En hjärtläkare är en läkare som är expert på hjärtats och blodkärlens sjukdomar och kan behandla hjärtsjukdomar. Hjärtläkaren kan också hjälpa till att förebygga hjärtsjukdomar.
En hjärtläkare är en läkare som är expert på hjärtats och blodkärlens sjukdomar.1 Läkare är ett av de yrken inom hälso- och sjukvården som kräver legitimation. Legitimationen behövs för att få arbeta och använda den skyddade yrkestiteln. För legitimation krävs en viss utbildning och praktisk erfarenhet.2 Hjärtläkaren kan behandla hjärtsjukdomar. Hjärtläkaren kan också hjälpa till att förebygga hjärtsjukdomar.1 Kardiologi är en basspecialitet bland de invärtesmedicinska specialiteterna i Sverige.3
Hjärtats och blodkärlens sjukdomar kan omfatta många olika områden. Det finns till exempel hjärtrytmproblem, hjärtsvikt och sjukdomar i hjärtats klaffar. En hjärtläkare kan också ha ett mer avgränsat område inom hjärtsjukvården.
Läkare är ett av de vårdyrken som kräver legitimation för att få arbeta och använda den skyddade yrkestiteln.2 Socialstyrelsen bestämmer också kraven för specialistkompetens för läkare.3
Specialistkompetens innebär att läkaren har uppfyllt kraven för en viss specialitet. För att få bevis om specialistkompetens krävs bland annat ett intyg om godkänd bastjänstgöring. Läkaren ska också uppfylla kraven på tjänstgöringstid och utbildningsaktiviteter. Dessutom ska läkaren uppfylla kompetenskraven för specialiteten.
Specialiseringstjänstgöringen ska genomföras som läkartjänstgöring under handledning och kompletterande utbildning under minst fem år och sex månader.3 Under tjänstgöringen ska läkaren få stöd och vägledning med utgångspunkt i ett individuellt utbildningsprogram. Kompetensutvecklingen ska bedömas fortlöpande.
Specialiseringstjänstgöringen ska börja med minst sex månaders bastjänstgöring. Bastjänstgöringen ska innehålla minst tre månaders tjänstgöring i primärvård och minst tre månaders tjänstgöring i akut sjukvård.3
Under bastjänstgöringen ska läkaren tjänstgöra på platser där hen får möjlighet att utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs enligt utbildningen. Tjänstgöringen i akut sjukvård ska ge läkaren möjlighet att handlägga akuta sjukdomstillstånd inom flera diagnosområden.3
För specialistkompetens krävs bland annat godkänd bastjänstgöring, rätt tjänstgöringstid och uppfyllda kompetenskrav.3 Kraven ska kunna styrkas med intyg när läkaren ansöker om bevis om specialistkompetens hos Socialstyrelsen.
Ett besök hos en hjärtläkare börjar ofta med att du får berätta om dina symtom. Hjärtläkaren går också igenom din sjukdomshistoria och frågar om biologisk familjehistoria, eftersom hjärtproblem kan förekomma hos flera personer i samma biologiska familj. En kroppsundersökning ingår i bedömningen.1 Hjärtläkaren kan bland annat ta hänsyn till blodtryck, vikt, kolesterol, blodsocker, fysisk aktivitet, matvanor, rökning och vilka läkemedel du använder.
För att ta reda på vad som orsakar dina besvär kan hjärtläkaren beställa olika undersökningar.1 Det kan till exempel vara:
Andra undersökningar kan visa hur hjärtat fungerar när det ansträngs eller hur hjärtrytmen ser ut över tid. Hjärtläkaren kan därför beställa arbetsprov, långtidsregistrering av hjärtrytmen eller olika former av hjärtövervakning, till exempel långtids-EKG, händelseregistrering eller en inspelningsenhet som kan opereras in.1
Vilka undersökningar som behövs beror på dina besvär och på vad den första bedömningen visar. Vissa undersökningar beställs av hjärtläkaren men utförs av annan vårdpersonal.
En hjärtläkare kan hjälpa dig att utreda och behandla flera olika besvär från hjärtat. Det gäller både symtom som kan bero på hjärtsjukdom och sjukdomar som redan har konstaterats.
Hjärtläkaren kan också hjälpa dig med sjukdomar som påverkar både hjärtat och blodkärlen. Det kan handla om att behandla en sjukdom eller att minska risken för att hjärt-kärlproblem ska uppstå eller förvärras.
