En gastroenterolog är en specialistläkare som utreder och behandlar sjukdomar i mag-tarmkanalen och närliggande organ, ställer diagnos och planerar behandling. Hos en gastroenterolog kan du få hjälp med symtom eller sjukdomar där, och läkaren kan beställa blodprover, röntgen eller endoskopi.
En gastroenterolog är en specialistläkare som har hand om sjukdomar i mag-tarmkanalen och de organ som ligger intill den.1 Mag-tarmkanalen är den del av kroppen där maten passerar genom flera organ. Till mag-tarmkanalen hör bland annat:
Levern ligger intill mag-tarmkanalen. Gallblåsan ligger också intill mag-tarmkanalen. Matstrupen hör till de organ som ligger intill mag-tarmkanalen. Bukspottkörteln är ytterligare ett organ som ligger intill mag-tarmkanalen.1 Mag-tarmkanalen består av ihåliga organ som sitter ihop i ett långt, slingrande rör. Den sträcker sig från munnen till ändtarmen. Levern, gallblåsan och bukspottkörteln är också en del av matsmältningssystemet. De bildar vätskor som hjälper kroppen att bryta ner maten. Tunntarmen och tjocktarmen har olika delar i matsmältningen, men båda hör till mag-tarmkanalen.2
Mag-tarmkanalen och de närliggande organen bildar tillsammans det område som gastroenterologen är specialist på. Sjukdomar i mag-tarmkanalen kan vara cancer, men oftast är det inte cancer.1
För att utbilda sig till gastroenterolog läser man först läkarutbildningen och sedan vidareutbildning i gastroenterologi. Utbildningen börjar med sex års studier på läkarprogrammet. Därefter följer fem års specialiststudier i gastroenterologi.1
Det betyder att en gastroenterolog först utbildar sig till läkare och sedan läser vidare inom gastroenterologi. Specialiststudierna är den del av utbildningen som ger fördjupning inom mag-tarmkanalen och de organ som ligger intill den.
Gastroenterologen utreder symtom från mag-tarmkanalen eller organ som ligger i närheten av den.1 Det är en del av arbetet att försöka hitta orsaken till besvären och att bedöma vilken sjukdom det kan handla om.
Efter utredningen ställer gastroenterologen diagnos och gör en behandlingsplan.1 Planen beskriver hur sjukdomen ska behandlas och hur uppföljningen ska gå till. En del har redan gjort en endoskopi före det första besöket. Då kan gastroenterologen informera om vad undersökningen visade och hur behandlingsplanen ser ut.
Ibland behövs ingen behandling direkt. Då följer gastroenterologen upp dig med regelbundna kontroller. Uppföljningen kan också fortsätta under och efter en läkemedelsbehandling.1 På så sätt kan gastroenterologen följa hur behandlingen fungerar och vad undersökningar visar över tid.
Vilka undersökningar som behövs beror på vilken sjukdom som misstänks.1 Gastroenterologen kan beställa flera olika typer av undersökningar:
En gastroenterolog kan utreda symtom från mag-tarmkanalen och sjukdomar i mag-tarmkanalen.1 Besvär från tarmen kan därför vara en del av det som undersöks hos en gastroenterolog. Vid gastroskopi förs en mjuk, smal slang in genom munnen och vidare ner till matstrupen, magsäcken och tarmen. Med hjälp av gastroskopet går det att undersöka, ta bilder och ta prover. Det går också att få behandling genom gastroskopet vid samma tillfälle.3
Blod i avföringen kan ha flera orsaker. Det kan bland annat bero på hemorrojder, sprickor i ändtarmsöppningen, Crohns sjukdom eller tjocktarmscancer.4
Vid följande besvär kan avföringen behöva undersökas med prov för blod:4
En gastroenterolog kan vara rätt specialist när du har symtom från mag-tarmkanalen eller närliggande organ, eller när det misstänks att besvären beror på en sjukdom där.1 Det kan till exempel handla om besvär från magsäcken, tarmen, levern, gallblåsan, matstrupen eller bukspottkörteln.
Det är oftast en allmänläkare på vårdcentralen eller hälsocentralen som först upptäcker avvikande prover eller symtom som kan bero på en sjukdom i mag-tarmkanalen.1 Allmänläkaren kan då beställa fler undersökningar och prover för att ta reda på vad besvären beror på.
