Logoped

Vad är en logoped?

Logopeden arbetar med kommunikation och sväljning

En logoped arbetar med kommunikation, språk, tal och röst.¹ Det kan handla om svårigheter att förstå eller uttrycka sig, att forma språkljud eller att använda rösten. Logopeden kan också undersöka hur en person sväljer mat och dryck.² Svårt att svälja kallas också dysfagi.

Logopeder kan hjälpa både barn och vuxna.³ Arbetet kan därför gälla allt från tidig kommunikation och språkutveckling hos barn till kommunikation och sväljning hos vuxna. En logoped kan även arbeta med personer som har kommunikationssvårigheter efter en hjärnskada eller vid andra tillstånd som påverkar kommunikationen.

Vad orden språk, tal och röst handlar om

Orden språk, tal och röst beskriver olika delar av kommunikationen, även om de ofta används tillsammans.

• Språk kan uttryckas genom att prata, skriva, teckna eller använda andra gester. Språk bygger på gemensamma regler som gör att du kan uttrycka idéer på ett meningsfullt sätt.
• Tal innebär att muskler i bland annat tunga, läppar, käke och talvägar samordnas för att skapa språkljud. Tal är ett sätt att uttrycka språk genom att prata.
• Röst är ljudet som bildas när luft från lungorna får stämbanden i struphuvudet att vibrera. Rösten används tillsammans med talet, men röst och tal är inte samma sak.

Kommunikation kan alltså ske på flera sätt. Du kan använda tal och röst, men också skrift, tecken och andra gester. Vilka sätt som fungerar bäst kan variera mellan olika personer och situationer.

Logopedens kompetens i vården

Logopeden är specialist på besvär med tal, språk och röst.⁴ Logopeden kan också arbeta med svårt att svälja, eftersom sväljning hör ihop med logopedens kunskapsområde. Vid en undersökning kan logopeden bland annat bedöma hur du kommunicerar och hur du sväljer mat och dryck.

Logopeder kan arbeta med personer från spädbarnsålder till hög ålder.⁵ Det betyder att logopedens arbete kan anpassas efter personens ålder och kommunikationssätt. Hos barn kan fokus ligga på hur språk och tal utvecklas. Hos vuxna kan arbetet gälla tal, språk, röst eller sväljning.

Logopeder kan ha olika arbetsområden inom sitt yrke.⁵ Några arbetar särskilt med barns språk och tal, medan andra främst möter vuxna med problem med kommunikation, röst eller sväljning. Det finns också logopeder som arbetar med särskilda områden, till exempel talflyt eller sväljning.

Vad gör en logoped?

Utreda kommunikation och språk

En logoped kan göra en grundlig utredning av din förmåga att kommunicera. Vid det första samtalet behöver logopeden förstå på vilket sätt du använder och uttalar ord, sätter ihop meningar och klarar att berätta något. Du får göra flera olika tester som visar hur du läser, hör, pratar och skriver.¹

• Logopeden undersöker också hur du använder gester, miner och kroppsrörelser.¹
• Du kan få titta på bilder eller föremål och berätta vad de föreställer.¹
• Du kan få svara på frågor, läsa och tolka text samt prata och skriva om vad du har läst eller hört.
• Du kan få använda ett tangentbord eller en bokstavstavla om du inte kan skriva för hand.

Logopeden undersöker hur besvären påverkar din vardag och vilka behov du har.¹ Du själv eller en närstående får berätta om till exempel vilka aktiviteter och kontakter du har utanför hemmet. Utredningen kan därför handla både om vad du klarar i olika tester och om hur kommunikationen fungerar i vardagen.

Undersöka röst och sväljning

Vid ett första röstbesök ber logopeden dig att prata och använda rösten på olika sätt. Det är för att kunna bedöma dina besvär. Ibland spelar logopeden in hur det låter när du använder din röst.

Vad kan en logoped hjälpa dig med?

Språk- och talbesvär

En logoped kan hjälpa dig när det är svårt att använda språket, forma språkljud eller få talet att flyta. Besvären kan påverka hur du pratar, skriver, läser eller förstår det andra säger. De kan också göra det svårt att kommunicera med gester, miner och kroppsspråk.

• Afasi kan göra det svårt att prata och skriva samt förstå talat och skrivet språk.¹
• Dysartri innebär att du har svårt att artikulera och talar sluddrigt utan att ha besvär med språket.¹
• Apraxi innebär att du har svårt att styra tungan, läpparna och andra delar av munnen så att ord och bokstäver formas som du vill.¹
• Stamning innebär att talet på något sätt stoppas upp trots att du vet vad du ska säga.⁴

Afasi kan också göra det svårt att hitta rätt ord, läsa, stava och formulera meningar. Ibland byts bokstäver eller hela ord ut, eller så upprepas samma ord flera gånger. En logoped kan undersöka vilka delar av kommunikationen som är påverkade och hur besvären påverkar vardagen.

Vid afasi kan språklig träning ske individuellt eller i grupp. Träningen kan handla om att prata, sätta ihop ord till meningar, skriva och förstå det du läser. Om det är mycket svårt att prata kan träningen i stället handla om att kommunicera genom att peka, rita eller använda miner och gester.

När bör du boka tid hos en logoped?

När kan logoped vara rätt?

