Ljumskbråck

Det är inte helt klarlagt vad ljumskbråck beror på.¹ Ibland uppstår bråcket utan att du har någon tydlig riskfaktor. Flera omständigheter kan ändå påverka hur mycket bukväggen belastas eller hur stark vävnaden är:

• Rökning kan försvaga bukväggen och har samband med utvecklingen av ljumskbråck.¹
• Tungt fysiskt arbete är förknippat med ökad risk för ljumskbråck.²
• En nervskada i bukväggen kan i vissa fall bidra till att ett bråck utvecklas.²

Tunga lyft ökar trycket i buken. Om bukväggen samtidigt är försvagad kan den belastningen bidra till att ett bråck bildas. Det betyder inte att ett enstaka lyft alltid är orsaken. Ofta handlar det om flera faktorer tillsammans, och den exakta orsaken går inte alltid att fastställa.

Tryck, sjukdomar och ärftlighet

Långvarig förstoppning med hårt krystande kan bidra till ljumskbråck. Långvarig hosta eller nysningar kan också öka belastningen på bukväggen och bidra till att ett bråck bildas.⁴ Det beror på att aktiviteterna upprepade gånger ökar trycket i buken.

Vissa sjukdomar och tillstånd kan ge en långvarig belastning på ljumskarna.² Det gäller bland annat:

• kronisk lungsjukdom
• vätska i buken
• bukhinnedialys

Även sjukdomar som påverkar bindväven kan vara kopplade till bråck. Ärftliga faktorer är relaterade till utvecklingen av förvärvade bråck.² Det innebär att gener kan påverka hur starka vävnaderna i bukväggen är. I vissa familjer verkar det därför finnas en benägenhet att få bråck, men ärftligheten är inte systematiskt studerad.

Du kan alltså få ljumskbråck både på grund av en medfödd öppning som inte har slutits och på grund av en försvagad bukvägg senare i livet. Belastning, rökning, långvarigt ökat tryck i buken, vissa sjukdomar och ärftliga faktorer kan bidra, men det går inte alltid att säga vad som har orsakat bråcket hos en enskild person.

Besvären kan variera från lätt obehag till kraftig smärta. Smärta som beror på bråcket brukar minska när du ligger ner.² Ett bråck kan också vara smärtfritt och bara synas som en skillnad mellan ljumskarna. Ett större bråck kan ibland se besvärande ut utan att göra ont.⁷ Hos personer med mycket underhudsfett kan ett stort bråck vara svårt att se.²

Utbuktningen är ofta mindre på morgonen och kan bli större under dagen. Den kan ibland bara se ut som en svullnad. Utbuktningen kan bli tydligare när buktrycket ökar, till exempel vid tunga lyft.¹ Hos barn kan den också synas lättare när barnet gråter eller krystar.

Tecken på inklämt bråck

Ett inklämt bråck innebär att innehållet i bråcksäcken har klämts åt och inte kan tryckas tillbaka. Det är allvarligt eftersom svullnaden kan klämma åt blodkärlen i bråcksäcken.¹

Ett inklämt bråck kan ge mycket ont i magen, ljumsken eller pungen. En smärtsam svullnad som inte går att trycka tillbaka kan vara tecken på inklämt bråck. Ljumsken eller pungen kan bli röd vid inklämt bråck.¹

Inklämt bråck kan leda till tarmvred. Tarmvred kan vara det första tecknet på inklämt bråck, eftersom bråcket inte alltid har märkts av tidigare. Kräkningar kan förekomma hos barn med inklämt ljumskbråck.¹ Ett barn med inklämt bråck kan dessutom vara otröstligt på grund av smärta.³ Hos spädbarn är risken för inklämt bråck störst under det första levnadsåret.²

När söka akut

Vid misstanke om inklämt ljumskbråck ska vård sökas genast på vårdcentral eller jouröppen mottagning, och när dessa är stängda på akutmottagning.¹ En smärtsam svullnad som inte kan tryckas tillbaka tillsammans med illamående, kräkningar eller feber kräver snabb vårdkontakt.⁴ Sök också vård snabbt om du får uppsvälld mage eller inte kan släppa gas eller ha avföring tillsammans med ett smärtsamt bråck.^4,8 Det kan vara tecken på att tarmen är blockerad.⁴

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.¹

Vid oklara ljumskbesvär kan läkaren använda herniografi. Herniografi är en särskild röntgenundersökning som kan visa en bråcksäck. Då sprutas kontrastmedel in i magen med en tunn spruta efter att du har fått bedövning, och du får krysta när röntgenbilderna tas.¹

Om läkaren fortfarande är osäker på diagnosen kan du eller barnet undersökas med ultraljud, datortomografi eller magnetkamera.¹ Ultraljud och datortomografi kan göras medan du krystar för att undersöka förändringar i ljumsken.² Sådana undersökningar kan också hjälpa läkaren att klarlägga vilken typ av förändring det rör sig om.