Det är vanligt att en remiss till gastroenterolog skickas för endoskopi.1 Vid en sådan undersökning tittar läkaren med hjälp av en kameraförsedd slang i exempelvis magsäcken eller tjock- och ändtarmen. Gastroenterologen kan också beställa blodprover, röntgen eller endoskopi beroende på vilken sjukdom som misstänks.
Vilken undersökning som behövs beror på dina symtom och vad som behöver utredas. Vid sväljsvårigheter eller smärta när du sväljer kan en tryckmätning visa hur matstrupen fungerar. Halsbränna kan utredas med pH-mätning i matstrupen.5 ERCP kan användas för att undersöka och behandla gallvägarna och gångarna i bukspottkörteln.
Allmänläkaren på vårdcentralen är ofta den som först upptäcker avvikande prover eller symtom som kan bero på en sjukdom i mag-tarmkanalen. Det kan ske när du söker hjälp för besvär eller när ett prov visar något som behöver undersökas vidare. Allmänläkaren kan beställa fler undersökningar och prover innan det blir tydligt vilken vård du behöver.1
Efter undersökningarna avgörs om allmänläkaren kan hjälpa dig eller om du behöver träffa en specialist i gastroenterologi.1 Skillnaden handlar därför inte om att den ena läkaren alltid ersätter den andra. Allmänläkaren kan fortsätta hjälpa dig när besvären kan hanteras där, medan gastroenterologen tar över när det behövs särskild kunskap om mag-tarmkanalen.
Gastroenterologen opererar inte. I stället behandlar gastroenterologen sjukdomar med läkemedel och kan följa hur behandlingen fungerar.1 Gastroenterologen kan också bedöma om en sjukdom behöver behandlas på annat sätt än med läkemedel.
Om sjukdomen behöver opereras skickar gastroenterologen en remiss till kirurgen.1 Kirurgen har då hand om den fortsatta vården som gäller själva operationen. Gastroenterologen och kirurgen kan alltså ha olika uppgifter vid samma sjukdom: gastroenterologen utreder och behandlar med läkemedel, medan kirurgen tar över när en operation behövs.
Remissvägen börjar ofta på vårdcentralen. Det är oftast allmänläkaren som upptäcker avvikande prover eller symtom som kan bero på en sjukdom i mag-tarmkanalen. Allmänläkaren kan då beställa fler undersökningar och prover innan det avgörs om du behöver träffa en specialist i gastroenterologi.1
Det är vanligt att allmänläkaren skickar en remiss till en gastroenterolog för endoskopi.1 Endoskopi kan till exempel vara gastroskopi, koloskopi eller rektoskopi. Vid gastroskopi kan läkaren undersöka och ta bilder och prover med hjälp av ett gastroskop.3 Vid rektoskopi kan läkaren föra in instrument genom rektoskopet, till exempel för att ta prov.7
Ibland görs undersökningen innan du träffar gastroenterologen. I andra fall beställer gastroenterologen undersökningar som blodprover, röntgen eller endoskopi.1 Vilken undersökning som behövs beror på vilken sjukdom som misstänks.
Om en annan läkare har skrivit remissen för en undersökning är det den läkaren som meddelar dig resultaten när de är klara.
En vårdcentral eller hälsocentral är ofta den första kontakten när prover eller symtom behöver bedömas. Där kan det upptäckas avvikande prover eller symtom som kan bero på sjukdom i mag-tarmkanalen.1
En öppen specialistmottagning är en annan vårdnivå där du kan söka vård.6 Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården. Det kan därför vara bra att fråga vårdcentralen eller hälsocentralen vilken väg som gäller för dig.
På varden.se kan du använda vårdgivarlänkarna för att hitta mottagningar som erbjuder vård inom gastroenterologi. Läs informationen om mottagningen innan du bokar, så att du ser var den finns och vilka kontaktvägar som erbjuds. Om du redan har en remiss kan du använda uppgifterna i remissen när du väljer mottagning.
På 1177 kan du logga in för att boka, omboka eller avboka en tid. Du kan också se dina bokade tider i en lista.4 På varden.se kan du gå vidare till webbplatsens vårdgivarlänkar och välja en mottagning för att läsa mer om bokning.
