Vattenbråck är en vätskefylld utbuktning runt testikeln i pungen. Det är oftast ofarligt och behöver vanligtvis inte behandlas, och hos många barn minskar det under det första levnadsåret och försvinner sedan helt.
Vattenbråck är en vätskefylld utbuktning runt testikeln i pungen. Det betyder att utbuktningen innehåller vätska och inte tarm eller fett. Vattenbråck kan finnas runt den ena testikeln eller runt båda testiklarna.1
Hos barn kan vattenbråck beskrivas som en vätskeinnehållande bråcksäck som går ner i pungen. Det finns två varianter: kommunicerande vattenbråck, där det finns en öppen kanal mellan bukhålan och pungen, och icke-kommunicerande vattenbråck, där vätskan ligger instängd i pungen.2 Den kommunicerande varianten kan variera i storlek, medan den icke-kommunicerande varianten inte varierar i storlek.
Vattenbråck är ofarligt och behöver oftast inte behandlas.1 Vattenbråck är vanligt hos nyfödda och kan finnas kvar tills barnet är ett par år gammalt.2 Hos barn går även mycket stora och spända vattenbråck som regel tillbaka utan åtgärd. Det finns inga vetenskapliga belägg för att testikeln kan skadas av ett vattenbråck.
Hos vuxna är vattenbråck ett godartat tillstånd. Små vattenbråck ger oftast inga symtom. När ett vattenbråck blir större kan det ge tyngdkänsla, tryck från kläder eller smärta och obehag vid olika aktiviteter.3 Besvären har ofta kommit under längre tid, ökat i storlek och finns oftast på ena sidan.
Både barn och vuxna kan få vattenbråck. Hos barn är vattenbråck oftast medfött. Hos vuxna uppstår vattenbråck oftast utan att man vet varför.1 Hos vuxna kan vattenbråck också uppstå efter en skada, en infektion i testikeln eller bitestikeln eller ett ljumskbråck.3
Vattenbråck förekommer framför allt hos medelålders och äldre vuxna.3 Hos nyfödda och små barn är vattenbråck vanligt. Hos barn kan vattenbråck också uppstå under uppväxten, ofta som en reaktion på inflammation i bitestikeln eller efter en vridning av ett litet bihang vid testikeln.2
Hos barn beror vattenbråck oftast på att en kanal mellan bukhålan och pungen inte har slutits ordentligt. Under fosterutvecklingen följer en del av bukhin11an med testikeln när den vandrar ner från bukhålan till pungen. Normalt stängs kanalen när testikeln har kommit ner i pungen. Kanalen går från den inre öppningen av ljumskkanalen till den övre delen av pungen.3 Om stängningen inte blir fullständig kan vätska från bukhålan ta sig ner i pungen och bilda ett vattenbråck.
Vid ett kommunicerande vattenbråck finns en öppen kanal mellan bukhålan och pungen. Den öppna förbindelsen gör att vattenbråcket kan ändra storlek. Det kan vara mindre på morgonen än på kvällen och fyllas på till exempel i samband med feber.2
Vid ett icke-kommunicerande vattenbråck ligger vätskan instängd i pungen. Denna typ varierar inte i storlek, eftersom vätskan inte har en öppen väg mellan bukhålan och pungen.2
Hos vuxna är orsaken till vattenbråck ofta inte helt känd. I vissa fall uppstår det efter en skada mot pungen. Det kan också uppstå efter en infektion i testikeln eller bitestikeln.3
Det vanligaste symtomet vid vattenbråck är att pungen är svullen. Svullnaden kan finnas runt den ena testikeln eller runt båda testiklarna. Ett vattenbråck hos vuxna kan ge obehag och en tyngdkänsla.1
Små vattenbråck ger oftast inga symtom. När vattenbråcket blir större kan storleken i sig upplevas som besvärande. Det kan ge tryck från kläder eller smärta och obehag vid olika aktiviteter.3 Vissa kan också uppleva besvär av hur svullnaden ser ut. Hos barn är vattenbråck oftast helt symtomfria. Ett barns svullnad kan finnas i den ena eller båda punghalvorna. Om vattenbråcket är mycket spänt kan testikeln vara svår att känna genom svullnaden. Ett vattenbråck som varierar tydligt i storlek kan också vara ett tecken på den kommunicerande varianten hos barn. Den varianten kan bli mindre på morgonen och större på kvällen. Storleken kan även öka i samband med feber. Vid ett icke-kommunicerande vattenbråck brukar storleken däremot inte variera.2
Det finns andra orsaker till svullnader i pungen. Därför behöver en läkare undersöka svullnaden för att ställa rätt diagnos.
