Allergi

Allergi är en reaktion i ditt immunsystem som inträffar när kroppen felaktigt uppfattar ofarliga ämnen, som exempelvis pollen eller pälsdjursproteiner, som hot. När immunförsvaret reagerar på dessa ämnen, kallade allergener, uppstår besvär som kan omfatta rinnande näsa, kliande ögon och hudutslag. För en del är symptomen lindriga och tillfälliga, medan de för andra kan vara mer ihållande och påverka vardagen i hög grad. Den här texten ger dig en översikt av vad allergi är, varför den uppstår och hur du kan få hjälp om du besväras av allergiska reaktioner. Du får dessutom veta mer om olika behandlingsmetoder och konkreta egenvårdsråd. Målet är att du ska känna dig tryggare i att känna igen allergiska symptom, veta när du behöver vård och vilka insatser som finns tillgängliga för att förbättra din livskvalitet.

Bra att veta om allergi:

• Allergi orsakas av en överreaktion i immunsystemet, där kroppen reagerar på i grunden harmlösa ämnen (t.ex. dammkvalster, pälsdjur eller livsmedel).
• Vanliga symptom är rinnsnuva, nästäppa, kliande ögon, hudreaktioner och ibland andningsbesvär.
• Behandling varierar beroende på typen av allergi, men omfattar ofta antihistaminer, kortisonnässpray, ögondroppar och i vissa fall allergivaccination.

Vanlig fråga: Kan jag utveckla allergi fast jag tidigare aldrig reagerat?
Svar: Ja, det är fullt möjligt. Många utvecklar allergi senare i livet även om de inte haft tidigare besvär.

Vad är allergi?

Allergi är en överkänslighetsreaktion som beror på att immunsystemet feltolkar relativt ofarliga partiklar som farliga för kroppen. När du exponeras för ett allergen – exempelvis pollen, päls, kvalster eller en särskild födoämnesmolekyl – aktiveras immunförsvaret och börjar producera antikroppar. Dessa antikroppar triggar i sin tur frisättning av histamin och andra ämnen som orsakar inflammation. Det är just denna inflammationsreaktion som ger upphov till de symptom du märker av, som rinnsnuva, röda ögon eller eksem.

Historiskt har immunsystemet spelat en avgörande roll för att skydda oss mot verkliga hot som parasiter och bakterier. I dag har dock många människors immunsystem blivit extra känsligt, vilket gör att kroppen kan reagera kraftigt på ämnen som egentligen inte är skadliga. I den äldre artikeln på Vården.se om allergi framgår att allergi är en av de vanligaste immunologiska reaktionerna och att besvär ofta uppstår vid kontakt med exempelvis husdjur, björkpollen eller pälsdjur. Den nya kunskap vi har i dag visar att genetiska anlag spelar stor roll för vem som riskerar att utveckla allergi, men även miljöfaktorer är viktiga.

Några människor upplever endast milda besvär, som tillfälliga nysningar under pollensäsongen. Andra kan få svårare reaktioner, som till exempel vid nötallergi eller allergi mot bistick, där anafylaxi kan uppstå. Det innebär att du får en akut, ofta kraftig reaktion med bland annat andnöd och svullnader i ansikte och svalg. Det är därför viktigt att förstå vad allergi är och hur det kan uttrycka sig, så att du kan vara uppmärksam på varningssignaler och veta när vård behövs.

Det finns flera bidragande faktorer som kan öka risken för allergi. En av de viktigaste är ärftlighet: om en eller båda föräldrarna har allergi, ökar sannolikheten att du också utvecklar det. Även miljöpåverkan och livsstil är betydelsefullt. Rökning, luftföroreningar och kontinuerlig exponering för vissa kemikalier kan irritera luftvägarna och göra kroppen mer mottaglig för allergener.

Vidare spelar din närmiljö en stor roll. Om du växer upp i ett hem med pälsdjur kan du utsättas för djurens saliv och hudavlagringar som triggar ditt immunförsvar att reagera. Samma sak gäller dammkvalster, mögel och pollen. Födoämnen som nötter, skaldjur, mjölk och ägg är också vanligt förekommande orsaker till allergiska reaktioner. Det kan ibland vara svårt att veta exakt vad du reagerar på, eftersom en reaktion kan utlösas av allt från matlagning (till exempel jordnötspartiklar i luften) till direkt kontakt med ett specifikt ämne.

Ibland kan stress och hormonella svängningar göra att kroppen blir ännu mer känslig. Exempelvis upplever vissa individer att deras allergiska reaktioner förvärras när de är pressade på jobbet eller sover dåligt. Det kan också hända att allergiska besvär dyker upp efter en längre tids uppehåll, om du plötsligt exponeras igen för ett visst allergen. Detta förklarar varför en del utvecklar allergier först i vuxen ålder.

