En arbetsterapeut hjälper människor som har svårt att klara vardagliga uppgifter och arbetar för att de så självständigt som möjligt ska kunna utföra betydelsefulla aktiviteter. Du kan få hjälp att klara vardagen, delta i viktiga aktiviteter och tillsammans bedöma vilka hjälpmedel som kan underlätta.
En arbetsterapeut hjälper människor när sjukdom, skada eller andra utmaningar gör det svårt att klara vardagliga uppgifter. Arbetsterapi är en del av rehabiliteringen för människor i olika åldrar och livssituationer.1
Målet är att hjälpa dig att så självständigt som möjligt klara aktiviteter som är betydelsefulla för dig. Det kan handla om att hitta sätt att ta hand om dig själv, utföra vardagssysslor och delta i fritidsaktiviteter.1 Arbetsterapin kan gälla både det du själv gör och den omgivning där aktiviteterna sker.
Arbetsterapeuten och du samarbetar kring det som är viktigt i din vardag. Arbetsterapi kan genomföras individuellt eller i grupp och vid behov också i din vardagsmiljö. Arbetsterapeuten kan tillsammans med dig bedöma din förmåga att fungera i vardagen och planera stöd som passar din ålder, livssituation och dina intressen.
Arbetsterapeuter arbetar med personer i olika åldrar. Arbetsterapi för barn kan stödja deltagande hemma, i förskolan och i skolan.2
Arbetsterapi kan även vara ett stöd för unga, personer i arbetsför ålder och äldre när sjukdom, skada, funktionsnedsättning eller en förändrad livssituation gör vardagen svårare. Stödet utgår från personens vardag och från aktiviteter som är viktiga för personen.
Arbetsterapeut är ett av vårdyrkena som kräver legitimation.3 Det betyder att arbetsterapeut är en skyddad yrkestitel inom hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen bestämmer kraven för legitimation inom hälso- och sjukvården.3 Kraven innebär bland annat att den som ansöker behöver ha en viss utbildning och praktisk erfarenhet. Socialstyrelsen avgör vem som får legitimation, och en legitimation kan återkallas i vissa fall.
Ett första steg i arbetsterapin är att arbetsterapeuten bedömer din funktionsförmåga eller arbetsförmåga. Bedömningen görs genom intervjuer, observationer av dina aktiviteter och tester.1 Arbetsterapeuten kan göra funktionella observationer för att se hur aktiviteterna fungerar i praktiken.4 Arbetsterapeuten kan också undersöka hur du utför olika aktiviteter för att förstå vad som fungerar och vad som är svårt.
Tillsammans med dig gör arbetsterapeuten sedan en plan för terapins mål och innehåll. Planen påverkas bland annat av din ålder, livssituation och dina intressen.1 I vissa fall görs bedömningen i din vardagsmiljö, till exempel hemma.4
Arbetsterapi kan innehålla övning i färdigheter som du behöver i vardagen.1 Det kan handla om att prova nya sätt att utföra vardagliga aktiviteter eller att träna på en viss färdighet. Arbetsterapeuten kan ge tips och stöd när du provar nya sätt att göra saker.
Arbetsterapeuten kan också hjälpa till att anpassa omgivningen efter dina behov. Det kan till exempel handla om att planera förändringar i bostaden eller att skapa tydligare rutiner och struktur.1 Ibland kan terapin genomföras i din vardagsmiljö, så att lösningarna passar där aktiviteterna faktiskt sker.
Arbetsterapi kan genomföras individuellt eller i grupp.4 Innehållet väljs utifrån dina behov, din livssituation och de aktiviteter som är viktiga för dig.
En arbetsterapeut kan bedöma om du behöver hjälpmedel och förbereda dem för dig. Bedömningen görs tillsammans med dig och kan ske hos arbetsterapeuten eller hemma hos dig.5 Du får berätta vad du har svårt att klara och vilka behov och önskemål du har.
