Snarkning är ett ljud som uppstår när luftflödet får mjuka vävnader längst bak i halsen att vibrera under sömn, oftast när de övre luftvägarna är trånga. Det finns flera sätt att undersöka sömn och andning, och en sömnundersökning börjar oftast på en vårdcentral.
Snarkning uppstår när luftflödet gör att mjuka vävnader längst bak i halsen vibrerar när du sover.1 Det är vibrationerna som ger snarkningsljudet.2 Snarkningsljudet kan komma genom näsan, munnen eller både näsan och munnen.1 Snarkning beror oftast på att det är trångt i de övre luftvägarna när du sover. När det blir trångt blir det svårare för luften att passera in.2
Snarkning är vanligt, men ljudet kan variera från person till person. En del snarkar lite då och då och andra snarkar nästan varje natt. Snarkning kan störa sömnen och påverka hur du mår under dagen.2 Den kan också vara något som en närstående lägger märke till medan du själv sover.
En sömnundersökning börjar oftast på en vårdcentral. Vid ett läkarbesök får du svara på frågor om sömnvanor, trötthet och hur du mår. Du kan också få berätta om hur snarkningen märks och hur den påverkar din vardag. Läkaren bestämmer vilka undersökningar du behöver.3
Om det behövs fler undersökningar kan du få en remiss till ett sömnlaboratorium. Där finns utrustning för att följa sömnen i detalj. Vissa sömnundersökningar görs på sjukhus och andra görs hemma.3 Om undersökningen ska göras hemma kan du först behöva hämta eller få hjälp med utrustningen på ett sömnlaboratorium.
En sömnundersökning kan innebära att olika delar av sömnen och andningen mäts under natten. Vid en sömnapnéutredning, alltså mätning av andningen när du sover, används utrustning som du får låna hem. En sådan mätning kan visa om du har andningsuppehåll när du sover.3
En annan undersökning är polysomnografi, som också kan kallas sömnregistrering. Med polysomnografi kan läkaren få information om hur du sover under en natt. En del undersöks på ett sömnlaboratorium och andra kan undersökas hemma. Små elektroder kan tejpas fast på huvudet, vid hakan och runt ögonen, och ibland även på benen. Elektroderna mäter hjärnans elektriska aktivitet.3
En sömnregistrering kan till exempel visa hur lång tid det tar för dig att somna, hur ofta du vaknar, hur djupt du sover och hur länge du sover.3 Ibland filmas undersökningen för att till exempel se hur du rör dig när du sover. Vilka delar som mäts beror på vilken undersökning läkaren bedömer att du behöver.
Snarkning betyder inte automatiskt att du har sömnapné.4 Snarkning kan vara ett symtom på sömnapné, men alla som snarkar har inte en sömnstörning.1 En sömnundersökning kan användas för att undersöka om andningsuppehåll förekommer när du sover.3
Vid obstruktiv sömnapné hindras luftströmmen helt eller delvis när du sover. Det kan vara svårt att upptäcka andningsuppehållen själv eftersom du sover när de händer.2
En snarkutredning kan undersöka om snarkningen hänger ihop med andningsuppehåll under sömn.2 Om du har haft besvär med din sömn under en längre tid kan du behöva hjälp att ta reda på vad dina besvär beror på. En sömnundersökning kan därför vara aktuell när snarkningen återkommer och påverkar din sömn eller hur du fungerar på dagen. Det finns flera sätt att undersöka sömn och andning, beroende på vilka besvär du har.3 Snarkning kan vara ett symtom på obstruktiv sömnapné, men alla som snarkar har inte en sömnstörning.1
En mätning av andningen när du sover visar om du har andningsuppehåll när du sover.3 Det kan vara svårt att upptäcka andningsuppehållen själv eftersom du sover när de händer.2
En mer omfattande sömnregistrering kan ge information om hur du sover under en natt. Den kan till exempel visa hur lång tid det tar för dig att somna, hur ofta du vaknar, hur djupt du sover och hur länge du sover.
Du kan behöva förbereda dig hemma före en sömnundersökning. Det kan till exempel handla om att pausa vissa läkemedel några veckor innan undersökningen. Du får mer information i god tid före, så att du vet vilka förberedelser som gäller för just din undersökning.3
En läkare kan be dig att fylla i en sömndagbok. Där får du svara på frågor om din sömn och skriva ner uppgifter om natten och dagen. Sömndagboken kan till exempel fråga när du gick och lade dig, när du somnade och när du vaknade. Du kan också få frågor om du har sovit på dagen.3
Vid läkarbesöket behöver du berätta om du tar några läkemedel.3 Läkemedel kan påverka sömnen, och därför är uppgifterna en del av planeringen inför undersökningen.