Om du inte vet vilken mottagning som passar kan 1177 vägleda dig till en lämplig vårdmottagning när det behövs.4
Vid det första besöket får du berätta hur du mår och vilka symtom du har. Du blir också undersökt av gastroenterologen.1 Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan få se bildskärmen och bilderna från gastroskopin om du vill.3 Det är bra att berätta så tydligt du kan om dina besvär, eftersom besöket bygger på det du berättar och på undersökningen.
En del har redan gjort en endoskopi före det första besöket. Om du redan har gjort en endoskopi kan gastroenterologen informera dig om vad undersökningen visade och hur behandlingsplanen ser ut.1 Du kan ställa frågor om resultatet och den fortsatta behandlingen.
Gastroenterologen kan beställa blodprover, röntgen eller endoskopi.1 Vilken undersökning som behövs beror på vilken sjukdom som misstänks. Du får information om vilka undersökningar som planeras.
Vid en gastroskopi undersöks matstrupen, magsäcken och den övre delen av tolvfingertarmen med ett gastroskop. Gastroskopet har en kamera, och läkaren eller sjuksköterskan kan ta bilder och prover. Det går också att få behandling genom gastroskopet vid samma tillfälle. Att bli undersökt och lämna prov tar vanligtvis ungefär tio minuter. Totalt brukar hela besöket ta ungefär 30 minuter.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vid endoskopi förs ett smalt instrument in genom en naturlig kroppsöppning. Instrumentet har en kamera, och läkaren kan se bilderna på en skärm. En gastroenterolog kan därför använda endoskopi för att undersöka delar av mag-tarmkanalen och ibland också ta vävnadsprover eller behandla förändringar.
Vid en gastroskopi förs en mjuk, smal slang in genom munnen och vidare ner till matstrupen, magsäcken och tarmen.3 Slangen kallas gastroskop. Med hjälp av gastroskopet går det att undersöka, ta bilder och ta prover. Det går också att få behandling vid samma tillfälle.
Ett endoskop kan alltså användas för att undersöka och behandla matstrupen, magsäcken och tarmen. Genom endoskopet kan läkaren till exempel ta bort polyper, vidga förträngningar och stoppa blödningar. Det kan också användas för att ta bort föremål som har fastnat i matstrupen eller sätta in en tunn slang i magsäcken för att ge näring.
Vid vissa undersökningar av gallvägarna och gångarna i bukspottkörteln används ERCP. Då förs endoskopet ner genom munnen och magen till tolvfingertarmen. Med små instrument kan läkaren ta vävnadsprov eller behandla sådant som behöver åtgärdas, till exempel genom att ta bort gallstenar eller vidga en trång gallgång.
Gastroenterologen utför inte operationer utan behandlar sjukdomarna med läkemedel. Om en sjukdom behöver opereras skickar gastroenterologen en remiss till en kirurg.1 Kirurgen tar då över det fortsatta arbetet med själva operationen, medan gastroenterologen kan fortsätta att följa och behandla sjukdomar som inte kräver operation.
Provet kallas F-Hb och undersöker om det finns blod i avföringen. Blodet syns inte alltid, men provet kan upptäcka även små mängder blod. Ett positivt provsvar visar att det finns blod i avföringen, men det betyder inte alltid att du har en sjukdom i tarmen.4
Om det inte är tydligt varför det finns blod i avföringen kan fler prover eller undersökningar behövas. Det kan till exempel vara koloskopi eller rektoskopi.4
En gastroenterolog kan även utreda besvär från matstrupen och sjukdomar i levern, gallvägarna eller bukspottkörteln. Vilken undersökning som används beror på vilka besvär som behöver utredas.
Om du har svårt att svälja eller ont när du sväljer kan en tryckmätning visa hur matstrupen fungerar.5 Trycket mäts med en tunn slang som förs ner genom näsan till magsäcken. Du får svälja lite vatten medan trycket och matstrupens rörelse mäts.
Halsbränna kan utredas med pH-mätning i matstrupen.5 pH-värdet kan mätas med en kateter under ett dygn eller med en kapsel under två dygn. Mätningen registrerar pH-värdet och rörelsen i matstrupen när du sväljer.