Du kan få prova olika hjälpmedel för att se vad som passar dig bäst. Hjälpmedlet ska anpassas för dig om det behövs, och du ska få tillräcklig kunskap för att kunna använda det. Arbetsterapeuten ska visa hur hjälpmedlet fungerar och ge dig det stöd du behöver. Ibland behöver du träna på att använda hjälpmedlet, hemma eller hos arbetsterapeuten.5
Efter att du har fått ett hjälpmedel kan arbetsterapeuten följa upp om det fungerar bra för dig att använda det.5 I vissa fall följer arbetsterapeuten också upp rehabiliteringen.4 Uppföljningen kan ske på plats, via telefon eller genom ett digitalt möte.6
Du och arbetsterapeuten samarbetar om terapin och målen. Närstående kan delta i planeringen om du vill.1 De kan också berätta om hur dina svårigheter påverkar vardagen.5
Arbetsterapeuten kan samarbeta med andra yrkesutbildade och organisationer inom social- och hälsovården. Vid behov kan arbetsterapeuten samordna den fortsatta arbetsterapin. Arbetsterapeuten kan också samarbeta med dig och dina närstående när vardagen eller omgivningen behöver anpassas. Samarbetet kan också omfatta andra yrkesutbildade och organisationer inom social- och hälsovården.4
Arbetsterapi kan vara relevant när en sjukdom begränsar din förmåga att klara vardagliga uppgifter.1 Det kan till exempel handla om att ta hand om dig själv, sköta vardagssysslor eller delta i fritidsaktiviteter.
En skada kan göra det svårt att delta i aktiviteter som är betydelsefulla för dig.1 Arbetsterapi kan då ge stöd genom övning i dagliga färdigheter, råd och handledning.
Arbetsterapi kan också vara till hjälp när sociala utmaningar gör vardagliga uppgifter svårare.1 För barn kan det till exempel handla om att delta i lek eller i rutiner på förskolan och i skolan. För unga kan sociala situationer upplevas som belastande, och vardagen kan vara svår att hantera.
Arbetsterapi kan dessutom vara relevant när koncentrationen gör det svårt att klara vardagen eller studierna. För personer i arbetsför ålder kan en sjukdom, en funktionsnedsättning eller en belastande livssituation göra vardagen svår att få ihop. För äldre kan ensamhet, sjukdomssymtom, livssituationen eller fysiska förändringar göra vardagen besvärlig.
Vid besvär av artros kan en arbetsterapeut undersöka dina händer och fingrar.7 Artros i handen eller fingrarna kan göra ont och göra det svårt att greppa saker.
En arbetsterapeut kan rekommendera handövningar som ökar rörligheten och styrkan i handen och fingrarna.7 Träningen kan minska smärtan och förbättra handens funktion.
En arbetsterapeut kan göra en utredning om du har svårt att greppa och använda handen.7 Du kan också få råd om hjälpmedel som underlättar i vardagen, till exempel ett stödjande bandage eller en skena.
Vid handbesvär kan arbetsterapeuten ge ergonomiska råd och hjälpa till att anpassa arbetsplatsen när det behövs.7 Handvänliga ergonomiska redskap kan också underlätta.
Vid droppfinger kan en arbetsterapeut ge dig en skena för fingret.8 Droppfinger innebär att du inte kan sträcka ut fingertoppen eftersom en sena i fingret är skadad.
Skenan vid droppfinger håller fingertoppens ytterdel rak och stilla.8 Det gör att fingret kan vila så att fingertoppen kan läka.
Behandling med skena vid droppfinger innebär att du har kontakt med en arbetsterapeut under behandlingen.8 Arbetsterapeuten berättar hur du ska göra med skenan under behandlingstiden.
En arbetsterapeut eller fysioterapeut kan hjälpa dig att välja hjälpmedel för förflyttning.5 Det kan exempelvis vara käpp, kryckor, rullator, gåstativ eller rullstol.
En arbetsterapeut eller fysioterapeut kan också skriva ut hjälpmedel för förflyttning. Vilket hjälpmedel som passar beror på dina behov, och du kan få prova olika hjälpmedel för att se vad som fungerar bäst. Om du behöver ett hjälpmedel i skolan eller arbetet kan arbetsterapeuten eller fysioterapeuten hjälpa till att välja hjälpmedel.5
Arbetsterapeuten kan göra hembesök för att undersöka vilka hjälpmedel som fungerar hemma hos dig.5 Vid hembesöket kan arbetsterapeuten också undersöka vad som kan göras för att anpassa bostaden.
En arbetsterapeut kan vara rätt kontakt när besvär i hand eller fingrar inte går över. Det gäller till exempel om du har svårt att greppa eller använda handen i vardagen.7
Arbetsterapi kan också vara relevant när en sjukdom, skada eller livsförändring begränsar din förmåga att klara vardagen.2 Kontakten kan vara till hjälp när du behöver hitta sätt att fortsätta med aktiviteter som är viktiga för dig.1
Boka tid om vardagen har blivit mer begränsad eller svårare att klara än tidigare.2 Det kan till exempel handla om att du behöver mer hjälp än förr eller att din livsmiljö har blivit mer begränsad.
