Svamp i underlivet är en vanlig infektion som orsakas av en jästsvamp, oftast Candida albicans. Den är inte farlig, och besvären går ofta över av sig själva eller efter behandling.
Svamp i underlivet är en infektion som orsakas av en jästsvamp.1 Candida finns vanligtvis i tarmen hos alla människor. Hos vissa finns jästsvampen även i slidan utan att ge besvär. Svampen kan ge symtom när den förökar sig och orsakar en inflammation i slemhinnan.2 Jästsvampen heter oftast Candida albicans. Candida räknas som en del av den normala floran i slidan, men kan ibland börja ge besvär.1 Det är alltså skillnad mellan att jästsvampen finns där utan symtom och att den orsakar en infektion.2 Svamp i underlivet kan därför förekomma även när du inte har några besvär just då.
Det är vanligt att få svamp i slidan. Svamp i underlivet är ofarligt men kan vara besvärligt eftersom det brukar klia och svida.2 Minst 75 procent av kvinnor i fertil ålder får någon gång en symtomgivande infektion. Infektionen hör alltså till de vanliga besvären i underlivet hos kvinnor i fertil ålder.1 Samtidigt är det ovanligt att få svamp på penisen om du är frisk i övrigt.2 Besvär på penisen behöver därför inte betyda att det är samma tillstånd som svamp i slidan.
Svamp på penisen är däremot ovanligt. Svamp på penisen går nästan alltid över av sig själv inom några dagar och brukar inte behöva behandlas. Det betyder att svamp i underlivet och svamp på penisen inte är lika vanliga. För de flesta är svamp i underlivet inte farligt, även om besvären kan påverka vardagen och kännas jobbiga. När jästsvampen inte orsakar inflammation finns det däremot ingen infektion med symtom.2
Svamp i underlivet orsakas oftast av jästsvampen Candida albicans.1 Det finns också andra arter av Candida som kan orsaka besvär. Den grundläggande orsaken till att en person får svamp i underlivet är okänd.2
Svampen trivs i en varm och fuktig miljö. Svamp i underlivet kan utvecklas när balansen mellan bakterierna förändras.3 Candida kan finnas i slidan utan att ge besvär, men vissa faktorer kan göra att en infektion börjar ge symtom.
Det är svårt att säga exakt varför just du har fått svamp i underlivet. Det finns inte tillräckligt med kunskap om orsakerna för att säkert kunna undvika alla svampinfektioner. Det finns många myter om vad som orsakar svamp i underlivet. Forskning har inte visat något samband mellan att äta socker eller jäst och svampinfektion.2
Olika förändringar i kroppen kan påverka risken för symtomgivande infektion. Antibiotikabehandling kan påverka de nyttiga bakterierna i slidan och bidra till att du får svamp i underlivet.2
Svamp i underlivet kan ge besvär både inne i slidan och på vulva, alltså de yttre delarna av underlivet. Symtomen kan vara tydliga på huden, i slemhinnorna eller på båda ställena samtidigt. Det är vanligt att besvären känns som klåda, sveda eller irritation.
Klådan kan ibland vara stark och komma plötsligt. Sveda, svullnad och irritation kan förekomma samtidigt. Smärtan vid slidsamlag är ofta ytlig och beror på att slemhinnorna är irriterade. Besvären kan därför märkas både vid beröring och när urin kommer i kontakt med irriterad hud eller slemhinna.
En gynekolog eller barnmorska kan göra en gynekologisk undersökning. Då kan vårdpersonalen ofta se vad klådan beror på.5 Undersökningen kan göras på en gynekologisk mottagning, en ungdomsmottagning eller en hud- och könsmottagning.
Vid en undersökning av slidan tittar vårdpersonalen på slidans slemhinnor och livmodertappen. På så sätt kan de se hur flytningarna ser ut och hur underlivet ser ut. Berätta vilka besvär du har och hur länge du har haft dem, eftersom vårdpersonalen ställer frågor för att förstå vad som kan orsaka besvären. Vårdpersonalen kan också fråga om andra förändringar, till exempel hur flytningarna ser ut och om de har ändrat lukt eller färg. Oftast behövs en undersökning för att se hur underlivet ser ut. Om du har haft oskyddat sex kan vårdpersonalen även överväga om besvären kan bero på en könssjukdom.4
Om du har en penis undersöker vårdpersonalen huden på penisen.4 Om du inte är omskuren dras förhuden tillbaka, så att insidan av förhuden och ollonet kan undersökas.