Läkaren kan behöva vara extra noggrann med att bedöma om förändringen sitter i ljumsken eller längre ner mot låret. Ett lårbråck kan vara svårt att upptäcka och kan därför behöva skiljas från ett vanligt ljumskbråck. Den exakta indelningen i olika typer av ljumskbråck är däremot oftast inte avgörande för den kliniska bedömningen.²

Andra möjliga orsaker till en knöl

En knöl i ljumsken beror inte alltid på ett ljumskbråck. Vilka andra orsaker som behöver övervägas beror bland annat på barnets eller den vuxnas ålder och på vad läkaren hittar vid undersökningen.

Hos barn kan en knöl i ljumsken vara en lymfkörtel som har svullnat i samband med en infektion i stället för ett bråck.¹ Vattenbråck är den vanligaste andra möjliga diagnosen hos barn.³ Hos äldre barn kan läkaren överväga ultraljud om det är svårt att avgöra vad knölen beror på.

Hos vuxna kan förändringar i lymfkörtlarna vara en annan möjlig diagnos när knölen är svår att bedöma. En förändring som inte går att trycka tillbaka kan behöva undersökas med bilddiagnostik för att säkerställa diagnosen.⁶ Om du har en knöl eller svullnad i ljumsken bör du kontakta en vårdcentral för en bedömning.

Operation hos barn och vuxna

Ljumskbråck hos barn opereras nästan alltid eftersom det kan utvecklas till inklämt bråck när barnet växer. Hur länge barnet får vänta beror på barnets ålder och vilka symtom barnet har.¹ Vid en planerad operation opereras barn vanligtvis på en dagkirurgisk avdelning.³

Barn sövs alltid inför operationen. Vuxna kan få narkos, ryggbedövning eller lokalbedövning. Vilken bedövning som används för en vuxen beror bland annat på hur bråcket ser ut, hur personen mår och vad personen önskar.¹ Vid en öppen operation kan lokalbedövning vara ett alternativ.⁹ Vid titthålsteknik krävs narkos, eftersom ingreppet görs med kamera och instrument inne i eller framför bukhålan.²

Under operationen förs innehållet i bråcksäcken tillbaka till buken och bråcksäcken tas bort. Hos vuxna förstärks bukväggen vanligen med kroppens vävnader eller med ett plastnät. När kroppens vävnader används sys vävnaden ihop på ett särskilt sätt, så kallad bråckplastik.¹ När ett plastnät används placeras nätet vid försvagningen.

Hos barn förstärks inte bukväggen med nät.¹ I stället sys öppningen ihop med material som oftast försvinner av sig självt. Det beror på att bråcket hos barn oftast beror på att en öppning i buken inte har växt ihop som den ska.

Öppen operation och titthålsteknik

Ljumskbråck kan opereras med titthålsteknik eller med öppen operation.¹

Vid operationen förs bråcket tillbaka och öppningen stängs. Hos vuxna kan kirurgen använda ett plastnät för att förstärka bukväggen, men ibland används bara stygn. Operationen avslutas med att snitten stängs med stygn eller klämmor och täcks med ett förband.¹⁰

Titthålsteknik och bakre tekniker används särskilt vid dubbelsidiga bråck, vid återkommande bråck efter en tidigare öppen operation och hos kvinnor.² Vid en bakre teknik placeras nätet på bukväggens baksida, framför bukhinna, genom öppen eller titthålsteknik.

Vilken operationsmetod som erbjuds beror bland annat på var bråcket sitter, hur stort det är och hur din allmänna hälsa ser ut.¹⁰ Vid en bakre teknik placeras nätet bakom bukväggen men framför bukhinna.² På så sätt täcks även möjliga öppningar för lårbråck i ljumsken. Vid titthålsteknik används två etablerade metoder: TEP, där kirurgen arbetar utanför bukhinnan, och TAPP, där kirurgen går in i bukhålan för att komma framför bukhinna. Resultaten med dessa två metoder är likvärdiga.⁶