En logoped kan vara rätt kontakt om stamningen påverkar dig eller ditt barn. Stamning kan upplevas på olika sätt, och ibland behövs behandling.⁴

För dig som är vuxen kan logoped vara aktuell om:

• Du tycker att stamningen är jobbig.⁴
• Stamningen hindrar dig från att göra saker.⁴
• Du har börjat stamma allt mer.⁴

Om du är orolig över ett barns stamning kan logoped vara rätt kontakt. Det gäller också om barnet själv tycker att stamningen är jobbig eller har börjat stamma allt mer. Stamning hos barn kan ibland gå över av sig själv, men ibland behövs behandling.⁴

Logoped kan också vara rätt kontakt om du har besvär med rösten och det behövs behandling. Heshet eller att rösten blir så trött att det känns ansträngande att prata är exempel på röstbesvär. Det kan också svida, kännas irriterat eller som en klump i halsen.

Skillnaden mellan logoped och närliggande yrkesroller

Logoped och läkare

Vid svårt att svälja har läkaren och logopeden olika uppgifter. En läkare kan undersöka munnen, svalget och matstrupen för att se vad besvären kan bero på.² Det kan till exempel innebära att läkaren undersöker matstrupen med gastroskopi eller tar ett vävnadsprov.

Logopeden undersöker i stället själva sväljningen.² Det kan innebära att du får visa hur du sväljer mat och dryck och att logopeden ser hur du äter och sväljer. Logopedens bedömning handlar alltså om hur sväljningen fungerar i praktiken.

Logoped och dietist

Logopeden kan ge råd om hur du ska svälja för att inte sätta i halsen och vilken konsistens på mat eller dryck som du kan äta eller dricka. Dietistens uppgift vid svårt att svälja är att ge råd om hur maten och drycken kan anpassas så att den blir lättare att svälja.²

Dietisten kan också hjälpa dig att få i dig tillräckligt med mat och näring.² De två yrkesrollerna kan därför ha olika fokus: logopeden på själva sväljningen och dietisten på anpassning av maten och drycken samt på näringsintaget.

Behöver du remiss till logoped?

När remiss kan behövas

Det kan ibland behövas remiss för att komma till en logoped.⁴ Det gäller även när du söker vård hos en logopedmottagning. I vissa delar av vården kan du alltså behöva en remiss innan du får komma vidare till logoped.

Det kan ibland krävas remiss till den öppna specialiserade vården.¹ Det gäller även om du själv får välja vilken öppen specialistmottagning du vill söka i hela landet. Reglerna kan därför innebära att en läkare eller annan vårdpersonal behöver bedöma dina besvär innan du går vidare.

Vid röstbesvär kan du få en remiss från en läkare för röstbehandling hos logoped. Röstbehandling kallas ibland för röstterapi eller röstträning.³ Om remiss behövs beror vägen vidare på vilken vård du söker och vilka besvär som ska bedömas.

Vägen via annan vårdpersonal

Vid språksvårigheter som har kommit gradvis under en längre tid blir du först undersökt av en läkare på en vårdcentral. Beroende på vad undersökningen visar kan du sedan få en remiss till en logoped för vidare utredning.¹ Läkaren bedömer alltså först dina svårigheter och kan därefter leda dig vidare till logoped.

Om du är orolig för ett barns försenade tal eller språk kan läkaren hänvisa barnet till logoped. Läkaren kan också ta ställning till om barnet behöver ytterligare bedömning av hörseln eller av barnets utveckling.

Hitta och boka en logoped

Ordinarie vårdvägar

Du kan själv välja vilken mottagning du vill kontakta när du vill boka en logoped. Det kan vara bra att jämföra mottagningarnas kontaktuppgifter och se vilken väg som passar dig bäst. På varden.se kan du söka efter en mottagning och läsa den information som finns om kontaktvägar och bokning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller logopedmottagning du vill i hela landet.⁴ Du kan också söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet.³ Ibland behövs remiss för att komma till en logoped eller till den öppna specialiserade vården. Kontrollera därför med mottagningen hur du ska gå till väga innan du bokar.

Om du redan har kontakt med en vårdcentral kan du fråga där hur du kommer vidare. Vid vissa besvär kan vårdcentralen undersöka dig först och sedan hjälpa dig vidare till logoped. Läs mottagningens information om du behöver veta om bokning sker genom e-tjänst, telefon eller på annat sätt.

Rådgivning och kontakt

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.¹ Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Rådgivningen kan vara ett stöd om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta.

Många mottagningar går att kontakta genom att logga in.¹

Vanliga frågor om att gå till en logoped

Vad händer vid ett första besök?

Vid det första besöket kan du få svara på frågor, läsa och tolka text samt prata och skriva om vad du har läst eller hört.¹

Vid en utredning får du göra flera olika tester som visar hur du läser, hör, pratar och skriver. Logopeden kan också be dig titta på bilder eller föremål och berätta vad de föreställer. En närstående kan berätta om till exempel vilka aktiviteter och kontakter du har utanför hemmet.¹

Hur länge pågår behandlingen?

Det varierar hur lång tid röstbehandlingen tar och hur ofta du träffar logopeden. Det beror på vilka besvär du har och vilka övningar du behöver. En del träffar logopeden en eller två gånger medan andra behöver stöd och behandling under längre tid. Ett besök hos logopeden tar oftast 30 till 40 minuter.³

Du får en behandlingsplan med olika övningar för rösten och andningen. Du gör övningarna både hemma och under besöken hos logopeden. Röstbehandling erbjuds ibland som gruppbehandling.

Kan närstående vara med?

Du själv eller en närstående får berätta om till exempel vilka aktiviteter och kontakter du har utanför hemmet. För att få råd om hur du bäst hjälper till kan du kontakta en logoped. När barn behandlas är en vuxen med och delaktig i behandlingen.⁴