Vårdpersonalen kan ta lite av flytningen och undersöka den i mikroskop. Ett sådant prov kan hjälpa till att ta reda på vad som orsakar besvären. Mikroskopi kan alltså användas för att leta efter tecken på svamp, men också för att bedöma andra orsaker till flytningen. Ett pH-prov kan ge ytterligare information när vårdpersonalen bedömer besvären.
Första behandlingen vid svamp i underlivet är oftast receptfria läkemedel mot svamp som används lokalt, alltså direkt i slidan. De brukar fungera bra och kan ge lindring när besvären beror på svamp. Receptfria läkemedel kan vara ett alternativ om du har haft svamp i underlivet tidigare och känner igen symtomen. De receptfria läkemedlen mot svamp finns att köpa på apotek.5 En farmaceut kan hjälpa dig att välja behandling om du tidigare har fått diagnosen svamp i underlivet och känner igen besvären.3
En kräm kan sprutas in i slidan med en plastspruta. Slidtabletter och slidkapslar förs in med hjälp av en införare, medan vagitorier förs in med ett finger. Läkemedlen smälter eller löses upp inne i slidan.
När det kliar eller svider i underlivet är det bra att tvätta skonsamt. Vanlig tvål och vatten kan torka ut slemhinnorna, vilket kan öka irritationen.2
Du kan till exempel prova barnolja eller intimolja som finns att köpa på apotek. Även olivolja och solrosolja fungerar bra. Stryk på oljan och torka av den innan du duschar. Då blir du ren av oljan samtidigt som slemhinnorna skyddas från att torka ut av vattnet. Efter tvätt är det bra att torka underlivet ordentligt. Du kan använda bomullsunderkläder.
Det finns flera mottagningar som kan hjälpa dig att bedöma klåda eller andra besvär i underlivet. Du kan välja den mottagning som passar bäst för dina besvär och din situation.
Du kan också kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du har besvär från slidan.4 Vid en sådan kontakt kan du få hjälp att bedöma om besvären behöver undersökas och vad som kan vara orsaken.
Om du är gravid kan du kontakta din barnmorskemottagning.4 Berätta att du är gravid och vilka besvär du har, så kan barnmorskan hjälpa dig vidare.
Svamp i underlivet smittar vanligtvis inte. Det är ovanligt att en svampinfektion överförs vid sex.2
Svamp i underlivet räknas inte som en sexuellt överförd infektion. Besvär kan ändå ibland utlösas av sex.7
Svamp i slidan går ofta över av sig själv inom någon vecka.2 Besvären kan alltså försvinna utan behandling.
Efter att du har fullföljt behandlingen med ett receptfritt läkemedel brukar symtomen försvinna.2 Receptfria läkemedel mot svamp används direkt i slidan och finns som kräm, slidtabletter eller slidkapslar och vagitorier.2,7 Lokala läkemedel kan kortvarigt orsaka sveda, klåda, rodnad och irritation. Om behandlingen inte hjälper behöver det utredas om besvären verkligen beror på svamp.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Graviditet kan öka risken. Under graviditet kan hormonella och immunologiska faktorer påverka utvecklingen av svamp i underlivet.1 Hormonerna i kroppen påverkar slemhinnorna och immunförsvaret i underlivet. Det är också vanligt att få en svampinfektion strax före mens.2
P-piller kan ibland bidra till att en infektion kommer tillbaka. P-piller kan påverka immunologiska och hormonella faktorer som har betydelse för symtomgivande infektion. Även tiden före mens kan vara kopplad till sådana faktorer. Även stress och andra faktorer som försämrar det cellmedierade immunförsvaret kan underlätta en infektion som ger symtom.1
Det betyder inte att du själv har orsakat infektionen. Sådana faktorer kan öka risken, men den grundläggande orsaken är fortfarande okänd.
Skavning mot vulva kan öka risken för svamp i underlivet.1 Det kan till exempel hända när du cyklar, rider eller har frekvent sex. Om skavningen ger små sår eller sprickor kan svampen lättare få fäste.2
Svamp i underlivet överförs inte vid toalettbesök eller munsex. Det är ovanligt att svamp i underlivet överförs vid sex.2 Svamp i underlivet räknas inte som en sexuellt överförd infektion. Sex kan däremot utlösa besvär, och i mer sällsynta fall kan svamp överföras vid sex.3 Svamp i underlivet räknas därför vanligtvis inte som en sexuellt överförd infektion, även om sex ibland kan vara en utlösande faktor.
