Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB

Förändrade avföringsvanor kan till exempel innebära att avföringen eller toalettvanorna har ändrats på ett sätt som inte beror på att du har ändrat dina matvanor. En koloskopi kan då hjälpa till att undersöka tarmen närmare och leta efter en möjlig orsak till besvären.

De flesta koloskopier visar inte något som behöver åtgärdas. Ibland visar undersökningen däremot något som behöver undersökas mer eller följas upp med fler prov.²

Vad undersökningen kan leta efter

Koloskopi kan användas för att leta efter polyper i tarmen. Polyper är utväxter i tarmen, och de är oftast ofarliga. Vissa polyper kan dock utvecklas till cancer och behöver därför kontrolleras.²

• Polyper kan tas bort under koloskopin.²
• Polyper som tas bort kan undersökas.²

Koloskopi kan också användas för att leta efter sjukdomar och förändringar i tarmen. Det kan bland annat handla om följande:

• Crohns sjukdom.²
• Ulcerös kolit.²
• Tjock- och ändtarmscancer.²

Sådana tillstånd kan vara svåra att fastställa.² Därför kan det ibland behövas andra undersökningar utöver koloskopi. Om läkaren hittar vävnad som behöver kontrolleras kan ett vävnadsprov tas under undersökningen och undersökas i mikroskop.⁴

Koloskopi kan alltså hjälpa till att skilja mellan olika orsaker till tarmbesvär. Undersökningen kan visa om det finns polyper, tecken på inflammation eller cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Ett fynd betyder inte automatiskt att du har cancer, eftersom koloskopi också används för att undersöka andra sjukdomar i tarmen.

Screening och fortsatt utredning

Koloskopi kan användas för screening av tjock- och ändtarmscancer.³ Screening innebär att personer utan symtom erbjuds undersökning för att försöka upptäcka sjukdom tidigt. I det svenska screeningprogrammet erbjuds regelbundna avföringsprov från och med det år du fyller 60 år.⁵

• Ett avföringsprov i screeningprogrammet kan visa om det finns blod i avföringen som inte syns med blotta ögat.⁵
• Ett positivt avföringsprov i screeningprogrammet kan leda till att tarmen undersöks med koloskopi.⁵

Blod i avföringen kan bero på många saker och behöver inte innebära att du har cancer.⁵ Det är ändå viktigt att ta reda på varför blodet finns, så att du kan få behandling om det behövs.

Koloskopi kan också användas som uppföljning efter att polyper har hittats eller tagits bort. Den kan dessutom användas för uppföljning efter tidigare tjock- och ändtarmscancer.³ Hur uppföljningen planeras beror på vad som har hittats och vad som behöver kontrolleras vidare.

Dagen före koloskopin ska du dricka laxermedel för att tömma tarmen.¹ För många börjar diarrén några timmar efter den första dosen av laxermedlet. Du kan behöva dricka laxermedlet vid flera tidpunkter under dagen enligt brevet. Planera därför att vara hemma eller på en plats där du lätt kan komma till en toalett.⁶ Följ tiden och sättet som står i mottagningens instruktioner. Om tarmen inte är tillräckligt ren kan den som undersöker dig behöva boka om koloskopin.⁴

Läkemedel och särskilda förberedelser

Järntabletter och vissa andra läkemedel kan göra det svårare att undersöka tarmen. Järn kan göra avföringen mörkt svart, vilket gör det svårare att se inne i tarmen.³ Fråga mottagningen vilka läkemedel som gäller för just dig innan du gör ett uppehåll. Du kan behöva undvika sådana läkemedel en vecka före koloskopin.¹ Mottagningen ger dig instruktioner om vad som gäller för dig.

Meddela mottagningen så snart du har fått kallelsen om något av följande stämmer in på dig:¹

• Du använder insulin för diabetes.¹
• Du använder blodförtunnande läkemedel.¹

Vissa kan behöva förbereda sig mer, till exempel genom att ändra dosen på ett läkemedel.¹ Därför ska du meddela mottagningen om du använder insulin eller blodförtunnande läkemedel.

Berätta också för mottagningen om du är gravid eller tar läkemedel så snart du har fått kallelsen.⁶ Ta med dig de läkemedel du använder när du kommer till koloskopin.

