Hjärnblödning – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid hjärnblödning

Vanliga symtom vid hjärnblödning

Symtom vid hjärnblödning kommer ofta plötsligt. Ibland händer det när du sover och du vaknar med besvären.² Eftersom en hjärnblödning har i princip samma symtom som annan stroke går det inte att avgöra orsaken enbart genom symtomen. Alla plötsliga symtom som kan tyda på stroke ska därför tas på allvar.

Det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

• Plötslig domning eller svaghet i ansikte, arm eller ben, särskilt på ena sidan av kroppen.¹
• Plötslig förvirring och svårigheter att tala eller förstå tal.¹
• Plötsliga synsvårigheter i ett eller båda ögonen.¹
• Plötsliga gångsvårigheter, yrsel eller försämrad balans och koordination.¹

Besvären kan vara olika tydliga. Du kan till exempel märka att ena mungipan hänger, att en arm inte går att hålla uppe eller att talet blir sluddrigt.⁸ Det kan också vara svårt att hitta rätt ord eller att förstå vad någon säger. En person som plötsligt blir förvirrad kan själv ha svårt att förstå att något allvarligt har hänt.⁵ Om du ser sådana förändringar hos någon annan ska du hjälpa personen att få akut vård.²

En kraftig huvudvärk utan tydlig orsak kan också förekomma vid hjärnblödning.¹ Hjärnblödning kan dessutom medföra illamående, kräkningar och medvetslöshet.² Huvudvärk behöver alltså inte finnas för att det ska vara en hjärnblödning, och frånvaro av huvudvärk utesluter inte stroke.

Symtom som särskilt kan tala för subaraknoidalblödning

En subaraknoidalblödning ger typiskt en plötslig, mycket kraftig huvudvärk. Huvudvärken kan beskrivas som att den kommer som en smäll och inte går över.⁸ Sök akut hjälp om du eller någon nära dig plötsligt får en sådan huvudvärk.⁶

• Illamående och kräkningar kan följa på den plötsliga huvudvärken.⁶
• Nackstelhet, ljuskänslighet, krampanfall, svimning eller förvirring kan förekomma vid subaraknoidalblödning.⁸

Vid en mindre subaraknoidalblödning kan huvudvärk och illamående vara de enda symtomen. Vid en större blödning kan medvetandet påverkas eller förloras, och ett krampanfall kan vara det första tecknet.⁶ Även svaghet i ena kroppshalvan, hängande mungipa eller sluddrigt tal kan förekomma.⁸ En plötslig, mycket kraftig huvudvärk ska därför alltid bedömas akut, även om du inte märker någon domning eller svaghet.⁶

När ska man ringa 112?

Ring genast 112 vid symtom som kan bero på stroke eller hjärnblödning. Vänta inte för att se om besvären går över. Ring 112 även om symtomen är milda eller har gått över. Kör inte själv till sjukhuset vid misstänkta strokesymtom.²

Testet kan hjälpa dig att uppmärksamma tecken på stroke.⁹

AKUT-testet innebär att kontrollera ansikte, kroppsdel, uttal och tid:²

• Ansikte: Be personen le och visa tänderna.²
• Ring 112 om mungipan hänger.²
• Kroppsdel: Be personen lyfta båda armarna och hålla kvar i tio sekunder.²
• Ring 112 om en arm faller.²
• Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.²
• Tid: Notera när symtomen började, eller när personen senast var som vanligt. Berätta tidpunkten för ambulanspersonalen.

Lås upp dörren om det är möjligt utan att lämna personen ensam.

Diagnos vid hjärnblödning

Första bedömningen

Vid misstänkt hjärnblödning börjar vården med en snabb bedömning på sjukhuset. Målet är att förstå vad som har hänt, bedöma hur du mår just nu och snabbt skilja en blödning från en blodpropp. Det går inte alltid att avgöra skillnaden enbart genom symtomen, så bilddiagnostik behövs tidigt.

Du eller en närstående får berätta vad som har hänt och om du har några andra sjukdomar.² Det är särskilt viktigt att beskriva när besvären började, om de kom plötsligt och hur de har förändrats efter insjuknandet.⁴ Om du själv har svårt att svara kan närstående eller vittnen hjälpa till med uppgifter om händelseförloppet.

