Varför ”hållbart” är nyckeln

Obesitas (fetma) är en kronisk sjukdom som påverkar hälsan på lång sikt. Därför behöver behandlingen vara långsiktig, stegvis och uppföljd – inte en snabbkur. Socialstyrelsens nationella riktlinjer betonar strukturerad vård med mätbara mål och jämlik tillgång till evidensbaserade insatser.

Grunden först: fyra pelare du kan påverka

Oavsett om du använder läkemedel eller inte, bygger hållbar viktnedgång på:

Matvanor: regelbunden måltidsrytm, mer protein, grönsaker och fiberrik mat, mindre ultraprocessat.

Rörelse: vardagsaktivitet + enklare styrketräning för att behålla muskler.

Sömn: 7–9 timmar/natt – sömnbrist ökar hunger och sug.

Stress & stöd: beteendestöd, tydliga delmål och regelbunden uppföljning.

I välfungerande program kombineras läkarkontakt med dietist- och fysiostöd samt tät uppföljning i början som glesas ut över tid.

När kan läkemedel vara aktuella?

I Sverige kan viktläkemedel övervägas för vuxna med BMI ≥30, eller BMI ≥27 med viktrelaterade sjukdomar (t.ex. typ 2-diabetes, sömnapné, hypertoni) – som ett tillägg till livsstilsbehandling. Val, dos och uppföljning görs tillsammans med vårdpersonal utifrån medicinsk nytta och risk.

Hur fungerar de nya läkemedlen?

1) De “vrider upp” mättnadssystemet i hjärnan

Läkemedlen efterliknar tarmhormonet GLP-1 (och för tirzepatid även GIP). Signalerna når bland annat hypotalamus – där hunger och mättnad styrs – och gör att du känner dig mätt snabbare och längre. Det dämpar också suget, vilket gör det lättare att äta lagom mängd mat.

2) De får magsäcken att tömma sig långsammare

Maten ligger kvar lite längre i magen. Det ger en naturlig “fullkänsla” och lugnare blodsockerkurva efter måltid. Den här effekten är en viktig del av viktminskningen.

3) De jämnar ut blodsockret – även hos personer utan diabetes

GLP-1-signalen gör att bukspottkörteln frisätter mer insulin bara när blodsockret är högt och minskar glukagon (som annars höjer sockret). Resultatet blir mindre toppar och dalar – och mindre “sug”.

Kort sagt

Hjärna: mer mättnad, mindre sug.

Mage/tarm: långsammare magsäckstömning → färre kalorier “orkar” ätas.

Bukspottkörtel: smartare insulin/glukagon-styrning → stabilare blodsocker.

Hur ser en trygg behandlingsresa ut med läkemedel?

1. Bedömning: hälsogenomgång, läkemedelslista, mål och förväntningar. Vid behov prover.

2. Starta låg dos – trappa upp långsamt för att minska biverkningar tillsammans med din läkare.

3. Tät uppföljning första månaderna (biverkningar, dos, vardagsvanor), därefter regelbundna läkare-/dietist-/fysioterapeut kontakter 6–8 ggr/år.

Det är viktigt att du får träffa legitimerade vårdpersonal för evidensbaserad vård på den klinik du söker vård. I vissa kliniker kan man träffa andra yrken men då är det extra viktigt med källkritik och att säkra att den information man får är korrekt och att de övningar eller råd man får inte riskerar ohälsa.

4. Fortsatt livsstilsstöd (mat, rörelse, sömn, beteende) och muskelbevarande fokus.

5. Plan för lång sikt: om/när dosen ska trappas upp, vara stabil, trappas ner eller avslutas – och hur viktuppgång efter under och efter nedtrappning förebyggs (t.ex. extra stöd vid viktuppgång).

Vanliga frågor

Behöver jag ändra kost och rörelse om jag tar viktläkemedel?

Ja. Läkemedel förstärker effekten av goda vanor men ersätter dem aldrig. Det är kombinationen som ger bäst, mest hållbar effekt. Då du äter mindre är det viktigt att få hjälp att äta sunt så att du inte får näringsbristtillstånd till exempel B12-brist, folatbrist eller järnbrist.

Hur mycket kan jag förvänta mig att gå ner?

Det varierar, men studier visar i snitt runt 15–20 % med dagens starkaste preparat – under pågående behandling och med stödinsatser. Individuella resultat beror på dos, följsamhet och livsstil. Vi har sett upp till 40% för de allra största patienterna men detta får absolut inte ske snabbt utan kontrollerat över lång tid!

Vad händer om jag slutar?

Utan fortsatt stöd och plan är viktuppgång vanlig efter utsättning. Därför behövs en långsiktig strategi, ibland med låg underhållsdos, ibland med förstärkt livsstilsstöd.

Är det här rätt för mig?

Det avgörs vid en medicinsk bedömning. Vissa ska inte använda läkemedlen (t.ex. vid graviditet eller särskilda sjukdomar). Du och din vårdgivare väger nytta mot risk.

Så tar du nästa steg

Boka en medicinsk bedömning för att gå igenom din hälsa, dina mål och möjliga behandlingsalternativ.

Be om en plan som kombinerar läkemedel (om aktuellt) med kost-, sömn-, rörelse- och beteendestöd.

Sätt delmål var 4–8 vecka och följ upp regelbundet – tätare i början.

Tänk år, inte veckor. Hållbar förändring byggs stegvis och med uppföljning.

Tillgång & ordination

Myndigheter betonar att förskrivning ska ske enligt godkända indikationer och i linje med nationella riktlinjer, särskilt under perioder av bristsituation.
Man bör inte förskriva specifikt märket Ozempic för viktminskning för patienter utan diabetes då myndigheterna avråder och vädjar om detta. Man bör inte “klicka” pennorna då detta är en risk för överdosering om pennan ändras eller om koncentrationen i innehållet höjs. Läkemedelsverket har gått ut med en skarp varning kring detta.

Om texten

Innehållet bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och svenska myndighetskällor, samt större kliniska prövningar av semaglutid och tirzepatid.

Innehåll av
Dr. Dorél Lehrer

Verksamhetschef. Läkare.
Viktenheten – hållbar digital vård.

Boka tid idag

Sökresultat: fodmap