Du kan behöva pausa vissa läkemedel några veckor före en undersökning. Gör därför inte egna ändringar utifrån allmänna råd, utan följ den information du får inför just din undersökning. Om du är osäker på vad som gäller kan du fråga mottagningen innan undersökningen.
Sömndagboken kan innehålla frågor om när du lade dig, när du somnade och när du vaknade.3
Vid läkarbesöket får du svara på frågor om sömnvanor, trötthet och hur du mår.3 Läkaren kan också fråga hur snarkningen påverkar din vardag. Det kan vara bra att beskriva vad du själv märker under natten och dagen. Om någon närstående har hört hur du snarkar kan den personen bidra med uppgifter om besvären.
Läkaren kan göra en kroppsundersökning eftersom vissa sjukdomar kan ge sömnproblem.3 Vid en sådan undersökning kan läkaren bland annat undersöka svalget. Undersökningen hjälper läkaren att bedöma vilken eller vilka andra undersökningar som kan behövas.
En del personer får lämna blodprov i samband med sömnutredning. Proverna kan till exempel vara blodprov. Läkaren kan också behöva fråga om du tar några läkemedel, eftersom läkemedel kan påverka sömnen. Du kan få en remiss för att göra en sömnutredning på ett sömnlaboratorium. Där finns utrustning för att följa sömnen i detalj. Vissa undersökningar görs på sjukhus, medan andra görs hemma.3 Det är läkaren som bedömer om blodprov behövs. Alla behöver alltså inte lämna sådana prover.
Ibland görs fler undersökningar efter det första läkarbesöket. Du kan då få en remiss till ett sömnlaboratorium. Vissa undersökningar görs på sjukhus och andra görs hemma. Vilken undersökning du får beror på vad läkaren behöver undersöka.
Vid mätning av andningen när du sover använder du själv utrustning som du får låna hem. Mätningen visar om du har andningsuppehåll när du sover.
En sömnundersökning kan göras hemma eller på ett sömnlaboratorium. Vid vissa undersökningar har du utrustning på dig under natten, medan andra undersökningar registrerar sömnen över längre tid. När undersökningen är avslutad tas utrustningen bort.
Du mår som vanligt efter en sömnundersökning.3 Det betyder att själva undersökningen vanligtvis inte gör att du behöver någon särskild återhämtning efteråt. Du kan därför återgå till dina vanliga aktiviteter efter undersökningen.
Om du gör undersökningen hemma får du hjälp att sätta fast utrustningen innan du går hem. Utrustningen kan bestå av små elektroder som tejpas fast på huvudet, vid hakan och runt ögonen.3 Under natten behöver du ha utrustningen på dig för att sömnen ska kunna registreras.
Utrustningen kan lossna medan du sover. Du behöver därför vara lite försiktig så att utrustningen inte lossnar under sömnregistreringen.3 Att utrustning lossnar är en praktisk begränsning med undersökningen och betyder inte i sig att du har fått en skada.
Det gäller eftersom utrustningen sitter fast på kroppen och behöver vara kvar under registreringen. Planera därför när du duschar så att du kan låta utrustningen sitta kvar under hela undersökningen.
Du kan behöva ha på dig en mössa av till exempel ett tunt nät som håller fast elektroderna. Du behöver också vara lite försiktig med utrustningen medan undersökningen pågår. När undersökningen är klar hjälper vårdpersonalen dig att ta bort utrustningen.
Resultatet beror på vilken undersökning du har gjort. En mätning av andningen när du sover används för att se om andningsuppehåll förekommer när du sover.3 En mer omfattande sömnregistrering kan ge information om hur du sover under en natt. Det betyder att olika undersökningar kan ge svar på olika frågor om din sömn och andning.
En sömnregistrering kan också visa hur länge du sover. Vid en sådan undersökning kan läkaren få information om hur du sover under en natt. En del undersöks på ett sömnlaboratorium och andra kan undersökas hemma.
En sömnundersökning börjar oftast på en vårdcentral. Där kan du få hjälp att gå vidare om snarkningen behöver utredas. Vid läkarbesöket får du svara på frågor om sömnvanor, trötthet och hur du mår.3 Hos läkaren på vårdcentralen får du också berätta om snarkningarna och hur de påverkar vardagslivet.2
Läkaren bestämmer vilken eller vilka undersökningar du behöver.3 Det kan handla om att du behöver utredas mer eller att du får en remiss till en undersökning på ett sömnlaboratorium. Vissa undersökningar görs på sjukhus och andra görs hemma.