Vid dubbelsidiga bråck kan en metod som behandlar båda sidorna genom samma operation vara särskilt användbar.⁶ Om ett bråck har kommit tillbaka efter en tidigare operation framifrån väljs ofta en bakre teknik, eftersom kirurgen då arbetar i ett annat vävnadslager.² Vilken metod som passar bäst avgörs av kirurgen utifrån dina förutsättningar och den tidigare behandlingen. Vid ett inklämt ljumskbråck kan öppen operation väljas om tarmen riskerar att skadas.¹

Efter operationen och möjliga komplikationer

Efter en planerad operation kan både barn och vuxna oftast lämna sjukhuset samma dag. Om operationen behövde göras snabbt kan du eller barnet behöva stanna på sjukhuset i några dagar.¹

Det är vanligt att ha ont kring operationssåret de första dagarna. Blåmärken eller svullnad kring såret eller underlivet kan finnas i ett par veckor. En liten öm valk under operationssåret hos en vuxen kan bero på en mindre blödning i samband med operationen. Valken blir mindre efter några veckor och försvinner så småningom.¹

Operationssåret brukar läka efter åtta till tio dagar.¹ Efter en titthålsoperation kan du också få uppblåst mage eller ont i axeln under ett par dagar. Det beror på luften som pumpades in i magen under operationen.¹⁰

En infektion efter operation kan ge ett rött, svullet, varmt och smärtande sår. Det kan ibland komma var från såret, och du eller barnet kan få feber. Ett infekterat sår kan behöva öppnas, rengöras och täckas med ett nytt förband, och ibland behövs antibiotika.¹

Det kan börja blöda innanför huden vid operationssåret. Då kan området runt såret bli blåaktigt och mycket svullet. Blödningen slutar ofta av sig själv, men ibland behöver en kirurg öppna såret för att stoppa den.¹

Känseln kring operationssåret kan bli sämre. Känseln brukar ofta förbättras inom ett år, men hos en del kommer den inte tillbaka helt. En del patienter får långvarig smärta i den opererade ljumsken efter operationen.¹ Smärtan kan ibland finnas kvar i flera månader, och för vissa kan den finnas kvar ännu längre.

Efter en ljumskbråcksoperation kan det också uppstå en svullnad eller knöl där bråcket satt. Den kan finnas kvar i några veckor eller månader.¹⁰ En blodansamling, kallad hematom, är en annan möjlig komplikation efter operationen.³

Det är ovanligt att ett ljumskbråck kommer tillbaka på samma ställe efter operation hos vuxna. Ett nytt bråck kan däremot uppstå på ett annat ställe. Hos barn är det mycket ovanligt att bråcket kommer tillbaka, men om det händer behöver barnet opereras igen.¹

Sök vård om operationssåret blir rött, svullet, varmt eller mer smärtsamt, om det kommer var eller mycket blod från såret eller om du får feber. Du bör också söka vård om magen blir svullen och smärtan tilltar eller om du fortfarande mår illa eller kräks ett dygn efter operationen.⁸

Förberedelser inför operation

Om du röker kan ett uppehåll före och efter operationen göra att operationssåret läker bättre och att du återhämtar dig snabbare. Det bästa är att sluta röka helt. Om det inte går är det bra att undvika rökning helst åtta, men minst fyra veckor före och efter operationen.¹ Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Undvik alkohol helt under fyra veckor före operationen och fyra veckor efter operationen. Alkohol ökar risken för infektioner och andra komplikationer.¹

Återhämtning efter operation

Ta det lugnt de första dagarna och undvik att lyfta tunga saker. Det gäller både barn och vuxna. För vuxna bör tunga lyft och ansträngande aktivitet undvikas i minst fyra till sex veckor enligt eftervårdsråden.¹

Lättare rörelse kan ofta fungera tidigt efter operationen. Promenader och cykling går ofta bra dagen efter operationen.¹ Öka aktiviteten försiktigt efter hand och följ de råd du får av vården, särskilt om du har ett fysiskt arbete.

Förstoppning kan göra det smärtsamt att krysta efter operationen. Du kan motverka förstoppning genom att dricka mer vätska och äta mat med mycket fibrer.¹

Barn bör undvika idrott i två veckor efter operationen. Det är också bra att barnet leker försiktigt och undviker att hoppa på studsmatta de första tre veckorna.¹

Fråga om återbesök

Behövs ett återbesök efter operationen?

Oftast behövs inget återbesök efter operationen. Kontakta en vårdcentral om du eller barnet får besvär från operationssåret.¹

Det gäller till exempel om såret blir rött, svullet och gör ont, eller om det kommer var och feber.¹ Vid sådana besvär behöver vården bedöma operationssåret.