Läkaren gör också en kroppslig undersökning.² Då undersöks bland annat hjärtat, blodtrycket och nervsystemet. Vården kan även fråga om tidigare stroke eller annan sjukdom, läkemedel och andra omständigheter kring insjuknandet.⁴

Vid misstänkt stroke följs vakenhetsgrad och neurologiska förändringar noggrant.⁴ Personalen kontrollerar alltså om du blir mer eller mindre vaken och om förändringar i nervsystemet tillkommer, förbättras eller försämras. Vid hjärnblödning kan täta kontroller behövas tidigt, eftersom en försämring kan vara viktig information för den fortsatta utredningen.

Undersökningen av nervsystemet kan bland annat omfatta vakenhet, ögonrörelser, syn, ansiktsrörelser, kraft i armar och ben, känsel, tal och samordning av rörelser. Vid stroke används ibland en bedömningsskala som heter NIHSS för att beskriva neurologiska förändringar.⁴ Vid subaraknoidalblödning är vakenhetsgrad och pupillstorlek särskilt viktiga att följa.

Bilddiagnostik

Datortomografi av hjärnan används för att skilja en blodpropp från en blödning. Undersökningen kallas också skiktröntgen.² Den görs tidigt eftersom resultatet visar vilken typ av stroke det handlar om och därmed vägleder den fortsatta vården.

Vid misstänkt akut stroke görs datortomografi så snart som möjligt. Om akut behandling kan bli aktuell, eller om du har nedsatt vakenhet, blodförtunnande behandling, en känd blödningsbenägenhet, nackstelhet eller kraftig huvudvärk när stroken började, ska hjärnan undersökas omedelbart med datortomografi utan kontrast.⁹

Datortomografi-angiografi kan visa blodkärlen och en eventuell blödningskälla.⁴ Vid en subaraknoidalblödning används undersökningen för att kartlägga blodkärlen och kan visa ett pulsåderbråck eller en annan kärlmissbildning. Om den första undersökningen inte klargör blödningskällan kan ytterligare kärlundersökning behövas på en neurokirurgisk klinik.

Magnetkamera kan ibland användas som komplement till datortomografi.² Det kan bli aktuellt när diagnosen fortfarande är osäker efter läkarens bedömning och datortomografi. Vilken undersökning som passar beror på situationen och på vad den första undersökningen visar.

Vid plötslig åskknallshuvudvärk ska datortomografi av skallen göras akut. Undersökningen görs utan kontrast som första steg. Om den visar en subaraknoidalblödning är den första delen av utredningen klar och neurokirurgisk jour kontaktas omedelbart.⁶

En normal datortomografi utesluter inte alltid subaraknoidalblödning när misstanken fortfarande är stark. Därför kan vården behöva gå vidare med lumbalpunktion. När undersökningen görs ska frågan om subaraknoidalblödning finnas med, så att provet analyseras på rätt sätt.⁶

Blodprov, hjärtundersökningar och lumbalpunktion

Blodprover kan kontrollera blodvärde, blodplättar, blodsocker och blodfetter.² I den akuta utredningen kan vården även kontrollera andra blodprover, bland annat salter, njurfunktion, tecken på inflammation och hur blodet levrar sig.⁴ Proverna ger information som behövs för att bedöma ditt tillstånd och planera den fortsatta utredningen.

EKG används för att undersöka om en hjärtrytmrubbning eller hjärtinfarkt kan ligga bakom stroken.² EKG tas på akutmottagningen vid misstänkt stroke. I vissa fall fortsätter vården att övervaka hjärtrytmen efter den första undersökningen.⁴

Om datortomografi är normal men subaraknoidalblödning fortfarande misstänks kan lumbalpunktion göras tidigast sex timmar efter insjuknandet. Vid lumbalpunktion tar vården ett prov av hjärnvätskan för att leta efter tecken på blödning. Enbart blod i provet räcker inte alltid för diagnos, eftersom blodet kan ha uppstått av själva sticket; provet behöver därför bedömas tillsammans med andra fynd.⁶

Vid påvisad subaraknoidalblödning görs datortomografi-angiografi för att kartlägga blodkärlen.⁶ Undersökningen används för att försöka hitta den kärlförändring som orsakat blödningen. Resultatet hjälper specialistvården att avgöra hur den fortsatta handläggningen ska se ut.

Om du eller någon nära dig får plötsliga besvär som kan bero på stroke ska du ringa 112 direkt.² Kör inte själv till sjukhuset. Det är viktigt att vården får veta exakt när besvären började, även om tiden bara är ungefärlig.