Du får en remiss om du ska göra en sömnapnéutredning, alltså en mätning av andningen när du sover.2 Remissen kan gå till en mottagning som gör undersökningen eller till ett sömnlaboratorium. Där finns det utrustning för att följa sömnen i detalj.
Om du behöver utredas mer kan du få en remiss till en specialist på öron, näsa och hals.2
Vad händer när en snarkutredning börjar?
Vid ett läkarbesök får du svara på frågor om sömnvanor, trötthet och hur du mår. Du behöver också berätta om du tar några läkemedel eftersom det kan påverka sömnen.3
Vem avgör vilka undersökningar du behöver?
En läkare bestämmer vilken eller vilka undersökningar du behöver. Läkaren kan behöva göra en kroppsundersökning eftersom vissa sjukdomar kan ge sömnproblem.3
Hur kan jag behöva förbereda mig hemma?
Du kan behöva förbereda dig hemma före en sömnundersökning. Du kan till exempel behöva fylla i en sömndagbok med uppgifter om när du gick och lade dig, när du somnade och när du vaknade.3
Kan läkemedel påverka förberedelserna?
Du kan behöva pausa vissa läkemedel några veckor innan undersökningen. Du får mer information i god tid före undersökningen om vilka förberedelser som behövs.3
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Snarkningarna kan påverka sömnens kvalitet.2 Om du ofta har nätter med störd sömn kan det påverka hur du mår om dagarna.
Störd sömn kan göra det svårt att koncentrera sig på dagen.2 Du kan också få svårt att orka med aktiviteter.
Störd sömn kan göra att du lätt somnar till under dagen. Återkommande trötthet på dagen kan förekomma även om du har sovit tillräckligt.2
Ofta är det någon i din närmaste omgivning som märker uppehållen och berättar det för dig.
Kontakta en vårdcentral om du snarkar och är ofta sömnig, trött eller lättirriterad och misstänker att det beror på att du snarkar.2
Det är ofta någon i din närmaste omgivning som märker andningsuppehållen, eftersom du själv sover när de händer.2 En närstående kan därför bidra med uppgifter som du inte själv kan lägga märke till.
En närstående kan följa med till besöket och beskriva snarkningen.4 Det kan vara värdefullt att berätta om snarkningarna och om du verkar göra uppehåll i andningen när du sover.
Vid en undersökning hemma kommer du först till sömnlaboratoriet för att få hjälp med att sätta fast utrustningen.3 Det gäller när undersökningen innebär att utrustning ska användas hemma under natten.
Vid aktigrafisk sömnregistrering hämtar du apparaten på sömnlaboratoriet. Apparaten ser ut som en klocka som du har på armen. Du ska ha på dig apparaten hela tiden, men du kan behöva ta av den när du ska duscha eller bada. Apparaten har en knapp som du ska trycka på när du går och lägger dig och när du vaknar för att stiga upp. Under mätningen kan du även få fylla i en sömndagbok.3
Om du ska undersökas hemma kommer du till sömnlaboratoriet först för att få hjälp med att sätta fast utrustningen. Läs den information du får från mottagningen och ta upp frågor om förberedelserna innan mätningen börjar.
Undersökningen registrerar om andningsuppehåll förekommer när du sover.3 Den kan därför ge information om andningen under sömnen även om du själv inte märker vad som händer. Du får instruktioner om hur utrustningen ska användas och lämnas tillbaka enligt mottagningens rutiner.
Vid aktigrafisk sömnregistrering registreras dina rörelser.3 Med hjälp av undersökningen kan läkaren få information om hur du sover över dygnet. Du hämtar apparaten på sömnlaboratoriet. Den ser ut som en klocka som du har på armen.
Aktigrafisk sömnregistrering kan pågå i upp till två veckor.3 Under tiden kan du leva som vanligt. Du ska ha apparaten på dig hela tiden, men kan behöva ta av den när du ska duscha eller bada. Apparaten har en knapp som du ska trycka på när du går och lägger dig och när du vaknar för att stiga upp. Under mätningen kan du även få fylla i en sömndagbok.
Vid en sömnregistrering med elektroder tejpas små elektroder fast på huvudet, vid hakan och runt ögonen.3 Ibland fästs även elektroder på benen. En del av undersökningen kan göras på ett sömnlaboratorium och en annan del kan göras hemma. Om undersökningen görs hemma kommer du först till sömnlaboratoriet för att få hjälp med att sätta fast utrustningen.