Du kan själv ta kontakt med en arbetsterapeut utan remiss på vissa mottagningar.7 Reglerna kan skilja sig mellan regioner och mottagningar, så ta reda på vad som gäller där du vill söka vård.9
Inför kontakten kan det vara bra att tänka igenom vilka besvär du har och vilka aktiviteter som är svåra att göra.5 Då kan du lättare berätta vad som fungerar och vad som har blivit svårt i vardagen.
Beskriv gärna konkreta situationer. Det kan till exempel vara hur det fungerar för dig att laga mat, gå i trappor eller vara utomhus.5 Du kan också berätta om sådant du vill kunna göra men har svårt att klara just nu.
Du kan själv föreslå hjälpmedel som du tror skulle underlätta din vardag. Arbetsterapeuten bedömer tillsammans med dig vilket eller vilka hjälpmedel du behöver, och du kan få prova olika hjälpmedel för att se vad som passar dig och dina behov bäst.5
Kontakta en vårdcentral om du har ont och har svårt att använda fingret och handen.8
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller information om var du kan söka vård.8
Arbetsterapi fokuserar på att du ska klara dagliga uppgifter och leva så självständigt som möjligt. Det kan handla om att hitta sätt att genomföra vardagliga aktiviteter säkert och att kunna delta i sådant som är viktigt för dig.10
Fysioterapi fokuserar på fysisk rörlighet eller på särskilda symtom som smärta och stelhet. Fysioterapeuten kan ge övningar eller töjningar för att öka styrka och rörlighet.10
Arbetsterapi och fysioterapi kan ibland behövas samtidigt. Behandlingarna kan ha gemensamma mål, men olika sätt att förbättra hälsa och säkerhet.10
Skillnaden märks också vid hjälpmedel. Både arbetsterapeut och fysioterapeut kan bedöma vilket hjälpmedel för förflyttning du behöver tillsammans med dig.5
Vilken yrkesroll du träffar beror på besvären och vilken bedömning som behövs. Vid artros i händer och fingrar kan en arbetsterapeut eller läkare undersöka händerna och fingrarna, samtidigt som du berättar om dina besvär.7
Vid droppfinger kan en arbetsterapeut eller läkare känna på fingret efter att du har berättat om besvären och hur skadan uppstod. Ibland undersöks fingret också med röntgen för att läkaren ska se om benet i fingertoppen är brutet.8
Arbetsterapeuten och läkaren kan alltså ha olika uppgifter i samma vårdförlopp. Arbetsterapeuten kan till exempel bedöma hur handen fungerar i vardagen och ge en skena vid droppfinger.
Arbetsterapeuten analyserar hur vardagliga aktiviteter och miljön kan begränsa ditt deltagande.11 Bedömningen kan gälla vilken del av en aktivitet eller miljö som skapar begränsningar och hur de kan påverkas.
Arbetsterapi kan rikta sig mot både din aktivitet och omgivningen. Det kan innebära övning i vardagliga färdigheter, hjälpmedel eller planering av förändringar i bostaden.1
Arbetsterapeuten kan därför titta på hur en aktivitet fungerar i praktiken, inte bara på en enskild kroppsdel. Vid en sådan bedömning kan arbetsterapeuten fråga om rutiner hemma, skola och fritid.6 Planeringen påverkas bland annat av din ålder, livssituation och dina intressen.1
Du kan söka vård hos en arbetsterapeut utan att ha remiss. Du kan själv välja vilken vårdcentral, rehabilitering eller öppna specialistmottagning du vill gå till i hela landet.7 Det gäller öppenvård, alltså vård där du inte behöver vara inlagd på sjukhus. Ibland krävs det ändå remiss till en mottagning inom den öppna specialiserade vården.12
En remiss är ett meddelande med information om att du behöver en särskild bedömning, undersökning eller behandling.12 Den kan behövas om du ska få vård på en annan mottagning än den du först hade kontakt med. Oftast är det en läkare som skriver remissen, men även till exempel en sjuksköterska på en barnavårdscentral kan göra det.9
Remissen innehåller information om vilken vård du behöver, hur du mår, vilka symtom du har och vilka tidigare sjukdomar eller besvär du har haft. Du ska få veta varför remissen skickas och vilken vård du ska få på mottagningen som tar emot den.