Ett vattenbråck kan vara ungefär lika litet som en oliv eller stort som ett plommon.1
Vid läkarbesöket får du berätta om besvären och läkaren frågar om din sjukdomshistoria. Utredningen omfattar också att läkaren känner på de yttre könsorganen. Undersökningen av pungen görs både när du ligger ner och när du står upp.3
Vid undersökningen försöker läkaren avgöra om förändringen sitter i eller utanför testikeln. Vattenbråck känns som en jämn, eftergivlig och fjädrande förstoring av ena punghalvan. Förstoringen brukar inte göra ont när läkaren känner på den. Ibland är vattenbråcket spänt, så att testikeln inte går att känna genom svullnaden.3
Det finns andra orsaker till svullnader i pungen. Därför behöver en läkare undersöka svullnaden för att ställa rätt diagnos. Testikelcancer och testikelvridning är exempel på andra förändringar som alltid behöver övervägas vid en undersökning av pungen.3
Läkaren kan undersöka svullnaden genom att lysa på den med en ficklampa.1 Undersökningen görs med ficklampan bakom pungen och i ett mörkt rum.
Vattenbråck hos barn behöver ofta inte behandlas direkt. Hos många barn blir vattenbråcket mindre under det första levnadsåret och försvinner sedan helt.1 Även stora och spända vattenbråck under de första månaderna går som regel tillbaka utan åtgärd.2
Små vattenbråck hos barn behöver alltså inte opereras. Om ett vattenbråck finns kvar och stör barnet kosmetiskt eller mekaniskt kan operation senare bli aktuell. Ett mycket stort, spänt eller symtomgivande vattenbråck kan bedömas för operation tidigare.2
Hos vuxna behandlas vattenbråck bara om det ger besvär. Om vattenbråcket inte gör ont eller stör behöver det inte behandlas, även om det inte försvinner.1 Små vattenbråck utan symtom behöver ingen åtgärd. Hos vuxna bör behandling erbjudas om du har symtom och önskar åtgärd.3 Om ett vattenbråck hos en vuxen har uppstått efter en annan sjukdom eller skada kan det bli mindre eller försvinna när orsaken behandlas.
Du kan följa hur vattenbråcket förändras genom att lägga märke till svullnadens storlek över tid. Det kan vara särskilt hjälpsamt att göra observationerna på ungefär samma sätt, så att förändringar blir lättare att uppmärksamma. Hos barn kan ett kommunicerande vattenbråck variera i storlek. Det är ofta mindre på morgonen än på kvällen och kan fyllas på i samband med feber. Ett icke-kommunicerande vattenbråck varierar inte i storlek.2 Du kan därför notera om svullnaden är mindre på morgonen än på kvällen och om storleken förändras under dagen.
Skriv gärna ner vad du har lagt märke till inför ett vårdbesök. Det kan till exempel handla om när du först såg förändringen, hur storleken har varierat och om du har sett skillnad mellan morgon och kväll. För ett barn kan du göra anteckningarna tillsammans med en närstående. Uppgifterna kan sedan hjälpa dig att beskriva förändringen för vårdpersonalen.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Du kan ställa frågor om du inte förstår informationen eller behöver få den förklarad på ett annat sätt.1
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att påverka vården beror på barnets ålder och mognad. Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.1
Vårdcentralen är en vanlig första kontakt om du misstänker vattenbråck. Där kan en läkare undersöka svullnaden i pungen och bedöma om du behöver gå vidare i vården. Det finns andra orsaker till svullnader i pungen, och därför behöver en läkare undersöka svullnaden för att ställa rätt diagnos.1
Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.1 På 1177.se kan du hitta information om vilka mottagningar du kan kontakta och använda vissa e-tjänster för att komma i kontakt med en mottagning.