Allergiska symptom varierar stort från person till person, både till intensitet och uttrycksform. De vanligaste besvären inkluderar:

1. Näsbesvär: Rinnande eller täppt näsa, nysattacker och klåda i näsborrarna.
2. Ögonbesvär: Röda, kliande och rinnande ögon samt svullnad kring ögonlocken.
3. Hudreaktioner: Nässelutslag (urtikaria), eksem, kliande utslag eller rodnad.
4. Luftvägsbesvär: Hosta, astmaliknande symptom eller tryck över bröstet.
5. Allvarliga reaktioner: Anafylaxi med symtom som andnöd, blodtrycksfall och svullnad i halsen.

Pollenallergi kallas ibland för hösnuva och visar sig ofta genom nysningar, kliande näsa och röda, rinnande ögon, framför allt under specifika pollenperioder. Pälsdjursallergiker kan däremot få problem så fort de vistas i närheten av djur eller i miljöer med djurhår. Är du födoämnesallergiker kan du drabbas av klåda i munhåla och svalg, nässelutslag eller mag-tarmproblem direkt efter att du ätit något du inte tål.

Många med allergi upplever även trötthet och koncentrationssvårigheter, särskilt under intensiva besvär. Detta kan i sin tur påverka arbetsförmåga och ork i vardagen. Det är därför inte bara de fysiska symtomen i sig som är viktiga att uppmärksamma, utan även hur de inverkar på ditt allmänna välbefinnande.

När ska du söka vård för allergi?

Du bör söka vård om dina allergiska besvär är så pass påtagliga att de försämrar din livskvalitet under längre perioder, eller om du misstänker att du har en ny allergi som du inte tidigare haft. Detta gäller särskilt om du får:

• Återkommande och kraftiga andningsbesvär.
• Eksem eller nässelutslag som inte lindras av egenvårdsåtgärder.
• Tecken på anafylaxi, till exempel plötslig andnöd, snabb puls, yrsel eller svullnad i ansiktet.

I akuta, allvarliga fall behöver du genast uppsöka akutsjukvård. Är besvären mer måttliga men ändå återkommande kan du vända dig till en vårdcentral för rådgivning och utredning. Ofta behövs allergitester, till exempel blodprov och pricktest, för att fastställa vad du reagerar på. Dessa tester är viktiga för att du ska kunna få rätt behandling och undvika onödig exponering för just de allergener som orsakar dina symptom. Ju tidigare diagnosen ställs, desto snabbare kan du påbörja en behandling som minskar dina problem och risken för allvarligare reaktioner.

Det finns flera olika typer av behandling för allergi, och valet beror på hur svåra besvär du har och vilken sorts allergi det rör sig om. De vanligaste behandlingsmetoderna inkluderar:

1. Antihistaminer: Dessa läkemedel blockerar histaminets effekter i kroppen och minskar därmed klåda, rinnsnuva och nästäppa. Många antihistaminer finns receptfritt på apotek.
2. Nässpray med kortison eller antihistamin: Dessa verkar direkt i näsan och kan vara mycket effektiva mot nästäppa och nysningar. De är också ofta receptfria.
3. Ögondroppar: För röda och kliande ögon finns både antihistamin- och kromoglikatbaserade droppar som lindrar lokalt.
4. Allergivaccination (hyposensibilisering): Vid svårare, långvariga eller specifika allergier kan en läkare rekommendera vaccination mot allergenet. Behandlingen pågår vanligen under flera år och målet är att ”vänja” immunförsvaret vid allergenet så att reaktionen avtar över tid.
5. Astmabehandling: Om du även har astma som triggas av allergin kan inhalationsläkemedel, till exempel kortison eller luftrörsvidgande preparat, ingå i behandlingen.

Behandling syftar både till att lindra aktuella symptom och att förebygga framtida besvär. I den äldre artikeln på Vården.se om allergi framgår att kombinationen av medicinering och anpassningar i vardagen ger bäst långsiktiga resultat. För en del kan det innebära att göra förändringar i hemmet, som att byta kuddar till dammtäta varianter eller installera särskilda filter i ventilationen. Detta kan komplettera mediciner och på så sätt ge en mer hållbar lindring.

• Vårdcentralen: Här kan en allmänläkare bedöma dina symptom och göra enklare allergitester eller ge en remiss till specialist vid behov.
• Allergolog: En läkare specialiserad på allergiska sjukdomar. Kan utföra mer omfattande utredningar, till exempel avancerade tester och provokationer, samt inleda allergivaccination.
• Astma- och allergisjuksköterska: Ger råd om hur du kan anpassa din miljö och hantera läkemedel, samt stödjer dig i frågor kring livsstil och egenvård.
• Dermatolog: Om dina allergiska reaktioner främst drabbar huden, kan en hudläkare vara aktuell.
• Dietist: Vid födoämnesallergi kan du behöva kostrådgivning för att säkra rätt näringsintag och undvika brister.
• Psykolog: I vissa fall, om stress och oro förvärrar dina besvär eller om allergin inverkar stort på din livskvalitet, kan samtalsstöd vara hjälpsamt.

