Om hammartå
Vad är hammartå?
Hammartå innebär att en eller flera tår är krökta.1 Det är en förändring i tålederna som gör att tårna pekar uppåt i stället för att ligga plant.2 Hammartå kan finnas redan vid födseln. Den kan också utvecklas med tiden.3 En tå med hammartå kan fortfarande gå att böja och röra. Förändringen kan synas när tårna inte längre ligger rakt och plant mot underlaget. Hammartå brukar framför allt gälla de mindre tårna, inte stortån.2
Namnet beskriver tåns böjda form. Vid hammartå böjs den mellersta leden i tån, medan tåspetsen böjs nedåt.3 Tån kan därför få ett utseende som liknar en hammare eller en klo.
Vilka tår påverkas?
- Tån precis bredvid stortån är den tå som oftast är krökt.1
- Hammartå påverkar oftast den andra tån, men även andra tår kan påverkas.3
Det betyder att förändringen kan finnas i en eller flera tår. I sällsynta fall är alla tår påverkade. Stortån räknas vanligtvis inte som en av de tår som påverkas av hammartå.
Hur vanligt är det?
Hammartå är vanligt. Tillståndet uppskattas stå för upp till 20 procent av alla besvär i fot och fotled.2 Det hör därmed till de vanligaste problemen som kan påverka fotens och tånas form.
En del personer har samtidigt en sned stortå, som kallas hallux valgus.1 Hammartå och hallux valgus är alltså två olika förändringar, men de kan förekomma samtidigt. Om du vill läsa om besvär, undersökning eller behandling kan du gå vidare till avsnitten om symtom, diagnos och behandling.
Hitta vårdgivare
Orsaker till hammartå
Tryck och trånga skor
Hammartå kan utvecklas när något under lång tid pressar tårna ur deras naturliga läge.2 Då kan muskler och senor i tårna spännas och bli kortare, så att tårna hålls kvar i en böjd position.3 Trånga skor är en vanlig orsak, eftersom de kan tvinga tån till ett böjt läge. Om trycket fortsätter under lång tid kan muskler och senor anpassa sig till den trånga och ovanliga ställningen genom att spännas och bli kortare. Då kan tån hållas kvar i den böjda positionen. Även barn kan få hammartå om de fortsätter använda skor som de har vuxit ur.2
- Skor som är för smala kan tvinga tårna till onaturliga positioner.2
- Skor som inte ger tillräckligt stöd för fotvalvet kan bidra till hammartå.2
- Höga klackar kan öka risken för hammartå. Skor med höga klackar hör därför också till sådant som kan bidra till att tårna pressas in i en olämplig ställning.
Fotens form och tåernas längd
Symtom vid hammartå
Så kan tån se ut och kännas
En hammartå syns ofta som en tå som är mer krökt än de andra.2 Du kan vanligtvis se att en eller flera tår ser mer krökta ut än vanligt, särskilt jämfört med de andra tårna. Skor kan trycka på ovansidan av den krökta tån. Då brukar det göra ont.1
Smärtan sitter vanligtvis ovanpå den drabbade tån eller under främre delen av foten.2 Det kan också göra ont när du går eller använder skor.3 Det kan bildas liktornar eller förhårdnader ovanpå tån när huden utsätts för tryck. En förhårdnad kan ömma. Det kan också uppstå svullnad kring den drabbade tån. Huden kan ändra färg på tån.2 Det kan göra ont att gå. Det kan också göra ont när du använder skor.3 Du kan ha svårt att röra den drabbade tån.2
Diagnos vid hammartå
Undersökning av fot och tår
En fotläkare kan ställa diagnosen hammartå genom att undersöka foten och tårna.2 Vid besöket tittar fotläkaren på tårna och tålederna för att bedöma förändringen. Undersökningen är en fysisk undersökning av foten och tårna.
- Fotläkaren undersöker tårna och tålederna.2
- Fotläkaren känner på tårna.2
- Fotläkaren rör tårna för att se hur tålederna rör sig.2
Genom att känna på och röra tårna kan fotläkaren bedöma om tålederna rör sig mindre eller gör ont. Det kan också visa hur lätt eller svårt det är att räta ut tån. Berätta gärna om du har ont när tån rörs, eftersom rörelsen kan vara smärtsam.