Behandling vid hjärnblödning

Akut vård och övervakning

En hjärnblödning är ett akut tillstånd som behöver behandlas på sjukhus.² Målet med den första vården är att begränsa skadan, hitta orsaken till blödningen och snabbt förhindra att tillståndet försämras. Vilka åtgärder som behövs beror bland annat på var blödningen finns, hur stor den är och hur du mår när du kommer till sjukhuset.

Patienter med stroke bör vårdas på strokeenhet.⁴ På strokeenheten arbetar ett team med särskild kunskap om stroke, och där kan akut vård, övervakning, utredning och rehabilitering samordnas.⁵ Vid allvarlig hjärnblödning kan du i stället behöva vårdas på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning eller intensivvårdsavdelning.

Vid hjärnblödning kontrolleras hjärnans funktion, blodtrycket och andningen noggrant.² Vårdpersonalen följer bland annat vakenhetsgrad, neurologiska förändringar, blodtryck, puls, syremättnad, andningsfrekvens och kroppstemperatur. Vid subaraknoidalblödning följs också vakenhetsgrad och pupillstorlek noggrant, eftersom en försämring kan bero på en ny blödning eller på ökat tryck i hjärnan.⁴

En hjärnblödning i hjärnvävnaden kan öka i storlek under det första dygnet.⁴ Därför följs vakenhetsgraden tätt, och en försämring kan leda till nya undersökningar eller kontakt med neurokirurg. Om du blir medvetslös kan du behöva hjälp med andningen och vårdas i respirator.⁶

Om du använder blodförtunnande läkemedel behöver vården snabbt bedöma hur läkemedlet påverkar blödningen. En hjärnblödning under behandling med warfarin kan behandlas med protrombinkomplexkoncentrat och intravenöst K-vitamin.⁴ Behandlingen ges av vårdpersonal och anpassas efter bland annat blodprover och din situation.

Akut blodtryckssänkning vid hjärnblödning kan ha målet systoliskt blodtryck 130–140 mmHg enligt kliniskt behandlingsstöd.⁴ Blodtrycket sänks under noggrann övervakning, eftersom både ett högt och ett alltför snabbt förändrat blodtryck kan påverka situationen. Vilket mål som passar dig avgörs av läkare utifrån blödningens typ, tidpunkten för insjuknandet och om en operation planeras.¹⁰

Behandling av blödning i hjärnvävnaden

Vid en hjärnblödning kan operation övervägas för att suga ut blodet, särskilt om blödningen ligger ytligt eller i lillhjärnan.⁵ Behovet av operation bedöms individuellt, eftersom nyttan av neurokirurgisk behandling är säkrare i vissa situationer än i andra. Neurokirurg kan också behöva kontaktas snabbt vid neurologisk försämring, sänkt vakenhet, blödning i hjärnans vätskefyllda hålrum eller misstänkt kärlmissbildning.

Om blödningen har ökat trycket i hjärnan kan blodet sugas bort för att minska trycket.² Operationen görs under narkos, vilket innebär att du sover och inte känner smärta under ingreppet.⁷ Efter operationen kan du behöva intensivvård och fortsatt tät övervakning.²

Ett ventrikeldränage kan användas för att minska trycket i hjärnan.² Det innebär att neurokirurgen lägger in en tunn slang till hjärnans vätskefyllda hålrum, så att vätska och ibland blod kan ledas bort. Ett sådant dränage kan vara aktuellt om blödningen hindrar hjärnvätskans normala cirkulation och trycket i hjärnan ökar.

Vid intracerebral blödning följs vakenhetsgraden noggrant eftersom hematomet ofta ökar i storlek under det första dygnet. En försämring av vakenheten eller andra neurologiska funktioner kan vara tecken på att blödningen har vuxit, att hjärnan har svullnat eller att hydrocefalus har utvecklats.⁴ Då kan vården behöva göra en ny datortomografi och ta ställning till neurokirurgisk behandling.⁹

Mindre djupa blödningar och vissa blödningar utan hydrocefalus eller snabb neurologisk försämring behandlas ofta först med medicinsk vård och övervakning.⁹ Operation är alltså inte alltid den bästa behandlingen. Beslutet påverkas av blödningens läge och storlek, din vakenhetsgrad, andra sjukdomar och möjligheten att minska trycket i hjärnan.¹⁰