Kontakta BVC om ditt barns pung blir svullen och den inte var svullen vid födseln.1 BVC kan följa förändringen och se om den finns kvar när barnet blir äldre.
Om vattenbråcket finns kvar vid tre års ålder skickas en remiss till en kirurgisk eller barnkirurgisk klinik.2 Barnet kan då bedömas av barnkirurg inför eventuell behandling. Ett kvarstående vattenbråck vid tre års ålder kan alltså leda till remiss till barnkirurg för bedömning.
Vattenbråck är en vätskefylld utbuktning runt testikeln i pungen.1 Hos barn kan vattenbråck vara kommunicerande, vilket betyder att det finns en öppen kanal mellan bukhålan och pungen. Ett icke-kommunicerande vattenbråck innebär att vätskan ligger instängd i pungen.2 Det är ofarligt och behöver oftast inte behandlas.1 Både barn och vuxna kan få vattenbråck.
Hos många barn blir vattenbråcket mindre under det första levnadsåret och försvinner till slut helt.1 Det gäller även vattenbråck som först är stora och spända under de första månaderna. Cirka 80 procent av barns vattenbråck läker spontant innan barnet är tre år.2
Hos vuxna kan vattenbråcket bli mindre eller försvinna om det som orsakar besvären behandlas.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vattenbråck hos vuxna kan även uppstå i samband med ljumskbråck. Det kan också komma efter en operation för ljumskbråck eller efter en operation för andra förändringar i området. Ett vattenbråck hos vuxna kan därför ha samband med en förändring eller irritation i vävnaderna runt testikeln, även när den exakta orsaken inte går att fastställa.
Vattenbråck kan uppkomma hos barn under uppväxten som en reaktion på inflammation i bitestikeln.2 Ett sådant vattenbråck kallas reaktivt vattenbråck.
Ett kommunicerande vattenbråck kan fyllas på i samband med feber.2 Storleken kan därför variera över dagen eller vid olika tillfällen. Ett icke-kommunicerande vattenbråck brukar däremot inte variera i storlek, eftersom vätskan ligger instängd i pungen.
Vattenbråck hos vuxna är oftast ensidiga.3 Symtomen har ofta kommit under en längre tid och vattenbråcket har då ofta blivit större efter hand.
Hos barn kan storleken ge en ledtråd om vilken variant det rör sig om. Ett kommunicerande vattenbråck hos barn är ofta mindre på morgonen än på kvällen. Ett icke-kommunicerande vattenbråck varierar inte i storlek.2
Kontakta en vårdcentral om du misstänker vattenbråck hos dig själv eller ditt barn.1 Det är särskilt viktigt eftersom flera olika tillstånd kan orsaka svullnad i pungen.
Kontakta BVC om ett barns pung blir svullen och inte var svullen vid födseln.1 BVC betyder barnavårdscentral.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.1
Barn ska remitteras akut vid akut smärta.2
Genomlysning kan vara svårare om huden och vävnaden i pungen är tjock. Den kan också vara svårare hos personer med mörk hud. Då kan läkaren behöva använda ultraljud för att undersöka förändringen närmare.
Ultraljud kan behövas om det är oklart om svullnaden beror på vattenbråck eller ljumskbråck.3 Hos barn kan ultraljud hjälpa till att skilja vattenbråck från ljumskbråck, eftersom ljumskbråck behöver opereras tidigare än vattenbråck.
Vid snabbt uppkommet vattenbråck hos en yngre person bör läkaren vara frikostig med ultraljud.3 Det beror på att testikelcancer är en viktig annan möjlig orsak till en förändring i pungen.