Elektroderna mäter hjärnans elektriska aktivitet. En sömnregistrering kan ge läkaren information om hur du sover under en natt. Den kan till exempel visa hur lång tid det tar för dig att somna, hur ofta du vaknar, hur djupt du sover och hur länge du sover. Ibland filmas undersökningen för att till exempel se hur du rör dig när du sover. En del får också utrustning som mäter andningsuppehåll när du sover.3
Du får inte duscha medan en sömnregistrering med elektroder pågår. Du behöver vara försiktig så att utrustningen inte lossnar.3 Du kan ha en mössa av till exempel ett tunt nät som håller fast elektroderna.
Vårdpersonalen hjälper dig att ta bort utrustningen när undersökningen är klar.3 Det gäller både elektroder och annan utrustning som hör till registreringen. Om du är osäker på hur utrustningen ska sitta eller vad du ska göra under natten kan du fråga vårdpersonalen vid utlämningen.
Elektroderna tas alltså inte bort av dig själv när undersökningen är färdig. Vårdpersonalen hjälper dig att ta bort utrustningen när du är klar med undersökningen.
Resultatet från mätningen behöver ses tillsammans med det du har berättat om din sömn, trötthet och hur du mår. Läkaren bestämmer vilken eller vilka undersökningar du behöver. Resultatet kan därför vara en del av bedömningen av dina sömn- och andningsbesvär, men det är läkaren som bedömer vad uppgifterna betyder för dig.
Du får svar på undersökningen av den läkare som beställde att du skulle undersökas. Det gäller även om undersökningen gjordes på ett sömnlaboratorium eller hemma. Hur och när du får svaret kan variera.3
Prata med personalen om vad som gäller på mottagningen där du har blivit undersökt.3 Du kan fråga när läkaren brukar lämna besked och hur beskedet ges. Informationen ska gå att förstå, och du ska kunna ställa frågor om det behövs.
Svaret kan handla om vad mätningen visade och om du behöver undersökas på fler sätt. Du kan också få information om vad som händer därefter. Vilka fortsatta steg som blir aktuella beror på vilken undersökning du har gjort och på läkarens bedömning.
Läkaren bestämmer om du behöver bli undersökt på fler sätt.3 Då kan du få en remiss för att få en sömnutredning på ett sömnlaboratorium. Där finns det utrustning för att följa sömnen i detalj. Vissa undersökningar görs på sjukhus och andra görs hemma.
För en del behövs ingen sömnutredning. Då kan du i stället få råd om vad du kan göra själv.3
Om utredningen visar att du har obstruktiv sömnapné erbjuds du oftast behandling med en CPAP-maskin.2 Om inte den fungerar finns andra behandlingar att pröva. Vilken behandling som kan bli aktuell beror på läkarens bedömning och på resultatet av utredningen.
Du får svar på undersökningen av den läkare som beställde att du skulle undersökas. Hur och när du får svaret kan variera. Prata med personalen om vad som gäller på mottagningen där du har blivit undersökt.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.2 1177 ger råd dygnet runt.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kan krävas remiss till den öppna specialiserade vården.2 Fråga mottagningen vad som gäller innan du bokar tid. Du kan också logga in på 1177 för att kontakta många mottagningar.
Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Görs alla sömnundersökningar på samma plats?
Vissa undersökningar görs på sjukhus och andra görs hemma. En del polysomnografiska undersökningar, alltså sömnregistreringar, görs på ett sömnlaboratorium och andra kan göras hemma.3
Vad händer om jag ska mäta andningen när jag sover hemma?
Mätning av andningen när du sover gör du själv med utrustning som du får låna hem. Om du ska undersökas hemma kommer du till sömnlaboratoriet först för att få hjälp med att sätta fast utrustningen.3
Vem berättar resultatet för mig?
Du får svar på undersökningen av den läkare som beställde att du skulle undersökas. Läkaren bestämmer också om du behöver bli undersökt på fler sätt.3
När och hur får jag svaret?
Hur och när du får svaret kan variera. Prata med personalen om vad som gäller på mottagningen där du har blivit undersökt.3
Kan en sömnregistrering ge mer information än bara om du snarkar?
Med en sömnregistrering kan läkaren få information om hur du sover under en natt. Undersökningen kan till exempel visa hur lång tid det tar för dig att somna, hur ofta du vaknar och hur djupt du sover.3
Vad visar mätningen av andningen när jag sover?
En mätning av andningen när du sover visar om du har andningsuppehåll när du sover. Undersökningen används därför för att ta reda på om sådana andningsuppehåll förekommer under sömnen.3