ERCP kan användas för att undersöka och behandla gallvägarna och gångarna i bukspottkörteln.6 Vid undersökningen förs ett endoskop ner genom munnen, magsäcken och tolvfingertarmen. Genom endoskopet kan läkaren föra in små instrument.
Vid ERCP kan gallstenar i gallvägarna tas bort med små korgar eller ballonger.6 Om gallgången är trång kan den också vidgas, och ibland sätts ett litet rör in i gången så att gallvätskan kan rinna som den ska.
Gastroenterologen kan utreda om blod i avföringen beror på cancer i tarmen.1 Om du har blod i avföringen kan utredningen omfatta fler prover eller undersökningar, till exempel koloskopi eller rektoskopi.
Vid vissa ärftliga tarmsjukdomar kan regelbundna koloskopier användas för att upptäcka förändringar i tjocktarmen som kan utvecklas till cancer.1 Förändringar som hittas kan tas bort innan de utvecklas vidare.
Gastroenterologen behandlar inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.1 Vid inflammatoriska tarmsjukdomar kan gastroenterologen också följa sjukdomen och kontrollera om det finns förändringar som behöver utredas vidare.
Blod i avföringen kan bero på flera saker, bland annat hemorrojder, sprickor i ändtarmsöppningen, Crohns sjukdom eller tjocktarmscancer. Förstoppning eller diarréer som inte går över kan vara skäl att lämna avföringsprov för blod. Detsamma gäller stor oförklarad viktnedgång eller oförklarad blodbrist.4
Efter en ERCP ska du kontakta mottagningen där du blev undersökt, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har kommit hem och får något av följande symtom:6
Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.6 Berätta att du har blivit undersökt eller behandlad med ERCP.
Om du har fått en kapsel i matstrupen ska du kontakta mottagningen om du får svårt att svälja eller mycket ont i bröstet. Om mottagningen har stängt ska du kontakta en akutmottagning.5
Gastroenterologen ingår inte i själva cancerbehandlingen. Däremot kan gastroenterologen ha en viktig roll i att hitta cancer, bland annat genom att utreda om förändringar eller symtom kan bero på cancer i tarmen.1
Om symtomen beror på cancer skickas en remiss till kirurgen. Kirurgen fortsätter då vården och behandlingen tillsammans med onkologen. Onkologen är läkaren som arbetar med cancerbehandling, medan gastroenterologen kan ha haft en viktig roll i utredningen som ledde fram till att cancern upptäcktes. Om du har en inflammatorisk tarmsjukdom kan gastroenterologen fortfarande ansvara för behandlingen av den sjukdomen även om en kirurg och en onkolog behandlar en samtidig tarmcancer. Kirurgen och onkologen ansvarar då för cancerbehandlingen, medan gastroenterologen fortsätter att behandla den inflammatoriska tarmsjukdomen.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.6 Därför kan det vara klokt att kontrollera vad som gäller där du vill få vård innan du bokar tid.
Om du börjar på en vårdcentral kan allmänläkaren bedöma vilka undersökningar och prover som behövs och om en remiss ska skickas. Efter undersökningarna kan det avgöras om allmänläkaren kan hjälpa dig eller om du behöver gå hos en specialist i gastroenterologi.1
Börja med att söka efter en gastroenterolog eller en specialistmottagning på varden.se. Välj sedan den vårdgivarlänk som stämmer med din region och använd bokningsuppmaningen på sidan.
Vid gastroskopi kan läkaren eller sjuksköterskan ta vävnadsprov med en särskild tång som förs genom gastroskopet. Vävnadsproverna skickas till ett laboratorium och undersöks i mikroskop.3 De kan visa förändringar i slemhinnan som inte syns genom gastroskopet. De flesta tycker inte att provtagningen gör ont.
Det kan ta upp till några veckor att få svar på vävnadsprover efter gastroskopi.3 Det beror på att proverna behöver undersökas i mikroskop på ett laboratorium.
Svaret på vävnadsprovet skickas till läkaren som skrev remissen för provtagningen. Läkaren lämnar svaret till dig. Fråga gärna när och hur du får svaret, eftersom olika mottagningar kan ha olika rutiner.3