Hälso- och sjukvården arbetar ofta i team kring allergipatienter, särskilt när det handlar om mer komplicerade eller svåra fall. Ett samarbete mellan olika specialister ger dig som patient möjlighet till skräddarsydd behandling och uppföljning över tid.

Egenvård är en viktig del av allergibehandlingen och kan göra stor skillnad för hur mycket besvär du upplever. Här är några tips:

1. Undvik allergenet: Försök att minimera kontakten med det du reagerar på. Har du pälsdjursallergi kan det innebära begränsad kontakt med djur, eller noggrann rengöring av hemmet om du äger ett husdjur.
2. Städa regelbundet: Dammsug och torka av ytor ofta, samt vädra vid lämpliga tidpunkter för att undvika hög pollenhalt inomhus. Kvalster minskar du bäst genom att tvätta sängkläder i minst 60 grader och använda dammtäta madrasskydd.
3. Skölj näsan: Med koksaltlösning kan du skölja bort pollen och andra partiklar. Detta är särskilt effektivt för att lindra nästäppa och irritation.
4. Håll koll på pollenprognoser: Vid pollenallergi är det bra att veta vilka dagar halterna är högre. Då kan du planera aktiviteter utomhus och medicinera i förebyggande syfte.
5. Använd solglasögon: Dessa skyddar ögonen mot pollen och andra partiklar.
6. Tänk på stressnivån: Stress kan öka kroppens inflammationsbenägenhet, så försök hitta avkoppling i form av motion, meditation eller något annat avstressande du tycker om.
7. Receptfria läkemedel: Vid behov kan du prova antihistaminer och ögondroppar. Läs bipacksedeln noga och fråga apotekspersonal eller läkare om du är osäker.

Hur kan du förebygga allergi?

Att helt förhindra att allergi uppstår är inte alltid möjligt, men du kan minska risken för att besvär utvecklas eller förvärras genom följande åtgärder:

• Rök inte och undvik passiv rökning: Tobaksrök irriterar luftvägarna och ökar risken för både astma och allergier.
• Sköt din inomhusmiljö: Se till att bostaden har god ventilation för att undvika mögel och fukt. Håll även koll på damm- och kvalsternivåer.
• Var försiktig med starka dofter: Parfymer, rengöringsmedel och andra kemikalier kan trigga allergibesvär.
• Var uppmärksam på kosten: Har du en bekräftad födoämnesallergi bör du alltid läsa innehållsförteckningar och fråga om ingredienser när du äter ute.
• Låt barn få vistas i varierade miljöer: Viss forskning pekar på att kontakt med djur och natur tidigt i livet kan vara positivt för immunsystemets utveckling.
• Förebyggande medicinering: Om du vet att du brukar må dåligt under en viss säsong, kan en läkare rekommendera att du börjar med antihistamin eller nässpray i förväg.

Genom att vara uppmärksam på riskfaktorer och anpassa din livsstil kan du avsevärt minska sannolikheten för att allergiska besvär blir långvariga eller kraftiga.

• Astma
• Eksem
• Nässelutslag

1. Kan allergi försvinna med åren?
   Ja, det kan den. Vissa upplever att allergibesvären avtar eller helt upphör. Detta är dock individuellt och beror på många faktorer, som livsstil, miljö och genetik.

2. Är förkylning och allergi lätt att blanda ihop?
   Absolut. Förkylning och allergi ger snarlika symptom, som snuva och nästäppa. En skillnad är att förkylningar ofta går över på ett par veckor, medan allergibesvär kan kvarstå eller återkomma så länge allergenet finns närvarande.

3. Kan stress förvärra allergiska besvär?
   Ja, stress kan göra kroppen mer mottaglig för inflammation, vilket i sin tur kan förvärra allergiska reaktioner. Att hantera stress är därför en viktig del av att lindra långvariga symptom.

4. Behöver jag alltid undvika djur helt vid pälsdjursallergi?
   Inte nödvändigtvis. Vissa klarar att träffa djur i korta stunder eller i välstädade miljöer. Andra kan reagera starkt direkt. Du behöver oftast prova dig fram och diskutera möjligheterna med en läkare eller en allergisjuksköterska.

5. Hur snabbt verkar antihistaminer?
   Det varierar mellan olika preparat, men många av de modernare alternativen kan börja ge effekt inom 30 minuter till en timme. Följ rekommendationerna på förpackningen eller råd från läkare.

6. Finns det naturliga metoder som lindrar allergi?
   Vissa upplever lindring av huskurer som nässköljning med koksalt eller kostförändringar. Dessa metoder ersätter dock inte medicinsk behandling vid allvarliga besvär eller akut allergisk reaktion.

7. Varför reagerar jag bara mot vissa sorters nötter?
   Allergi kan vara väldigt specifik. Vissa proteiner i exempelvis jordnötter kan ge kraftig reaktion, medan andra nötter (som hasselnöt) antingen inte ger lika starkt immunförsvarssvar eller inte alls triggar reaktionen. Detta bör dock utredas ordentligt om du är osäker.