Praktiskt och oro inför besöket

En del tycker att koloskopi känns obehagligt eller pinsamt. Berätta för personalen om det känns så för dig.¹ Det brukar göra att det känns bättre.

Du behöver inte känna dig naken under koloskopin. Du får ett lakan runt underkroppen eller särskilda byxor med hål vid ändtarmsöppningen.¹

Inför koloskopin får du en venkateter i armen eller handen. Venkatetern är en tunn slang som förs in i ett blodkärl. Genom den kan du få lugnande och avslappnande läkemedel om du behöver det. Genom venkatetern kan du få lugnande och avslappnande läkemedel om du behöver det.¹

Om det laxerande medlet känns svårt att ta eller om du är osäker på instruktionerna kan du kontakta mottagningen.

Vävnadsprov tas med en särskild tång som förs genom koloskopet. Vävnadsproverna skickas till ett laboratorium där de undersöks i mikroskop.¹ På så sätt kan förändringar i tarmslemhinnan undersökas även om de inte syns genom koloskopet.

Provtagning från tarmslemhinnan gör oftast inte ont.¹ Slemhinnan i tarmen saknar nerver som känner smärta.

Obehag och smärta under undersökningen

Det kan kännas obehagligt när koloskopet förs in i ändtarmsöppningen. Det kan också kännas obehagligt när koloskopet förs fram i tarmen, eftersom tarmen sträcks ut.¹

Undersökningen kan göra ont om tarmen är slingrig och det är svårt att föra fram koloskopet. Du ska säga till om det gör ont under undersökningen.¹ Då kan du få smärtstillande läkemedel genom venkatetern.

För att insidan av tarmen ska synas tydligare kan läkaren eller sjuksköterskan blåsa in koldioxid eller spruta in vatten genom koloskopet. Koldioxid eller vatten kan göra att det spänner i tarmen i några minuter. Ibland kan det också göra ont. Koldioxid eller vatten förs in genom koloskopet under tiden som personalen undersöker tarmen.¹ Det kan göra att du känner tryck eller spänning i magen. Om det gör ont är det viktigt att personalen får veta det under undersökningen.

Det kan hända att du pruttar ut gas när koldioxid används, men gasen brukar inte lukta eftersom tarmen är tom. Det är en del av det som kan hända när tarmen spänns under undersökningen.

Tid och möjliga åtgärder

Själva undersökningen och provtagningen kan ta mellan 15 minuter och en timme.¹ Hur lång tid det tar beror bland annat på hur veckad och slingrig tarmen är, eftersom det påverkar hur lätt det går att föra fram koloskopet.

Undersökningen kan ta längre tid om behandling görs genom koloskopet.¹ Det går att få behandling i tarmen vid samma tillfälle som du undersöks.

• Små polyper kan tas bort under koloskopin.¹
• Små blödningar kan stoppas under koloskopin.¹
• Förträngningar kan vidgas med en ballong som förs genom koloskopet.¹

Små polyper tas bort med en särskild slinga som förs genom koloskopet och runt polypen. Små blödningar från blodkärl i tarmen kan behandlas med gas från en tunn slang som förs genom koloskopet. Förträngningar kan vidgas med hjälp av en särskild ballong som förs genom koloskopet. Vid behandling av en liten blödning från ett blodkärl kan gas från en tunn slang användas. Gasen heter argon och gör att värme bildas, så att blodet från det blödande blodkärlet levrar sig och blödningen stoppas. Behandlingen kallas argonplasmakoagulation, eller APC. Om en förträngning vidgas med ballong ser läkaren med hjälp av röntgen till att ballongen får rätt storlek. Då vidgar sig tarmen och får tillbaka sin vanliga storlek.¹

Ibland kan en behandling göra att det blir komplikationer, till exempel hål på tarmen eller att man får en större blödning. Men det är mycket ovanligt.¹ Små blödningar kan stoppas under koloskopin, men behandling av blödningar eller borttagning av polyper kan i ovanliga fall följas av en större blödning.

Det finns också risk för en reaktion på läkemedel som används för avslappning.¹ Om en komplikation ändå händer får du behandling direkt i samband med koloskopin. Fråga innan du lämnar mottagningen vem du ska kontakta om du får besvär när du kommit hem.