Remissreglerna varierar mellan regionerna och mottagningarna. Varje region bestämmer själv vilka regler som gäller för remisser.9 Vissa regioner har inget krav på remiss alls, medan vissa mottagningar alltid kräver remiss från en läkare.
Därför bör du fråga den mottagning du vill komma till vilka remissregler som gäller.9 Det är särskilt viktigt om du vill söka vård i en annan region, eftersom både din egen region och regionen där du vill få vård kan ha krav på remiss.
En egen vårdbegäran kan vara ett alternativ när mottagningen tar emot patienter utan remiss men vill ha information innan du får en tid. En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård.9 Den kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.
Ibland finns det en blankett att fylla i. I vissa regioner kan du göra en egen vårdbegäran i inloggat läge på 1177.se.9 Fråga mottagningen om du ska skicka in en egen vårdbegäran och hur den i så fall ska göras.
När mottagningen har fått din vårdbegäran gör personalen en bedömning. Du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit.9
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till när du behöver öppenvård.12
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.12 Där kan du till exempel boka, omboka eller avboka tider. Vilka e-tjänster som finns kan variera mellan mottagningar och regioner.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.6 Du kan då få hjälp att bedöma symtom eller information om var du kan söka vård.
På vårdcentralen kan du få behandling för många olika typer av besvär och sjukdomar.12 Du kan själv välja vilken vårdcentral du vill gå till, även om du är listad på en annan vårdcentral.
Den som behöver specialiserad vård ska bli hänvisad till rätt typ av mottagning. Ibland behöver du en remiss för att komma till öppen specialiserad vård, och remissreglerna varierar mellan regionerna och mottagningarna.12
Arbetsterapeut eller fysioterapeut kan hjälpa till att välja hjälpmedel för skola eller arbete. Bedömningen kan göras hos förskrivaren eller hemma hos dig.5 Om du behöver hjälpmedel för skola eller arbete kan arbetsterapeuten eller fysioterapeuten hjälpa till att välja hjälpmedel.
Om du vill hitta en mottagning kan du använda tjänsten Hitta vård på 1177.se. Kontrollera mottagningens information om kontaktväg och remiss innan du bokar.
Vid det första besöket får du berätta hur vardagen fungerar och vilka aktiviteter som är lätta eller svåra.1 Arbetsterapeuten kan också observera hur du gör olika aktiviteter och använda tester för att bedöma din funktionsförmåga eller arbetsförmåga.
Därefter planerar du och arbetsterapeuten tillsammans terapins mål och innehåll.1 Planeringen påverkas bland annat av din ålder, livssituation och dina intressen.
Ja, en närstående kan delta i planeringen av arbetsterapin.1 En närstående kan också berätta hur en funktionsnedsättning påverkar ditt liv, om du vill.
Vid ett barns besök får både barnet eller ungdomen och vårdnadshavaren berätta hur vardagen fungerar.6 Arbetsterapeuten kan fråga om till exempel rutiner hemma, skola, fritid och aktiviteter som är lätta eller svåra.
Arbetsterapeuten eller fysioterapeuten gör tillsammans med dig en bedömning av vilka hjälpmedel du behöver. Bedömningen kan göras hos förskrivaren eller hemma hos dig.5
Efter bedömningen kan du få prova olika hjälpmedel för att se vad som passar dig och dina behov bäst.5 Ibland kan hjälpmedlet anpassas för dig.
Förskrivaren ska visa hur hjälpmedlet fungerar och ge dig det stöd du behöver. Du kan ibland behöva träna på att använda hjälpmedlet hemma eller hos förskrivaren.5
Du kan söka vård hos en arbetsterapeut utan remiss. Du kan själv välja vårdcentral, rehabilitering eller öppen specialistmottagning i hela landet.7
Remisskraven kan ändå variera mellan mottagningar och regioner. Därför bör du ta reda på vilka regler som gäller på mottagningen du vill komma till.9
Om en mottagning kräver remiss kan du ibland behöva söka vård på en vårdcentral först. I vissa regioner kan du i stället skicka in en egen vårdbegäran genom att skriva till mottagningen och berätta hur du mår och varför du söker vård.
Ett barnbesök hos arbetsterapeut brukar ta ungefär 45 till 60 minuter.6 Besöket tar oftast cirka 45 minuter, men kan ta upp till 60 minuter.
Efter besöket kan uppföljningen ske på plats, via telefon eller genom ett digitalt möte.6 Ibland planeras ett nytt besök, och ibland räcker det med det ni har kommit överens om vid det första besöket.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.