Behandling av subaraknoidalblödning

Subaraknoidalblödning behandlas vanligtvis på en neurokirurgisk klinik. Om ett brustet pulsåderbråck har orsakat blödningen behöver kärlet stängas för att minska risken för en ny blödning.⁸ Ett brustet pulsåderbråck behandlas vanligtvis genom att kärlet stängs med clips eller coiling.⁶

Vid operation sätts ett clips på kärlet så att blodet inte längre kan strömma in i pulsåderbråcket. Vid coiling förs en tunn slang in i ett blodkärl och små metallspiraler placeras i pulsåderbråcket för att täppa till det från insidan.⁸

Vid subaraknoidalblödning behandlas ett pulsåderbråck i de flesta fall inom ett till ett och ett halvt dygn. Den tidiga behandlingen är viktig eftersom risken för en ny blödning är stor under de första dygnen. Neurokirurg och neuroradiolog bedömer tillsammans vilken behandling som passar bäst.⁶

Vid akut hydrocefalus kan neurokirurgen lägga in ett ventrikeldränage.^6,11 Det kan behöva läggas in innan pulsåderbråcket opereras eller behandlas med coiling.

Efter subaraknoidalblödning kan nimodipin ges för att minska risken för ischemi vid kärlspasm. Kärlspasm innebär att blodkärl i hjärnan drar ihop sig, vilket kan försämra blodflödet till hjärnvävnaden. På intensivvårdsavdelningen följs därför bland annat hjärnans funktion, blodtrycket, vätskebalansen och tecken på hydrocefalus eller ischemi.⁶

Rehabilitering och återhämtning

Rehabilitering bör påbörjas så snart som möjligt efter stroke.² När det är medicinskt säkert kan vårdteamet börja med till exempel lägesändringar, förflyttningar och mobilisering.

Rehabilitering kan omfatta fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped och kurator.² Arbetsterapeuten kan bedöma hur du klarar vardagliga aktiviteter och om du behöver hjälpmedel.⁵

Efter en subaraknoidalblödning kan rehabiliteringen omfatta fysioterapi, tal- och språkträning, kognitiva övningar och KBT. Kognitiva övningar kan riktas mot exempelvis minne och koncentration. KBT kan användas som stöd vid förändrat humör, depression eller oro.⁸

Rehabiliteringen kan fortsätta på sjukhus, på ett rehabiliteringssjukhus eller i hemmet beroende på vilka behov du har. Ett rehabiliteringsteam följer hur du utvecklas och anpassar träningen efter dina förmågor.⁸ Återhämtningen kan ta tid, och vissa besvär kan fortsätta att förbättras under flera månader eller år.

Egenvård vid hjärnblödning

Minska risken för en ny stroke

Efter en hjärnblödning kan du själv påverka flera av de faktorer som har betydelse för risken att få stroke igen. Försök att göra förändringarna på ett sätt som fungerar i din vardag. Du kan be vården om stöd om det är svårt att komma igång eller att hålla fast vid nya vanor.

• Att sluta röka minskar risken för stroke.²
• Regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor ingår i råd för att minska risken för stroke.²
• Om du har diabetes är det viktigt att ta ordinerade läkemedel enligt läkarens ordination.⁵

Det är också bra att vara måttlig med alkohol och att helt undvika illegala droger, eftersom hög alkoholkonsumtion och droganvändning hör till påverkbara riskfaktorer för stroke. Om du har högt blodtryck kan du få det kontrollerat på vårdcentralen. Ett välkontrollerat blodtryck minskar risken för stroke, och blodtryckssänkande behandling kombineras med livsstilsråd.⁵

Ta dina förskrivna läkemedel enligt den plan du har fått och ändra inte behandlingen på egen hand. Vid diabetes är det viktigt att följa läkarens ordinationer om läkemedel, blodtryck, livsstil och matvanor.

Vardag och återhämtning

Återhämtningen efter en hjärnblödning kan se olika ut. Efter en subaraknoidalblödning kan det ta månader eller år att bli bättre. Vissa långvariga problem kan fortsätta att förbättras efter flera månader eller år.⁸ Följ den plan för rehabilitering och uppföljning som du har fått, och berätta om sådant som gör vardagen svårare.

Fatigue är en mycket stark trötthet som kan komma efter stroke. Fatigue går inte att vila bort, men den kan hanteras. Lägg in många vilopauser under dagen för att förebygga och hantera tröttheten.⁵ Det kan också vara hjälpsamt att planera en aktivitet i taget och att ge dig själv tid mellan olika aktiviteter, men anpassa detta efter dina egna besvär och de råd du har fått.

