Beroendecentrum i Mjölby

Hur vet jag om jag är beroende?

Det finns sju kriterier för diagnosen beroende och för att man ska ha ett beroende krävs bara att tre av kriterierna uppfylls. Kriterierna för ett beroende är:

• Tolerans. Man behöver en större mängd av substansen för att uppnå samma effekt.
• Abstinens. Man uppvisar abstinenssymtom såsom darrighet, retlighet, kallsvettig, ökad puls och blodtryck samt kraftigt sug vid avsaknad av substansen.
• Kontrollförlust. Använder substansen i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs.
• Önskan om att sluta eller misslyckade försök att sluta med substansen.
• En stor del av livet ägnas åt att skaffa substansen eller hämta sig från användandet.
• Viktiga sociala eller yrkesmässiga aktiviteter minskas eller överges på grund av substansen.
• Man fortsätter använda substansen trots att man vet att den är skadlig för hälsan.

Hur kan jag få hjälp med mitt beroende?

Om du upplever att du har ett beroende ska du i första hand söka dig till din husläkare. Din husläkare kan oftast hjälpa dig med ditt alkoholberoende, tobaksberoende eller läkemedelsberoende. Om du behöver mer hjälp än din husläkare kan erbjuda skickar han/hon en remiss till beroendevården. Om du har ett beroende av narkotika kan din husläkare hjälpa dig att komma vidare till en beroendespecialist, men du kan också vända dig direkt till en beroendemottagning. Här på Vården.se kan du se vad det finns för beroendemottagningar nära dig.

Du kan också anmäla dig själv till socialtjänstens missbruksenhet för att få hjälp med vistelse på behandlingshem för narkotikaberoende. Om du har allvarlig abstinens eller tagit för mycket av substansen bör du genast söka vård. På många orter finns en beroendeakutmottagning. Här på Vården.se kan du se vart du kan söka dig.

Alkoholberoende

Alkoholberoende är den vanligaste typen av beroende och en vanlig orsak till förtida sjukdom och död. Man skiljer på riskbruk, missbruk och beroende när det gäller alkohol. Man kan säga att det är en stigande skala i allvarlighetsgrad där riskbruket är ett alkoholbruk som påverkar din kropp och kanske gör att du har ett högt blodtryck, sover sämre, är trött och sjuk mer och oftare än andra. Ett riskbruk av alkohol har du också om du som kvinna dricker motsvarande två flaskor vin per vecka. Du som man har ett riskbruk av alkohol om du dricker motsvarande tre flaskor vin per vecka. Ett riskbruk av alkohol ökar risken att drabbas av ett alkoholberoende. Läs kriterier för beroende ovan.

Oavsett om du har ett riskbruk, ett missbruk eller ett beroende av alkohol är det viktigt att du kontaktar vården för att få hjälp. Kontakta i första hand din vårdcentral. Det finns olika inriktningar på behandling av alkoholproblem. Olika behandlingar kan kombineras och i vissa behandlingar deltar även anhöriga. De olika behandlingstyperna bygger på motivation, beteendeförändringar, bakomliggande faktorer och läkemedel.

Abstinens efter ett långvarigt och kraftigt alkoholintag kan vara livshotande. Vid detta tillstånd bör du snarast kontakta sjukvården.

Läkemedelsberoende

Läkemedelsberoende är ett alltmer uppmärksammat problem. Att vara läkemedelsberoende betyder inte att du behöver ett läkemedel mot en viss sjukdom för att klara dig utan följer samma principer som all typ av beroende. Läs kriterier för beroende ovan.

Läkemedelsberoende är ett speciellt typ av beroende ur den mening att det ofta initieras av vården självt. De vanligaste beroendeframkallande läkemedlen är bensodiazepiner och morfinpreparat.

Bensodiazepiner används som läkemedel vid ångest, men skrivs också ut vid sömnproblem. Idag ska läkaren aldrig skriva ut dessa läkemedel under en lång period och alltid informera dig om den beroendeframkallande potentialen. Morfinpreparat används som läkemedel mot smärta, men har också en beroendeframkallande potential.

Om du misstänker att du utvecklat ett läkemedelsberoende med bland annat svårigheter att sluta på grund av sug, abstinens, ökad ångest och oro bör du kontakta den läkare som skrev ut läkemedlet. Du kan också söka dig till din vårdcentral eller till en beroendemottagning. Här på Vården.se kan du hitta information om vart du kan vända dig.

Narkotikaberoende

Ordet narkotika härstammar från grekiskans narkosis som betyder bedövning. Narkotika idag syftar inte bara till medel som bedövar utan är mycket mer brett än så och det finns en mängd olika droger.

Exempel på droger som du kan bli beroende av är amfetamin, heroin, cannabis, kokain och GHB. Alla dessa droger kan ge allvarliga medicinska symtom både vid användande, i abstinensfas och i efterförloppet. Tunga droger som amfetamin, heroin och kokain ökar också risken att du hamnar i kriminalitet och prostitution. Vid användande av sprutor är risken också hög att smittas av allvarliga sjukdomar såsom HIV och hepatit.

Om du lider av ett narkotikaberoende kan du kontakta en beroendemottagning för att få hjälp. Se här på Vården.se vilka som finns där du bor. Du kan också anmäla dig själv till socialtjänstens missbruksenhet för att få hjälp med vistelse på behandlingshem.

Spelberoende

Spelberoende räknas idag som ett psykiatriskt sjukdomstillstånd på samma sätt som alkoholberoende, läkemedelsberoende och narkotikaberoende. Man har vid studier av hjärnan sett att samma reaktioner sker i hjärnan vid spelberoende som vid alkoholberoende eller narkotikaberoende.

Om du stämmer in på minst fem av symtomen på spelberoende nedan kan det betyda att du har ett spelberoende.

• Du tänker ständigt på spel
• För samma spänning behövs allt större summor att spela för.
• Du har försökt sluta eller minska spelandet men misslyckats.
• Du blir irriterad eller rastlös när du försöker minska eller sluta med ditt spelande.
• Du spelar för att minska ångest eller nedstämdhet och slippa tänka på problem.
• Du vill ta revansch för förluster så du återvänder till spel när du förlorat pengar.
• Du ljuger för att dölja hur mycket du spelar.
• Du har begått brott för att få pengar till spelandet.
• Spelande har påverkat ditt sociala eller yrkesmässiga liv.
• När en ekonomisk kris uppstått på grund av spelandet förlitar du dig på att andra kan lösa det åt dig.

Det finns hjälp att få mot ditt spelberoende. Du kan alltid ringa Nationella Stödlinjen mot spelberoende, som riktar sig både till anhöriga och direkt till dig med spelberoende. Telefonnumret dit är 020 – 81 91 00. Du kan även kontakta din vårdcentral, närmsta beroendeakut eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Här på Vården.se kan du få hjälp med att hitta information om vart du kan vända dig.