Förlossningsskador

Med förlossningsskada menas de bristningar som uppstår i samband med en vaginal förlossning. De flesta får endast små bristningar på slidans slemhinnor och blygdläppar. I sällsynta fall kan du få så svåra skador i underlivet efter förlossning att du måste opereras.

När du krystar ut barnet genom förlossningskanalen är det vanligt att du får bristningar i omkringliggande muskler och vävnader. Hur pass svåra symtom man får vid förlossningsskador delas in i fyra grupper:

• Grad 1: Små och ytliga bristningar i slida och på blygdläppar.

• Grad 2: Förutom yttre bristningar innebär förlossningsskada grad 2 även att muskler och hud i slidan och mellangården gått sönder.

• Grad 3: Vid förlossningsskada med grad 3 bristningar har den yttre eller inre muskeln i ändtarmen gått sönder.

• Grad 4: Den svåraste sortens förlossningsskada där både ändtarmsmuskel och ändtarmsvägg har gått sönder. Det är ovanligt med förlossningsskador av grad 4.

För att barnet ska kunna födas vaginalt måste hela förlossningskanalen tänjas ut och vidgas. Genom att hålla emot vid mellangården försöker barnmorskan att förhindra förlossningsskador. Trots det brukar de flesta få någon form av bristningar. Ibland måste barnmorskan eller förlossningsläkaren klippa för att barnet ska komma ut.

Risken för större förlossningsskador ökar om något av följande stämmer:

• Barnet blir förlöst med sugklocka eller tång.

• Det är ett stort barn.

• Barnet föds med ansiktet eller sätet först.

• Det är din första vaginala förlossning.

• Du är omskuren.

• Krystningarna går mycket fort.

• Krystningarna pågår i mer än en timme.

Hur vanligt är det med förlossningsskador?

Att få någon form av bristningar är mycket vanligt. Ungefär hälften av alla som föder vaginalt får bristningar av grad 2. Däremot är det betydligt ovanligare att drabbas av de allvarligare formerna grad 3 och 4. Det är cirka 4–5 % av föderskor i Sverige som får förlossningsskador där ändtarmsmuskeln, analsfinktern, skadas.

Om man föder vaginalt brukar man ha ont i underlivet efter förlossning. Du kan vara svullen och öm, ha stygn som skaver och en känsla av tyngd. Det är vanligt att det gör ont när du sitter ner, svider när du kissar och att det kan vara besvärligt att bajsa. Det finns några saker som du kan göra för att lindra dina besvär.

• Eftersom det kan göra ont att sitta bör du ligga ner och vila när du känner att du behöver det.

• Det kan underlätta läkningen om du rör på dig lätt. Försök att ta korta promenader. Undvik däremot intensiva aktiviteter som att springa, hoppa eller lyfta tungt innan du har läkt.

• Var utan underkläder när du kan för att lufta underlivet.

• För att undvika infektioner i bristningarna kan du duscha istället för att bada och använda binda istället för mensskydd som förs in i slidan som menskopp eller tampong.

• Tvätta utanpå slidan med ljummet vatten. Använd inte tvål eller kräm.

• Badda underlivet torrt med en ren handduk utan att gnugga.

• För att undvika förstoppning kan du dricka mycket och vid behov ta laxerande läkemedel.

• Om det svider när du kissar kan du prova att kissa i duschen samtidigt som du sköljer underlivet med ljummet vatten.

• Bristningar behöver tid för att läka. Vänta med penetrationssex tills underlivet känns helt läkt och du är redo för det. Hur lång tid det tar innan du vill ha sex igen varierar. Det viktigaste är att du inte stressar utan låter det ta sin tid.

• Om du har fått skador på ändtarmens muskel är det viktigt att du väntar med analsex till dess att det har läkt ordentligt. Om analsfinktern inte läker bra finns en risk att du får avföringsinkontinens.

Du kan ta smärtstillande läkemedel om du har väldigt ont. Det är också viktigt att du får vila så mycket som möjligt efter förlossningen. Be närstående om hjälp med praktiska saker så att du får återhämta dig tillsammans med barnet.

Behandlingen av en förlossningsskada beror på hur allvarlig den är. Mindre bristningar kan sys direkt på förlossningsavdelningen av en barnmorska. Däremot behöver du sys av läkare i en operationssal om du får skador av grad 3 och 4.

Ibland läker det inte som det ska och du får bestående problem. Det kan exempelvis vara:

• Avförings- eller urininkontinens.

• Du har svårt att bajsa.

• Livmodern eller slidväggen buktar ut genom slidan, så kallat framfall.

• Det gör ont att ha sex, även långt efter att underlivet har läkt.

• Det kommer in luft i slidan vilket orsakar ett pruttande ljud.

• Tamponger eller menskopp sitter dåligt eller glider ur.

Om du har kvarvarande problem bör du söka vård eftersom det finns behandling att få. Det gäller även om det var länge sedan du födde barn. Det är vanligt att vara rädd för att få förlossningsskador. Då kan du prata med din barnmorska.

Kan man få ersättning för förlossningsskador?

Alla vårdgivare i Sverige måste ha en patientförsäkring. Det innebär att du som patient är försäkrad och kan ha rätt till ersättning om du skadas i vården.

Om du har fortsatta besvär bör du söka vård för att få en diagnos och behandling.

• Gynekolog

• Barnmorska

Kan förlossningsskada behandlas av nätläkare?

För att kunna bedöma din förlossningsskada kan en fysisk undersökning vara nödvändig. Du kan därför komma att hänvisas eller remitteras vidare.