Om du tror att du har kärlkramp ska du kontakta en vårdcentral.5 Där kan dina besvär bedömas och du kan få hjälp att komma vidare till specialiserad vård om det behövs. Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral eller en akutmottagning. På vårdcentralen görs en första bedömning av dina besvär. Om det behövs kan läkaren skicka en remiss till en mottagning för specialiserad öppenvård, där du kan få träffa en hjärtläkare.6
Reglerna för remiss varierar mellan regionerna och mellan olika mottagningar. På vissa mottagningar krävs remiss från en läkare för att du ska få en tid. På andra mottagningar kan du själv skriva en egen vårdbegäran. En egen vårdbegäran innebär att du berättar för mottagningen hur du mår och varför du söker vård.6
Kontakta den mottagning du vill komma till för att få veta om du behöver remiss eller kan skicka en egen vårdbegäran. I vissa regioner kan du skicka en egen vårdbegäran genom att logga in på 1177.se. Den som läser din vårdbegäran bedömer om du behöver komma till mottagningen och du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver det.6
Du kan själv välja vilken mottagning du vill vända dig till för att få specialiserad öppenvård, men ibland behöver du ha en remiss.
Vårdcentralen är ofta den första platsen du vänder dig till när du har besvär. På vårdcentralen görs en första bedömning av dina besvär.6 Det betyder att läkaren där bedömer vad du behöver för hjälp och om du behöver komma vidare till specialiserad vård.
Om du behöver specialiserad vård ska du bli hänvisad till rätt typ av mottagning.4 En hjärtläkare arbetar med den specialiserade vården för hjärtats och blodkärlens sjukdomar.1 Skillnaden är därför framför allt inriktningen: läkaren på vårdcentralen gör den första bedömningen, medan hjärtläkaren har ett särskilt område inom hjärtat och blodkärlen.
Du kan behöva träffa en hjärtläkare när besvären behöver bedömas eller behandlas av en specialist på hjärtats och blodkärlens sjukdomar. Vårdcentralen kan också hjälpa till med många olika typer av besvär och sjukdomar. Vilken mottagning som passar beror på vilken vård du behöver.
Hjärtläkaren samarbetar ibland med andra specialister. Om du behöver en hjärtoperation kan hjärtläkaren hänvisa dig till en hjärt- och bröstkirurg.1
En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. På en del mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar, och varje region bestämmer själv vilka regler som gäller för remisser.6
Därför behöver du ta reda på vad som gäller på den mottagning du vill komma till. Reglerna kan också vara olika mellan regioner och mellan olika mottagningar. Du kan ibland välja vilken mottagning du vill vända dig till för specialiserad öppenvård, men det kan finnas krav på remiss.
Där görs en första bedömning av dina besvär. Om det behövs skickar läkaren på vårdcentralen en remiss till den mottagning du vill komma till.4
I vissa regioner finns inget krav på remiss för specialiserad öppenvård.4 Du kan därför behöva kontrollera reglerna både i din egen region och hos den mottagning där du vill få vård. Du kan själv välja vilken mottagning du vill vända dig till för att få specialiserad öppenvård, men ibland behöver du ha en remiss.
I många regioner kan du beställa tid direkt hos en specialistläkare utan remiss. En del mottagningar vill då att du skickar in en egen vårdbegäran. Det innebär att du berättar för mottagningen hur du mår och varför du söker vård.
Du kan själv välja vilken mottagning för specialiserad öppenvård du vill söka i Sverige. Specialiserad öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus.4
När du letar efter en hjärtläkare kan du jämföra mottagningar utifrån var de finns och hur du enklast kommer i kontakt med dem. Kontrollera också vilken region mottagningen tillhör och vilka regler som gäller där. Ibland behöver du en remiss eller en egen vårdbegäran för att få en tid.
[Hitta mottagningar för specialiserad öppenvård]
[Läs mer om remiss och egen vårdbegäran]
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Genom 1177 kan du på många mottagningar boka, boka om eller avboka tider.4
På mottagningens sida kan du se vilka e-tjänster som finns och använda den knapp som passar ditt ärende. Om digital bokning inte erbjuds kan du följa mottagningens kontaktuppgifter och bokningsväg.
[Hitta och boka en hjärtläkare]
[Logga in på 1177]
[Boka tid]
[Kontakta mottagningen]
Vad händer om jag får tid hos en hjärtläkare?
Inför en bedömning får du berätta om hur du mår och varför du söker vård. Det kan också vara viktigt att berätta om tidigare sjukdomar och besvär, eftersom sådan information kan finnas med i remissen. Du ska få veta varför remissen skickas och vilken vård du ska få på mottagningen.6
Kan jag själv välja mottagning?
Du kan själv välja vilken mottagning du vill vända dig till för specialiserad öppenvård. Specialiserad öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus.4 Reglerna för remiss kan ändå påverka vilken väg du behöver gå.
