Vikingasjukan

Vikingasjukan innebär att det utvecklats en förändring i ämnet kollagen som förekommer i handflatans bindvävsplatta. Kollagenet är till för att ge styrka och fasthet till kroppens vävnader. När du får vikingasjukan så blir bindvävsplattan tjockare och kortare, vilket med tiden kan orsaka olika typer av besvär. Ungefär 700 000 personer i Sverige lider av vikingasjukan, varav majoriteten av dessa personer är män. De flesta har dock enbart lindriga symtom och är inte i behov av någon behandling.

Varför heter det vikingasjukan?

Det medicinska namnet för vikingasjukan är Dupuytrens kontraktur. Anledningen till att det oftare kallas vikingasjukan är att sjukdomen är särskilt vanlig i Norden, vilket har fött teorin om att den skulle kunna ha en koppling till våra förfäder. Det finns faktiskt mycket som tyder på att denna teori stämmer – vikingasjukan är exempelvis betydligt mer vanlig på specifika landområden där vikingar en gång levt. På Island har man dessutom funnit gamla kyrkmålningar av präster med krokiga fingrar.

Dupuytrens kontraktur utvecklas långsamt. Några vanliga första tecken på sjukdomen är:

• en knöl i handflatan

• att knölen är hård

• att knölen ibland känns öm.

Med tiden gör sjukdomen att bindvävsplattan blir kortare, och då kan knutan i handflatan synas som en sträng under huden i riktning mot fingrarna. Senare kan ett finger eller flera fingrar bli krokiga, och händerna dras ihop. Sjukdomen kan även orsaka samma förändring i fötternas valv men det är mer ovanligt.

Vad som orsakar vikingasjukan är än så länge inte helt klarlagt, men mycket tyder på att sjukdomen är ärftlig. Andra möjliga orsaker är nötning och olika typer av skador. Sjukdomen är mycket vanligare bland män än kvinnor, men det går inte ännu att säga varför. Även rökare, diabetiker och alkoholister drabbas i större utsträckning, och den gemensamma nämnaren hos dessa grupper är kärlförändringar. Det finns alltså tecken på att en försämrad blodcirkulation till handflatan kan ge upphov till vikingasjukan.

Du kan undvika att missbruka alkohol och cigaretter och på så vis minska risken att drabbas av Dupuytrens kontraktur. Om du har sjukdomen och besväras av den behöver du vända dig till vården, eftersom det inte går att lindra åkomman på egen hand.

De flesta behöver inte behandlas för vikingasjukan eftersom det sällan ger några besvär. Du behöver däremot behandling om du har svårigheter att använda en hand eller båda händerna. Här nedanför kan du läsa om två behandlingsalternativ för vikingasjukan. Viktigt att poängtera är att det tyvärr finns en ganska stor risk för återfall vid vikingasjukan.

Nålfasciotomi

Nålfasciotomi är en behandling som går ut på att dela på de hårda bindvävssträngarna som orsakar de krokiga fingrarna. Då sticker en läkare dig i handflatan med en nål under lokalbedövning, vilket försvagar de förhårdnade bindvävssträngarna och gör att du kan sträcka ut fingrarna.

Operation

Ett annat behandlingsalternativ är en operation där man avlägsnar den förtjockade bindväven under narkos. Läkningsprocessen efter operationen är cirka sex veckor lång, och då behöver du använda ett särskilt förband som håller dina fingrar stilla. Operation är bara aktuellt för dig som har stora besvär och som testat nålfasciotomi utan resultat. Du behöver även vara beredd på att utföra övningar efteråt för att motverka stelhet och svullnad.

Om du misstänker att du har vikingasjukan men inte är helt säker är det en god idé att söka vård för att få en diagnos, och på så vis utesluta andra tillstånd eller sjukdomar. Sök även vård om du har vikingasjukan och har så pass stora besvär att du inte kan använda ena handen eller båda händerna.

• Vårdcentral

• Ortoped