Det finns inget i underlaget som visar att svamp i underlivet brukar gå i arv. Ålder och hormonpåverkan har däremot betydelse för när candidavaginit förekommer.
Candidavaginit förekommer hos kvinnor i fertil ålder. Candida hör till den normala floran i slidan, men kan ibland ge besvär. Svampen kan alltså finnas där utan att orsaka en infektion som ger symtom. Candidavaginit förekommer inte före puberteten och efter klimakteriet om personen inte använder östrogenbehandling.1
Flytningarna kan se olika ut när du har svamp i underlivet. En del får en typisk vit och grynig flytning, medan andra får en tunnare flytning. Ibland förändras flytningarna inte alls. Därför går det inte att avgöra säkert att det är svamp enbart genom hur flytningen ser ut.
Slemhinnor som är svullna, röda och sköra kan göra att underlivet känns ömt. På vulva kan det också finnas eksem, och huden kan bli irriterad där den utsätts för fukt eller skavning. Sprickbildningar kan sitta i mellangården, området mellan slidöppningen och ändtarmsöppningen. Svampeksem kan dessutom synas i ljumskar och andra hudveck, där huden ligger mot hud.
Vit och grynig flytning är vanligt vid svamp, men en sådan flytning är inte nödvändig för att du ska ha besvär. En tunn eller oförändrad flytning utesluter alltså inte svamp. Förändrade flytningar kan också bero på andra infektioner eller besvär i underlivet, särskilt om de luktar illa eller har ändrat färg.
Besvär på penisen kan uppstå på olika sätt. Ibland handlar det om en allergisk reaktion på slidsvamp, och i sällsynta fall beror besvären på svamp på penisen. Symtomen kan därför se olika ut.
Vid svamp på penisen kan huden på ollonet bli torr och börja fjälla. Det kan också klia och svida. Ibland kan penisskaftet, pungen eller ljumskarna samtidigt bli röda, torra och fnasiga. Sådana förändringar kan vara svårare att se på mörkare hud.
En allergisk reaktion på slidsvamp kan visa sig som rodnade utslag och lätt irritation på ollonet. När slidsvampen behandlas försvinner också de allergiska besvären på penisen. Svamp på penisen är däremot mycket ovanligt om du är frisk i övrigt.
Förändrade flytningar kan ibland vara tecken på något annat än svamp, särskilt om du samtidigt får ont i nedre delen av magen eller feber. Sök därför vård enligt råden nedan när sådana symtom uppstår.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.4
Vid undersökningen kan vårdpersonalen också undersöka flytningarnas surhetsgrad, som kallas pH-värde. Ett allmänt prov för odling från slidsekret har ingen plats i diagnostiken av bakteriell vaginos.6
Om det finns eksem på vulvan kan vårdpersonalen ta ett vävnadsprov, en så kallad stansbiopsi, för att skilja mellan olika diagnoser. Vid hudförändringar kan ett vävnadsprov därför vara en del av utredningen, även om det inte behövs vid alla besvär.1 Provet kan hjälpa vårdpersonalen att skilja svamp från andra hudsjukdomar.5 Vid ett sådant prov kan svampfärgning begäras på remissen till laboratoriet.
Klåda och förändrade flytningar kan bero på flera olika infektioner, hudsjukdomar eller andra besvär. Därför behöver svamp i underlivet ibland skiljas från andra möjliga orsaker.
Eksem och lichen sclerosus är exempel på hudsjukdomar som kan orsaka klåda i underlivet. Springmask, skabb och flatlöss kan också ge klåda.5 Om det inte är tydligt att besvären beror på svamp kan en undersökning och provtagning därför behövas för att hitta rätt orsak.
Efter att du har fullföljt behandlingen med ett receptfritt läkemedel brukar symtomen försvinna. Om behandlingen inte hjälper behöver det utredas om besvären verkligen beror på svamp, eftersom andra sjukdomar kan ge klåda och sveda i underlivet och kräva annan behandling. Läs mer om undersökningar i avsnittet om diagnos vid svamp i underlivet.
Om lokal behandling inte är tillräcklig kan läkemedel som tas genom munnen användas som nästa behandlingsalternativ. Det är en behandling som ordineras av läkare.
Vid resistens mot flukonazol används itrakonazol som alternativ. Vilket läkemedel som passar beror på situationen och på resultatet av eventuell svampodling med resistensbestämning.