Behöver jag remiss för att få träffa en hjärtläkare?
På en del mottagningar krävs alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar, och varje region bestämmer själv vilka remissregler som gäller.6 Därför bör du ta reda på vad som gäller på mottagningen du vill komma till.
Vad är en egen vårdbegäran?
I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialistläkare utan remiss. En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård. I vissa regioner kan du skicka den genom att logga in på 1177.se. Mottagningen bedömer sedan om du behöver komma dit och kallar dig om det behövs.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
När utredningen är klar kan hjärtläkaren ordinera läkemedel.1 Vilken behandling som passar beror bland annat på vad undersökningarna visar, hur du mår och om du har andra sjukdomar.
Hjärtläkaren kan också hjälpa dig att komma i gång med hälsosammare motions- och matvanor.1 Råden kan handla om fysisk aktivitet, mat, rökning och alkohol. Vid behov kan du få stöd av andra yrkesgrupper, till exempel fysioterapeut eller dietist.
Om det behövs kan hjärtläkaren utföra eller beställa en hjärtkateterisering.1 Undersökningen kan användas för att undersöka hjärtat och blodkärlen närmare. I vissa fall kan en behandling genomföras i samband med en sådan undersökning.
Uppföljningen kan fortsätta under längre tid.1 Hjärtläkaren kan då övervaka ditt tillstånd, bedöma nya undersökningsresultat och se hur behandlingen fungerar. Vid hjärtsvikt kan uppföljningen till exempel ske i ett team med läkare, sjuksköterska och fysioterapeut.
Hjärtläkaren arbetar ofta tillsammans med andra yrkesgrupper och specialister. Om en hjärtoperation behövs kan hjärtläkaren hänvisa dig till en hjärt- och bröstkirurg.1 Hjärtläkaren kan också skicka dig vidare till sjukhus eller annan vårdinrättning för undersökningar eller ingrepp.
Alla hjärtläkare arbetar inte med exakt samma områden. En hjärtläkare kan ha särskild inriktning mot till exempel hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar eller medfödda hjärtproblem. Andra särskilda inriktningar är hjärtavbildning, hjärtrehabilitering och elektrofysiologi, som handlar om hjärtats elektriska signaler och rytm.1
Ibland behövs särskild kunskap om en viss del av hjärtat eller om en sjukdom som är mindre vanlig. En hjärtläkare kan då arbeta tillsammans med andra specialister när det behövs.
Vilka regler som gäller för att träffa en hjärtläkare varierar mellan regionerna.4 Ibland behövs en remiss, och på vissa mottagningar kan du skicka en egen vårdbegäran.
Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har något av följande symtom:5
Vid kärlkramp ska du också ringa genast 112 om den inte går över inom 15 minuter efter att du har tagit snabbverkande nitroglycerin.7
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har symtom vid hjärtsvikt eller om du mår sämre trots behandling.8 Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring genast 112 om du får något eller några av följande symtom:8
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har symtom och inte har haft förmaksflimmer förut. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.9
Ring genast 112 om du eller någon annan har något av följande symtom:9
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har permanent förmaksflimmer och får något av följande besvär:9
Vid permanent förmaksflimmer behöver du inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.9
Om du får en attack som går över inom 24 timmar behöver du inte söka vård.9 Det gäller om du har diagnosen förmaksflimmer i attacker och får behandling för det.
Kontakta en vårdcentral om dina attacker börjar komma tätare än tidigare eller om de påverkar din vardag.9
Sök vård på en akutmottagning om du har förmaksflimmer längre än 24 timmar.9
Ring genast 112 om du har symtom på hjärtinfarkt.7
Ring genast 112 om du har kärlkramp som inte går över inom 15 minuter efter att du har tagit snabbverkande nitroglycerin.7
Vid hjärtsvikt kan du få hjälp på en särskild hjärtsviktsmottagning. Där arbetar ett team med läkare, sjuksköterska och fysioterapeut. Teamet kan ge behandling och rehabilitering och tillsammans göra en plan för din vård.8
På så sätt kan flera yrkesroller bidra i olika delar av vården. Hjärtläkaren har fokus på hjärtats och blodkärlens sjukdomar, medan andra yrkesroller bidrar med sin egen kunskap eller med kirurgisk behandling när det behövs.
Du kan behöva fylla i en blankett för en egen vårdbegäran. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se. Kontakta den mottagning du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran.
Den mottagning som tar emot remissen avgör hur snabbt du får en tid. För specialistmottagningar i din egen region ska du inte behöva vänta mer än 90 dagar på ett besök efter remiss.6 Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.
Om dina besvär blir värre medan du väntar på specialistmottagningen ska du kontakta den som skrev remissen.