Frågor och rörelsebedömning
Under besöket kan fotläkaren fråga vilka skor du brukar använda. Du kan också få berätta om vissa skor gör symtomen bättre eller sämre.2
Behandling vid hammartå
Icke-kirurgisk behandling
Behandlingen kan inriktas på att minska trycket på tårna och ge dem utrymme att återgå mot sin naturliga position.2 En fotläkare kan föreslå olika hjälpmedel beroende på hur tån och tåleden påverkas.
- Skor med bred och djup tådel kan minska trycket på tårna.2
- Tåskydd som säljs utan recept kan dämpa området runt tårna och minska trycket.2
- En vårdgivare kan föreslå medicinsk tejp för att hålla tårna i rätt läge.2
- Inlägg kan stödja foten och hålla tårna i rätt läge.2
- En vårdgivare kan föreslå en tåspridare mellan de drabbade tårna.2
Egenvård vid hammartå
Välj rymliga skor
Skor som är rymliga framtill kan minska trycket på tån.1 Det kan göra det lättare att använda skor när ovansidan av tån annars trycks mot skon.
- Välj en sko som är ungefär en centimeter längre än tårna.1
- Känn på insidan av skon och kontrollera att den inte har vassa kanter eller sömmar.1
- En sko med rundad tådel kan vara ett bra val.1
- Snörning eller kardborreband gör att skon kan anpassas efter foten.1
- Skons sula bör vara stabil och svår att vrida. Den bakre delen av skon bör vara förstärkt och stadig så att hälen skyddas.
Det är bra om skons innersula går att ta loss, eftersom den då kan bytas mot en annan sula vid behov. En stadig sula kan du bedöma genom att försöka vrida den. Du kan också klämma på hälens sida för att bedöma om skon är stadig.
Undvik skor som är för korta eller smala. Skor med bred tådel kan ge bättre plats och minska trycket på tårna. Försök att känna efter att skon inte klämmer eller trycker på tårna när du provar den.
Vem kan hjälpa dig vid hammartå?
Vårdcentral och specialistmottagning
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det gör att du kan välja en mottagning som passar dig, till exempel utifrån var du bor eller hur du vill boka tid. På varden.se kan du läsa mer om mottagningar och gå vidare till den vårdcentral eller öppna specialistmottagning du vill kontakta.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Om du väljer en öppen specialistmottagning kan du därför behöva ta reda på om remiss krävs innan du bokar eller söker vård. Information om hur du kontaktar mottagningen finns på varden.se.
Kontakta en vårdcentral om du har stora besvär av hammartå och det inte hjälper att sköta dem själv eller med hjälp av en fotterapeut.1 Du kan ta med information om vilka besvär du har och hur de påverkar dina skor eller din gång när du kontaktar mottagningen.
Yrkesroller och rådgivning
En fotterapeut kan vara en del av den hjälp du får när egen skötsel inte lindrar besvären. Kontakta en vårdcentral om besvären ändå är stora och inte blir bättre med egen skötsel eller hjälp av en fotterapeut.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.1
Vanliga frågor om hammartå
Kan hammartå gå över av sig själv?
De flesta hammartår går inte över av sig själva. Det är ändå möjligt att en flexibel eller halvt stel hammartå rätar ut sig utan behandling. Det kan till exempel hända om du upptäcker hammartån tidigt och byter till andra skor direkt.2
Kan hammartå rätas ut utan operation?
De flesta fall av hammartå svarar bra på behandling. Många kan alltså behandla hammartå utan operation.2 Om tillståndet behandlas tidigt kan du ofta undvika operation. Vid svår hammartå behövs en operation för att räta ut leden.3 Vilken väg som passar beror på hur tån är böjd och hur den påverkar dig i vardagen. Du kan läsa mer om olika behandlingsalternativ i avsnittet om behandling av hammartå. Vilken behandling som passar beror på hur besvären utvecklas och vilka åtgärder som hjälper för just din tå. Det kan ta flera veckor från behandlingsstart innan du ser förändringar i tån.2 Om du inte märker någon förbättring efter några veckor, eller om besvären blir värre, kan du prata med en fotterapeut eller annan vårdgivare.
Vad är skillnaden mellan hammartå, klotå och malletå?
Skillnaden handlar framför allt om vilken tåled som böjs. Det är därför namnen beskriver olika lägen i tåns leder, även om alla tre tillstånden kan göra att tårna böjs uppåt.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 3 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.