Närstående kan påverkas av situationen och behöver inte klara allt själva. Närstående kan fråga rehabiliteringsteamet var de kan få stöd om de behöver det.⁵ Det kan göra det lättare att hitta stöd både för dig och för dem som hjälper dig i vardagen.

Om du har ett pulsåderbråck ska du fråga läkaren om det är säkert att köra bil.⁷ Körning kan behöva bedömas utifrån just din situation. Fråga också innan du börjar med aktiviteter som du är osäker på. Vid återhämtning efter subaraknoidalblödning kan det behövas råd om bland annat bilkörning, arbete, träning, resor och sex.⁸

Det är vanligt att behöva anpassa vardagen efter en stroke. Rehabilitering kan hjälpa dig att återfå förmågor och bli mer självständig.¹ Be om tydliga råd om vad du kan träna på hemma och hur du kan göra aktiviteter säkrare. Om något förändras eller om du får nya besvär ska du kontakta vården för råd.

Vem kan hjälpa dig vid hjärnblödning?

Akut vård

Vid misstänkt stroke ska du eller den som är sjuk direkt till sjukhus för akut vård. Ring 112 och kör aldrig bil själv.² Därefter får du vård på en strokeenhet när det är möjligt. Patienter med stroke bör vårdas på strokeenhet.⁴

En strokeenhet är en särskild avdelning där ett multidisciplinärt team arbetar tillsammans.⁴ Det betyder att flera yrkesgrupper samarbetar kring din vård. Teamet följer din situation, planerar vården och kan tidigt börja planera stöd efter sjukhusvistelsen.

Vid subaraknoidalblödning kan du behöva flyttas till en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning. Dit övertas merparten av personer med subaraknoidalblödning akut.⁶ Om du vill veta mer om den neurokirurgiska vården kan du fråga vårdpersonalen.

Yrkesgrupper och fortsatt stöd

Vilka personer du träffar beror på dina behov och på vilken vårdnivå du befinner dig på. Ett stroketeam kan bestå av:⁵

• läkare
• sjuksköterska
• undersköterska
• fysioterapeut
• arbetsterapeut

Vid behov kan teamet också omfatta kurator, logoped, psykolog, neuropsykolog och dietist. Du kan alltså få stöd både med den akuta sjukhusvården och med rehabiliteringen efteråt.⁵

När sjukhusvistelsen är avslutad kan du i vissa fall få rehabilitering hemma. Då kan ett specialutbildat multidisciplinärt team komma hem till dig och ge stöd.⁵ Strokeenheten ska samordna vårdprogrammet med de vårdgivare som tar vid efter utskrivningen.

Här kan du läsa mer om rehabilitering och hitta vårdgivare nära dig: [Länkar till vårdgivare]

Om du vill ha hjälp att hitta rätt vård kan du använda vår sökning: [Hitta vårdgivare]

Vanliga frågor om hjärnblödning

Vanliga frågor

Är hjärnblödning vanligare än ischemisk stroke?

Nej, hjärnblödning är mindre vanlig än ischemisk stroke. Hjärnblödning är samtidigt ofta allvarligare än ischemisk stroke.¹

Kan en hjärnblödning vara livshotande?

Ja, en hjärnblödning kan vara livshotande och behöver omedelbar vård på sjukhus. Om du eller någon nära dig plötsligt får symtom som kan bero på stroke ska du genast ringa 112, även om besvären är milda eller går över.²

Behöver ett litet pulsåderbråck alltid behandlas?

Ett litet pulsåderbråck som inte ger symtom behöver vanligtvis inte behandlas direkt. I stället kan du behöva regelbundna undersökningar för att kontrollera om det blir större.⁷

Märks alla pulsåderbråck?

Vilken uppföljning behövs efter en subaraknoidalblödning?

Efter en subaraknoidalblödning får du regelbundna uppföljningar med läkare och ett rehabiliteringsteam. Uppföljningen kan bland annat handla om komplikationer, behov av fler undersökningar eller behandling och hur återhämtningen går. Rehabilitering kan innehålla fysioterapi, tal- och språkträning, kognitiva övningar eller KBT, beroende på vad du behöver.⁸

Om du nyligen har haft en subaraknoidalblödning och märker nya eller tydligt förvärrade symtom ska du följa de råd du fått av vården. Vid plötsliga strokesymtom ska du ringa 112.²