När du ska söka vård

Fråga innan du lämnar mottagningen vem du ska kontakta om du får besvär när du kommit hem, till exempel om något av följande stämmer:

• Det fortsätter att komma blod även kommande gånger då du bajsar.¹
• Du får ont i magen som inte går över.¹
• Du får feber dagarna efter koloskopin.¹

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.¹ Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Det gäller särskilt om du är osäker på hur du ska bedöma besvär efter undersökningen.

Lite blod första gången du bajsar kan alltså gå över, medan blod som fortsätter att komma vid flera toalettbesök ska bedömas av mottagningen. På samma sätt ska smärta som inte går över eller feber dagarna efter koloskopin leda till kontakt med mottagningen. Det är bra att ta reda på redan innan du går hem vilken mottagning eller person du ska kontakta.

Om du har högre risk för tarmproblem kan du ändå rekommenderas återkommande koloskopier.⁷ Sådana kontroller kan göras med några års mellanrum för att följa att allt fortfarande ser bra ut. Hur uppföljningen ska se ut beror på den bedömning som görs av vården.

Ett normalt resultat behöver inte betyda att alla frågor om dina besvär är besvarade. Koloskopi kan ibland behöva kompletteras med andra undersökningar när en tarmsjukdom är svår att diagnostisera. Fråga läkaren vad resultatet betyder i just din situation om du fortfarande undrar över dina symtom.

Om resultatet visar ett fynd

Resultatet kan visa att polyper har hittats och tagits bort.⁷ Polyper är utväxter från tarmslemhinnan. De flesta polyper är ofarliga, men de tas ändå bort rutinmässigt när de upptäcks. Borttagna polyper undersöks för att se om de innehåller cancer, och att ta bort dem kan förhindra att cancer utvecklas.⁴

Resultatet kan ange om ytterligare behandling behövs efter att polyper har undersökts.⁷ Det kan också stå att du behöver komma tillbaka längre fram för en kontrollkoloskopi. Bedömningen beror på vad undersökningen av polyperna visar.

Koloskopi kan bidra till att bekräfta en tarmsjukdom som inte är cancer.⁷ Exempel på sådana sjukdomar är Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Dessa sjukdomar kan vara svåra att diagnostisera, och därför kan du behöva göra andra undersökningar också.

Ett fynd i resultatet betyder inte automatiskt cancer. Koloskopi kan visa flera olika typer av förändringar, och vissa fynd behöver närmare undersökning eller fler prov innan vården kan säga vad de betyder. Om du har fått ett resultat som du inte förstår kan du be mottagningen förklara vilka fynd som har gjorts och vad nästa steg är.

På varden.se kan du använda länkarna på sidan för att hitta mer information om mottagningar och vägen till vården.

Kan man se bilderna under koloskopin?

Ja, du kan få se bildskärmen och bilderna om du vill. Koloskopets kamera är kopplad till en dator med en bildskärm.¹ Bilderna visar det som kameran ser under undersökningen.

Läkaren eller sjuksköterskan kan förklara vad ni ser. Du kan ställa frågor under undersökningen om du vill förstå bilderna bättre. Du behöver inte titta på bildskärmen om du inte vill. Vårdpersonalen kan svara på frågor om det du ser under undersökningen.¹ Du kan alltså välja att titta på bilderna eller låta bli. Om du vill kan du be läkaren eller sjuksköterskan att förklara det som syns.

Hur skyddas kroppen under undersökningen?

Du behöver inte vara naken under koloskopin. Du får ett lakan att ha runt underkroppen eller ett par byxor med hål vid ändtarmsöppningen.¹ Det går också bra att berätta för personalen om koloskopin känns obehaglig eller pinsam.

Du kan få lokalbedövning i form av en salva vid ändtarmsöppningen. Berätta för vårdpersonalen om du tidigare har fått en allergisk reaktion av lokalbedövning, till exempel hos tandläkaren. Det kan kännas obehagligt när koloskopet förs in i ändtarmsöppningen, och du ska säga till om det gör ont. En del tycker att koloskopi är obehagligt eller pinsamt. Berätta för personalen om det är så för dig. Det brukar göra att det känns bättre.¹ Du kan också ställa frågor om hur undersökningen går till.