Ultraljud kan också behövas när läkaren inte säkert kan känna eller bedöma testikeln genom svullnaden. Läkaren behöver undersöka en svullnad eftersom det finns andra orsaker till svullnader i pungen.1
Barnets vattenbråck följs vanligtvis vid de vanliga besöken på BVC. Uppföljningen på BVC fortsätter med kontroller vid de sedvanliga besöken. Kvarstående vattenbråck vid tre års ålder ska följas av remiss till kirurgisk eller barnkirurgisk klinik. Även vattenbråck som varierar mycket i storlek kan behöva bedömas tidigare än vid tre års ålder. Ungefär 80 procent av barns vattenbråck läker av sig själva före tre års ålder. Om vattenbråcket finns kvar vid kontrollen vid tre års ålder erbjuds remiss till en kirurgisk eller barnkirurgisk klinik.2
Ett vattenbråck som finns kvar efter tre års ålder kan behöva opereras.1 Operation kan också övervägas tidigare om vattenbråcket är mycket stort eller spänt. Små vattenbråck behöver däremot inte opereras.
Om ett vattenbråck hos en vuxen är stort kan vätskan tömmas ut genom en punktion. Därefter kan ett ämne sprutas in för att få hinnorna att klibba ihop, så att vätskan inte samlas igen.1 Denna behandling kallas sklerosering.
Effekten av punktion är oftast kortvarig. Vattenbråcket fylls i allmänhet snabbt på igen efter att vätskan har tömts ut. Punktion görs under sterila förhållanden med en venflonkateter. Vätskan som töms ut är klar och halmgul. Sklerosering görs i samband med punktion och tömning av vattenbråcket.3
Sklerosering kan ge en smärtsam inflammatorisk eller infektiös reaktion. Det finns också en hög risk för att vattenbråcket kommer tillbaka efter sklerosering. Vid sklerosering sprutas det skleroserande ämnet in efter punktion och tömning.3 Behandlingen bör inte erbjudas män i barnalstrande ålder på grund av risken för skada på testikel eller bitestikel. Därför behöver vården väga behandlingens möjliga nytta mot dessa risker.
Operation kan vara ett alternativ när ett vattenbråck ger besvär och behöver åtgärdas. Operationen tar cirka en halvtimme.1
Vid operation gör kirurgen ett litet snitt i pungen och tar bort den vätskefyllda blåsan. Operationssåret sys sedan ihop med små stygn. Stygnen försvinner av sig själva.1 Vid operation avlägsnas den vätskefyllda säcken genom pungen. Det finns flera operationsmetoder, bland annat att vika eller vända säcken eller att ta bort en del av dess vägg.3
Operationen görs vanligen under narkos. Det innebär att du är sövd under ingreppet. Vuxna kan ibland få lokalbedövning eller ryggbedövning i stället för narkos.1 Du får veta före operationen vad som gäller för dig.
För vuxna kan urolog bli aktuell om besvären återkommer och du har symtom som gör att du önskar kirurgisk behandling.3 En urolog arbetar med sjukdomar och besvär i urinvägarna och de manliga könsorganen. Om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta kan 1177 hjälpa dig att hitta rätt vårdmottagning.
Läkaren undersöker pungen genom att lysa genom svullnaden med en ficklampa.1 Vätskan i vattenbråcket är genomskinlig och lampans ljus syns igenom vätskan. Vid undersökningen kan läkaren också känna på pungen för att bedöma förändringen. Vattenbråck känns vid undersökningen som en jämn, eftergivlig och fjädrande förstoring av ena punghalvan. Om vattenbråcket är spänt kan det vara svårt eller omöjligt att känna testikeln.3
Det finns andra orsaker till svullnader i pungen, så en läkare behöver undersöka svullnaden för att ställa rätt diagnos.
Hos vuxna undersöker man vattenbråcket och behandlar det bara om det ger besvär.1 Små vattenbråck utan symtom behöver ingen åtgärd.
Om vattenbråcket är stort kan vätskan tömmas ut. Sedan sprutas ett ämne in som gör att hinnorna klibbar ihop sig, så att vätskan inte samlas igen. Effekten av att bara tömma ut vätskan är oftast kortvarig, och vattenbråcket fylls i allmänhet snabbt på igen. Vid en operation gör kirurgen ett litet snitt i pungen och tar bort den vätskefyllda blåsan. Operationen tar cirka en halvtimme och görs vanligen under narkos.1
Ett kvarstående vattenbråck hos barn kan behöva opereras.1 Om det behövs görs operationen oftast efter att barnet har fyllt tre år.