När kan du få merkostnadsersättning? Förbered ansökan


När en funktionsnedsättning gör att du eller en närstående får extra utgifter behöver du skilja möjliga merkostnader från vanliga kostnader. Här får du en överblick över när uppgiften gäller, vad du behöver innan du börjar, vilka steg du följer och vilka begränsningar du behöver känna till. Du får en arbetsordning för att sortera kostnaderna, samla underlag och förbereda en ansökan utan att ta ett visst beslut för givet.
Den här guiden gäller när du eller en närstående har en funktionsnedsättning som medför extra kostnader och du vill bedöma om merkostnadsersättning är relevant att pröva. Ersättningen gäller kostnader som beror på funktionsnedsättningen, och ansökan görs hos Försäkringskassan. För vuxna finns krav på ålder, försäkring i Sverige och funktionsnedsättningen är tillräckligt varaktig. Ett medicinskt underlag behöver förklara sambandet mellan funktionsnedsättningen och de extra kostnaderna. Den juridiska grunden finns i socialförsäkringsbalken. 1177 och Försäkringskassan kompletterar lagen med patient- och ansökningsvägledning.
Kontrollera de grundläggande villkoren. För ett vuxenärende ska den sökande ha fyllt 18 år, inte längre ha rätt att bli försörjd av sin eller sina vårdnadshavare och vara försäkrad i Sverige. Det finns också en övre åldersgräns som beror på vilket år personen är född. Skriv upp vilka av dessa förutsättningar som gäller innan du går vidare till själva kostnadsbedömningen.
Om en förälder har merkostnader för flera barn ska bedömningen enligt lagen grundas på barnens sammanlagda merkostnader, om inte särskilda skäl talar emot det.
Pröva varje kostnad mot definitionen av en merkostnad. Börja med att skriva upp vad kostnaden gäller och vilket samband den har med funktionsnedsättningen. Jämför sedan kostnaden med vad som är normalt för en person utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder. På så sätt skiljer du kostnader som bara finns i hushållets ekonomi från kostnader som kan vara merkostnader enligt reglerna.
Lagen säger att en merkostnad är en skälig kostnad på grund av en persons funktionsnedsättning som överstiger vad som är normalt för en person utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder. Det betyder att kostnaden både ska ha en koppling till funktionsnedsättningen och vara skälig i förhållande till jämförelsen som lagen anger.
Kostnader för behov som redan tillgodoses genom annat samhällsstöd ska inte räknas med. Det kan till exempel handla om hjälpmedel från vården eller bostadsanpassning från kommunen. Ta därför med stödets betydelse när du räknar fram vilka kostnader som återstår att bedöma.
För 2026 är prisbasbeloppet 59 200 kronor. Försäkringskassans vuxensida formulerar samtidigt kostnadströskeln som mer än 14 800 kronor i merkostnader per år. De två formuleringarna behöver läsas som en orientering om beloppsnivån, inte som ett löfte om ersättning. Summan räcker inte ensam för att avgöra ett ärende, eftersom kostnaderna också måste uppfylla definitionen av merkostnad och inte redan täckas av annat samhällsstöd.
Samla kostnadsberäkningen och ordna det medicinska underlaget. Sammanställ de kostnader som du har prövat mot reglerna och skriv tydligt hur varje kostnad hänger ihop med funktionsnedsättningen.
Det medicinska underlaget ska innehålla information om diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Läkarutlåtandet ska beskriva hur funktionsnedsättningen påverkar patienten. Det ska också förklara varför de extra kostnaderna beror på funktionsnedsättningen. Om nödvändiga uppgifter saknas kan handläggningen ta längre tid. När du skickar in ansökan har du då gått från en första genomgång till ett underlag som kan prövas i det individuella ärendet.
Merkostnadsersättning handlar alltså inte om summan av alla utgifter. En kostnad behöver ha ett samband med funktionsnedsättningen, vara skälig och överstiga en normal kostnad för en person utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder. Behov som redan tillgodoses genom annat samhällsstöd ska inte räknas med.
Beloppen förändras med prisbasbeloppet. Uppgifterna 14 800 kronor per år och 59 200 kronor i prisbasbelopp gäller 2026. Om du använder guiden senare behöver du kontrollera aktuella belopp hos Försäkringskassan innan du räknar på en ansökan.
Vuxenvillkor och barnvillkor ska inte blandas ihop. Om flera barn berörs ska du ta med den regel som innebär att merkostnaderna normalt bedöms samlat, om inte särskilda skäl talar emot det. Guiden kan hjälpa dig att strukturera uppgifterna, men Försäkringskassans prövning avgör vilka kostnader som godtas i det enskilda ärendet.
För vuxenärenden anger Försäkringskassan fem månader som normal handläggningstid för beslut om merkostnadsersättning. Det kan ta längre tid om nödvändiga underlag saknas. Se därför till att kostnadsberäkningen och det medicinska underlaget hänger ihop och ansökan innehåller de uppgifter som behövs för utredningen. Om du redan får merkostnadsersättning måste du meddela Försäkringskassan om något händer som kan påverka ersättningen.
Resultatet av den här genomgången är att du har sorterat möjliga merkostnader, identifierat vilket underlag som behövs och kan gå vidare med en ansökan som bygger på de villkor som faktiskt ska prövas.
Merkostnadsersättning — Stödjer grundvillkor för vuxna, att ersättningen gäller extra kostnader på grund av funktionsnedsättning, ansökan via Försäkringskassan och behovet av läkarintyg.
Merkostnadsersättning för vuxna — Stödjer vuxenvillkor, kostnadströskeln för 2026, ansökningsprocessen, handläggningstiden och skyldigheten att meddela förändringar.
Socialförsäkringsbalk (2010:110), 50 kap. Merkostnadsersättning — Stödjer den juridiska definitionen av merkostnad, begränsningen för annat samhällsstöd, varaktighetsvillkor och samlad bedömning för flera barn.
Utlåtande för merkostnadsersättning — Stödjer vilka medicinska uppgifter som ska finnas i underlaget och skillnaden mellan patientens beskrivning och läkarens observation och bedömning.
Aktuella belopp — Stödjer prisbasbeloppet och beloppsuppgifterna för 2026.
Merkostnadsersättning för barn — Stödjer den separata barninformationen och reglerna om sammanlagda merkostnader för flera barn.




Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.

Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.




Äggdonation är ett sätt att ge bort dina ägg till någon som inte kan bli gravid med sina egna ägg. Det kan vara en del av en IVF-behandling.