontakten med det allergiframkallande ämnet.13 Vid luftvägsallergi kan det till exempel handla om att begränsa exponeringen när det är möjligt.
Behandlingen styrs av symtomen och av vilken allergi som har påvisats.
Allergen immunterapi kan övervägas vid påvisad allergi och avsevärda besvär trots tillräcklig medicinering.5 Behandlingen kan ges inom specialiserad vård eller av specialist, beroende på vilken typ av allergen immunterapi som används.
Vid allvarligare allergiska symtom kan vården bedöma om du behöver ha adrenalin som autoinjektor tillgängligt.7 Det gäller särskilt när det finns risk för en anafylaktisk reaktion.
Efter en utredning är det viktigt att undvika onödiga begränsningar. Ett prov kan visa allergisk känslighet utan att du får besvär av ämnet, och därför behöver vården bedöma om provsvaret har betydelse för just dina symtom. Vid misstanke om matallergi är det viktigt att rådgöra med vården innan du tar bort ett livsmedel ur kosten.
Om det är bråttom
Ring genast 112 om något av följande stämmer:6
Be om hjälp om du mår väldigt dåligt och undvik att vara själv.6
Finns det en åldersgräns för pricktest? Det finns ingen nedre eller övre åldersgräns för pricktest.5 Vilken undersökning som passar beror på vad läkaren vill undersöka.
Får jag följa med mitt barn? En förälder eller närstående kan följa med barnet till undersökningen.1 Det kan göra besöket lättare för barnet och ger dig möjlighet att ta del av informationen från vårdpersonalen.
Kan jag lita på allergitester som säljs på nätet? Allergitester som säljs på nätet är ofta osäkra och kan leda till att du undviker mat som du egentligen tål.15 Ett sådant test kan alltså påverka vad du äter utan att visa om du faktiskt har matallergi.
Vem bör utreda misstänkt allergi? Astma- och Allergiförbundet rekommenderar att vården utreder och ställer diagnos vid misstänkt allergi.15 Vården kan väga ihop testresultatet med dina symtom och vad du har varit i kontakt med.