En lokal steroidkräm med läkemedel mot svamp kan alltså läggas till om du har eksem eller uttalad klåda på vulva. I behandlingsöversikten anges lokal steroidkräm i grupp II morgon och kväll i två veckor, därefter nedtrappning. Vid långvarig och uttalad nattlig klåda kan Tavegyl användas till natten. Sådana läkemedel ska ordineras och anpassas av vårdpersonal. Läkemedel mot svamp kan också ges som en tablett som du tar genom munnen, som en tablett du för in i slidan eller som en kräm som lindrar irritationen.3
Återfall av svamp i underlivet är vanligt.1 Om du har fler än fyra bekräftade skov under tolv månader kan en längre behandling behövas, ibland i upp till sex månader.3 Om besvären kommer tillbaka ofta kan läkaren behöva bedöma om det rör sig om återkommande svamp och om ytterligare undersökning behövs. Vid otillräcklig behandlingseffekt eller ofta återkommande besvär kan en svampodling tas från slidan för resistensbestämning.
Återkommande besvär kan behöva flera behandlingsomgångar. Långtidsbehandling med flukonazol är ett alternativ när återfallen är täta. P-piller kan ibland bidra till att infektionen återkommer, och att sluta med p-piller kan minska risken för återfall.
Graviditet kan göra svamp i underlivet mer svårbehandlad. Därför behöver behandlingen anpassas när du är gravid. Candida kan vara mer svårbehandlad under graviditet, vilket är en anledning till att lokal behandling rekommenderas i första hand.1
Lokalbehandling innebär att läkemedlet används i slidan i stället för att tas genom munnen. Prata med barnmorska eller läkare innan du behandlar svamp under graviditet.
Om en receptfri behandling inte hjälper ska det utredas om besvären verkligen beror på svamp.2 En annan orsak kan behöva en annan typ av behandling. Vid otillräcklig effekt av behandlingen eller när besvären återkommer ofta kan vården ta en svampodling från slidan för att undersöka vilken behandling som passar.1 Mer om hur svamp i underlivet kan bekräftas och skiljas från andra orsaker finns i avsnittet om diagnos vid svamp i underlivet.
Sex kan göra ont när slemhinnorna i slidan eller på ollonet är irriterade. Därför är det klokt att låta besvären styra och avstå från slidsex när det gör ont eller känns obehagligt.2
Tamponger kan torka ut slemhinnorna. Använd därför tampong bara när du har mens och inte för att ta hand om flytningar. Om du har flytningar kan du i stället byta underkläder oftare.
Kondom och femidom är de bästa skydden mot könssjukdomar. Använd kondom eller femidom vid vaginala eller anala samlag, och se till att skyddet är helt och används under hela samlaget. Om du delar sexleksaker med någon annan kan du använda kondom, femidom eller slicklapp.
Rakning kan skada det yttersta hudlagret och ge röda prickar, små sår, klåda eller inflammerade hårsäckar. Om du rakar underlivet kan du minska belastningen på huden genom att använda rena redskap och mycket rakgel.
Det brukar kännas skönt att smörja med en oparfymerad mjukgörande kräm efter rakning. Krämen kan också minska risken för inflammerade hårsäckar.
Det finns många myter om vad som orsakar svamp i underlivet och vilka metoder som hjälper. Forskningsresultat ger inte stöd för att socker eller jäst påverkar svampinfektion.
Det är alltså svårt att ge säkra råd om hur du kan undvika svampinfektioner. Egenvård kan minska irritation och obehag, men det finns inte tillräckligt mycket kunskap för att säga hur infektioner kan förebyggas.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.5 Det kan vara ett alternativ om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta eller vill få råd om vart du kan vända dig.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.5 Kontrollera därför med mottagningen vad som gäller innan du bokar tid.
Första vårdkontakten kan vara med en barnmorska, sjuksköterska eller läkare.4 Du får beskriva dina besvär och kan få frågor som hjälper vårdpersonalen att förstå vad som kan orsaka dem.
Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.2 Om något är oklart kan du ställa frågor, så att informationen blir begriplig och du kan vara delaktig i din vård.
Partnern behöver inte behandlas om partnern inte har symtom.3 Behandling av partnern behövs alltså inte enbart för att du har svamp i underlivet.
Det kan finnas många orsaker till att det kliar i underlivet.5 Klåda kan bland annat bero på:
Om receptfri behandling inte hjälper behöver det utredas om besvären verkligen beror på svamp. Det finns andra sjukdomar som gör att det kliar och svider i underlivet och som kräver andra typer av behandling.2 En gynekologisk undersökning kan ofta visa vad klådan beror på. Klåda kan också bero på överkänslighet mot till exempel tvättmedel, latex eller tvål.5
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum