Ett ljumskbråck innebär att bukhinna och bukinnehåll pressas ut genom bukväggens muskellager och bildar en bråcksäck under huden. Ljumskarna är en av de vanligaste platserna på kroppen där bråck uppstår. Det finns hjälp att få, och operation är det enda sättet att bli av med ett ljumskbråck permanent.
Ett ljumskbråck är en förändring i bukväggen i området kring ljumsken. Det innebär att bukhinna och bukinnehåll pressas ut genom bukväggens muskellager och bildar en bråcksäck under huden. Bukväggen består av flera lager vävnad mellan huden och magens organ.1
Bukinnehållet i bråcksäcken består oftast av fett och en del av tarmen.1 Bråcksäcken är alltså inte ett separat organ, utan en säck som bildas när bukhinna och bukinnehåll pressas genom en öppning eller ett svagare område i bukväggens muskellager. Innehållet kan röra sig genom öppningen i bukväggen.
Ljumskbråck kan finnas hos både barn och vuxna. Hos barn är ljumskbråck medfött. Hos vuxna beror det på att vävnaden mellan huden och magens organ är svagare. De bakomliggande orsakerna och skillnaderna mellan bråck hos barn och vuxna beskrivs mer i avsnittet om orsaker.
Ett ljumskbråck kan sitta i höger eller vänster ljumske.1 Du kan också ha ljumskbråck på båda sidor samtidigt. Det betyder att bråck på den ena sidan inte utesluter att det också finns ett bråck på den andra sidan.
Med ljumskbråck menas inte bara bråck som sitter mitt i själva ljumsken. Begreppet omfattar även bråck som sitter ned mot låret, så kallade lårbråck.1 Lårbråck är en egen typ av bråck i ljumskregionen, men räknas alltså in när vården talar om ljumskbråck.
Ett ljumskbråck kan också tränga ner i pungen.1 Det beror på att bråcksäcken kan sträcka sig från ljumsken ner mot pungen. Mer information om bråckets placering och bråcksäckens innehåll finns i avsnitten om symtom och diagnos.
I nästa stycke finns information om hur vanligt ljumskbråck är. Ljumskarna är en av de vanligaste platserna på kroppen där bråck uppstår.1
I Sverige utförs cirka 16 000 ljumskbråcksoperationer varje år. Ungefär var fjärde man får ett ljumskbråck opererat någon gång under livet.2 Ljumskbråck förekommer även hos kvinnor och barn, men är mindre vanligt hos flickor och kvinnor än hos pojkar och män.1
Hur ett ljumskbråck brukar märkas, hur vården ställer diagnosen och vilka behandlingar som finns tas upp i senare avsnitt. Om du vill förstå just dina besvär är det viktigt att läsa informationen tillsammans med råd från vården.
Hos barn är ljumskbråck medfött.1 Det betyder att anlaget finns redan från början, även om utbuktningen inte alltid syns direkt. Under fosterutvecklingen bildas en kanal mellan bukhålan och ljumsken. Den kanalen ska normalt slutas under fosterutvecklingen eller under de första levnadsåren. Om slutningen inte sker som den ska finns en kvarvarande öppning där ett bråck kan bildas.
Hos pojkar hänger detta ihop med att testiklarna vandrar ner till pungen genom ljumskkanalen. Då följer en bit av bukhinna med ner och bildar en säck. Säcken ska sedan sluta sig. Om den inte gör det finns en kanal från bukhålan ner mot pungen, och innehåll kan vandra ner där. Hos flickor finns motsvarande kanal längs ett ledband som går mot de yttre blygdläpparna.
Ljumskbråck är vanligast hos barn under två år, även om det också kan uppstå senare. Det är vanligare hos barn som föds för tidigt.1 Ljumskbråck eller vattenbråck förekommer hos 3–5 procent av alla barn. Ett vattenbråck uppstår när öppningen är så trång att bara vätska kan passera.3 Det är alltså en närliggande följd av att kanalen inte har slutits helt, men är inte samma sak som ett ljumskbråck.
Hos vuxna kan ljumskbråck i stället utvecklas under livet.1
Ett ljumskbråck syns eller känns ofta som en mjuk, rundad utbuktning i ljumsken eller pungen. Utbuktningen kan ibland tryckas tillbaka in i buken.1 Det betyder att bråcket kan åka in och ut genom öppningen i bukväggen.
Ljumskbråck kan finnas utan att ge några symtom.5 Det kan då upptäckas i samband med en annan undersökning.1 Det vanligaste debutsymtomet hos vuxna är att personen märker en knöl i ljumsken.6
Hos barn kan en utfyllnad eller utbuktning i ljumsken bli tydligare när barnet gråter eller krystar. Hos större barn kan utbuktningen komma fram vid aktivitet. En knöl i ljumsken hos barn behöver inte vara ett bråck, utan kan till exempel vara en svullen lymfkörtel i samband med en infektion.
Smärta i ljumsken eller pungen kan komma framför allt vid rörelse eller ansträngning. Smärtan kan kännas som molande värk eller som kortvarig, stickande smärta. En tyngdkänsla eller ett obehag kan förekomma vid bråcket.1
Vid läkarbesöket får du först berätta om dina eller barnets symtom. Därefter undersöker läkaren ljumskarna för att se om det finns en svullnad eller knöl.1 Det är bra att beskriva när knölen brukar synas, eftersom den inte alltid finns där just när undersökningen görs.
Läkaren tittar på och känner på ljumsken. Att titta på och känna på området räcker oftast för att ställa diagnosen ljumskbråck.1 En typisk undersökning görs både stående och liggande.2 Bråcket kan synas tydligare när du står och försvinna när du lägger dig eller när det trycks tillbaka med ett lätt tryck.
För att lättare upptäcka bråcket kan läkaren be dig hosta, böja dig, trycka eller lyfta.4 Hos barn kan bråcket bli lättare att se när barnet gråter eller krystar. Undersökningen kan därför behöva anpassas efter om det gäller ett barn eller en vuxen.
Ibland syns ingen knöl när undersökningen görs. Om du berättar att en knöl brukar komma i ljumsken kan det ändå räcka för läkarens bedömning.1
Operation är det enda sättet att bli av med ett ljumskbråck permanent. Det beror på att operationen lagar öppningen eller den försvagade delen i bukväggen. Hos vuxna behöver ett ljumskbråck däremot inte alltid opereras direkt om symtomen är få eller lindriga.1
För män med få eller inga symtom kan vården ibland välja aktiv expektans, det vill säga att bråcket följs utan omedelbar operation. Beslutet anpassas efter dina besvär och din situation. Om bråcket ger symtom som påverkar vardagen bör du erbjudas operation.2
Alla kvinnor med ett diagnostiserat ljumskbråck bör opereras, även om bråcket inte ger symtom.2 Kvinnor har oftare lårbråck, och den typen av bråck har större risk att bli inklämt.6 Män med lårbråck bör också opereras.2
Ett inklämt ljumskbråck behöver nästan alltid opereras genast hos både vuxna och barn. Ibland kan en läkare trycka tillbaka ett inklämt bråck hos ett barn. Då kan operationen i vissa fall planeras till ett senare tillfälle, ofta ganska snart.
Det finns några sätt att tillfälligt lindra besvär från ett ljumskbråck medan du väntar på bedömning eller operation. Åtgärderna tar inte bort bråcket permanent, men kan göra vardagen lättare.
Försök inte att med kraft trycka tillbaka en svullnad som gör mycket ont eller inte går tillbaka. Sök vård genast om du har en smärtsam svullnad som inte går att trycka tillbaka. Om vårdcentral eller jouröppen mottagning är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.1
Ett bråckband kan vara ett alternativ för vuxna när det är lång tid till operation eller när bråcket inte går att operera. Bråckbandet håller tillbaka bråcket och kan lindra symtomen. Du kan köpa ett bråckband själv, men det kan ibland också skrivas ut som hjälpmedel.
Om du tror att du eller barnet har ljumskbråck kan du börja med att kontakta en vårdcentral.1 Många vårdcentraler kan kontaktas genom att du loggar in på deras e-tjänster.
Om det gäller ett barn kan du också kontakta en barnavårdscentral.1 Där kan du få hjälp att ta första kontakten med vården.
Vården bedömer sedan vilken mottagning som passar bäst. Du behöver alltså inte själv avgöra om barnet ska träffa en barnkirurg eller en annan kirurg. En remiss betyder att vårdpersonalen skickar uppgifter om besvären till den mottagning som ska göra bedömningen.
Sök vård genast om du tror att du eller barnet har ett inklämt bråck. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning, och om det är stängt ska du söka vård på en akutmottagning.1 En smärtsam svullnad som inte går att trycka tillbaka är ett tecken som ska bedömas snabbt.
Kan ett ljumskbråck finnas på båda sidor?
Ja, ljumskbråck kan finnas på båda sidor samtidigt.1 Det kan alltså finnas ett bråck både i höger och vänster ljumske.
Kan ett ljumskbråck gå över av sig självt?
Nej, ljumskbråck försvinner inte av sig självt. Operation är det enda sättet att bli av med ett ljumskbråck permanent, även om vuxna med få eller lindriga besvär inte alltid behöver opereras direkt.1
Är ljumskbråck vanligare hos pojkar än flickor?
Ja, pojkar får ljumskbråck fem gånger oftare än flickor.3
Hur länge kan en vuxen behöva vara borta från ett fysiskt arbete efter operation?
Det kan behövas några dagar och ibland längre. Vuxna med fysiskt arbete kan också behöva vara mindre fysiskt aktiva under de närmaste veckorna efter operationen.1
Hur länge du behöver vara borta från arbetet beror på arbetets krav och hur återhämtningen går. Följ därför de råd du får inför hemgången och ta upp arbetet med vården om du är osäker.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Det är inte helt klarlagt vad ljumskbråck beror på.1 Ibland uppstår bråcket utan att du har någon tydlig riskfaktor. Flera omständigheter kan ändå påverka hur mycket bukväggen belastas eller hur stark vävnaden är:
Tunga lyft ökar trycket i buken. Om bukväggen samtidigt är försvagad kan den belastningen bidra till att ett bråck bildas. Det betyder inte att ett enstaka lyft alltid är orsaken. Ofta handlar det om flera faktorer tillsammans, och den exakta orsaken går inte alltid att fastställa.
Långvarig förstoppning med hårt krystande kan bidra till ljumskbråck. Långvarig hosta eller nysningar kan också öka belastningen på bukväggen och bidra till att ett bråck bildas.4 Det beror på att aktiviteterna upprepade gånger ökar trycket i buken.
Vissa sjukdomar och tillstånd kan ge en långvarig belastning på ljumskarna.2 Det gäller bland annat:
Även sjukdomar som påverkar bindväven kan vara kopplade till bråck. Ärftliga faktorer är relaterade till utvecklingen av förvärvade bråck.2 Det innebär att gener kan påverka hur starka vävnaderna i bukväggen är. I vissa familjer verkar det därför finnas en benägenhet att få bråck, men ärftligheten är inte systematiskt studerad.
Du kan alltså få ljumskbråck både på grund av en medfödd öppning som inte har slutits och på grund av en försvagad bukvägg senare i livet. Belastning, rökning, långvarigt ökat tryck i buken, vissa sjukdomar och ärftliga faktorer kan bidra, men det går inte alltid att säga vad som har orsakat bråcket hos en enskild person.
Besvären kan variera från lätt obehag till kraftig smärta. Smärta som beror på bråcket brukar minska när du ligger ner.2 Ett bråck kan också vara smärtfritt och bara synas som en skillnad mellan ljumskarna. Ett större bråck kan ibland se besvärande ut utan att göra ont.7 Hos personer med mycket underhudsfett kan ett stort bråck vara svårt att se.2
Utbuktningen är ofta mindre på morgonen och kan bli större under dagen. Den kan ibland bara se ut som en svullnad. Utbuktningen kan bli tydligare när buktrycket ökar, till exempel vid tunga lyft.1 Hos barn kan den också synas lättare när barnet gråter eller krystar.
Ett inklämt bråck innebär att innehållet i bråcksäcken har klämts åt och inte kan tryckas tillbaka. Det är allvarligt eftersom svullnaden kan klämma åt blodkärlen i bråcksäcken.1
Ett inklämt bråck kan ge mycket ont i magen, ljumsken eller pungen. En smärtsam svullnad som inte går att trycka tillbaka kan vara tecken på inklämt bråck. Ljumsken eller pungen kan bli röd vid inklämt bråck.1
Inklämt bråck kan leda till tarmvred. Tarmvred kan vara det första tecknet på inklämt bråck, eftersom bråcket inte alltid har märkts av tidigare. Kräkningar kan förekomma hos barn med inklämt ljumskbråck.1 Ett barn med inklämt bråck kan dessutom vara otröstligt på grund av smärta.3 Hos spädbarn är risken för inklämt bråck störst under det första levnadsåret.2
Vid misstanke om inklämt ljumskbråck ska vård sökas genast på vårdcentral eller jouröppen mottagning, och när dessa är stängda på akutmottagning.1 En smärtsam svullnad som inte kan tryckas tillbaka tillsammans med illamående, kräkningar eller feber kräver snabb vårdkontakt.4 Sök också vård snabbt om du får uppsvälld mage eller inte kan släppa gas eller ha avföring tillsammans med ett smärtsamt bråck.4,8 Det kan vara tecken på att tarmen är blockerad.4
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1
Vid oklara ljumskbesvär kan läkaren använda herniografi. Herniografi är en särskild röntgenundersökning som kan visa en bråcksäck. Då sprutas kontrastmedel in i magen med en tunn spruta efter att du har fått bedövning, och du får krysta när röntgenbilderna tas.1
Om läkaren fortfarande är osäker på diagnosen kan du eller barnet undersökas med ultraljud, datortomografi eller magnetkamera.1 Ultraljud och datortomografi kan göras medan du krystar för att undersöka förändringar i ljumsken.2 Sådana undersökningar kan också hjälpa läkaren att klarlägga vilken typ av förändring det rör sig om.
Läkaren kan behöva vara extra noggrann med att bedöma om förändringen sitter i ljumsken eller längre ner mot låret. Ett lårbråck kan vara svårt att upptäcka och kan därför behöva skiljas från ett vanligt ljumskbråck. Den exakta indelningen i olika typer av ljumskbråck är däremot oftast inte avgörande för den kliniska bedömningen.2
En knöl i ljumsken beror inte alltid på ett ljumskbråck. Vilka andra orsaker som behöver övervägas beror bland annat på barnets eller den vuxnas ålder och på vad läkaren hittar vid undersökningen.
Hos barn kan en knöl i ljumsken vara en lymfkörtel som har svullnat i samband med en infektion i stället för ett bråck.1 Vattenbråck är den vanligaste andra möjliga diagnosen hos barn.3 Hos äldre barn kan läkaren överväga ultraljud om det är svårt att avgöra vad knölen beror på.
Hos vuxna kan förändringar i lymfkörtlarna vara en annan möjlig diagnos när knölen är svår att bedöma. En förändring som inte går att trycka tillbaka kan behöva undersökas med bilddiagnostik för att säkerställa diagnosen.6 Om du har en knöl eller svullnad i ljumsken bör du kontakta en vårdcentral för en bedömning.
Ljumskbråck hos barn opereras nästan alltid eftersom det kan utvecklas till inklämt bråck när barnet växer. Hur länge barnet får vänta beror på barnets ålder och vilka symtom barnet har.1 Vid en planerad operation opereras barn vanligtvis på en dagkirurgisk avdelning.3
Barn sövs alltid inför operationen. Vuxna kan få narkos, ryggbedövning eller lokalbedövning. Vilken bedövning som används för en vuxen beror bland annat på hur bråcket ser ut, hur personen mår och vad personen önskar.1 Vid en öppen operation kan lokalbedövning vara ett alternativ.9 Vid titthålsteknik krävs narkos, eftersom ingreppet görs med kamera och instrument inne i eller framför bukhålan.2
Under operationen förs innehållet i bråcksäcken tillbaka till buken och bråcksäcken tas bort. Hos vuxna förstärks bukväggen vanligen med kroppens vävnader eller med ett plastnät. När kroppens vävnader används sys vävnaden ihop på ett särskilt sätt, så kallad bråckplastik.1 När ett plastnät används placeras nätet vid försvagningen.
Hos barn förstärks inte bukväggen med nät.1 I stället sys öppningen ihop med material som oftast försvinner av sig självt. Det beror på att bråcket hos barn oftast beror på att en öppning i buken inte har växt ihop som den ska.
Ljumskbråck kan opereras med titthålsteknik eller med öppen operation.1
Vid operationen förs bråcket tillbaka och öppningen stängs. Hos vuxna kan kirurgen använda ett plastnät för att förstärka bukväggen, men ibland används bara stygn. Operationen avslutas med att snitten stängs med stygn eller klämmor och täcks med ett förband.10
Titthålsteknik och bakre tekniker används särskilt vid dubbelsidiga bråck, vid återkommande bråck efter en tidigare öppen operation och hos kvinnor.2 Vid en bakre teknik placeras nätet på bukväggens baksida, framför bukhinna, genom öppen eller titthålsteknik.
Vilken operationsmetod som erbjuds beror bland annat på var bråcket sitter, hur stort det är och hur din allmänna hälsa ser ut.10 Vid en bakre teknik placeras nätet bakom bukväggen men framför bukhinna.2 På så sätt täcks även möjliga öppningar för lårbråck i ljumsken. Vid titthålsteknik används två etablerade metoder: TEP, där kirurgen arbetar utanför bukhinnan, och TAPP, där kirurgen går in i bukhålan för att komma framför bukhinna. Resultaten med dessa två metoder är likvärdiga.6
Vid dubbelsidiga bråck kan en metod som behandlar båda sidorna genom samma operation vara särskilt användbar.6 Om ett bråck har kommit tillbaka efter en tidigare operation framifrån väljs ofta en bakre teknik, eftersom kirurgen då arbetar i ett annat vävnadslager.2 Vilken metod som passar bäst avgörs av kirurgen utifrån dina förutsättningar och den tidigare behandlingen. Vid ett inklämt ljumskbråck kan öppen operation väljas om tarmen riskerar att skadas.1
Efter en planerad operation kan både barn och vuxna oftast lämna sjukhuset samma dag. Om operationen behövde göras snabbt kan du eller barnet behöva stanna på sjukhuset i några dagar.1
Det är vanligt att ha ont kring operationssåret de första dagarna. Blåmärken eller svullnad kring såret eller underlivet kan finnas i ett par veckor. En liten öm valk under operationssåret hos en vuxen kan bero på en mindre blödning i samband med operationen. Valken blir mindre efter några veckor och försvinner så småningom.1
Operationssåret brukar läka efter åtta till tio dagar.1 Efter en titthålsoperation kan du också få uppblåst mage eller ont i axeln under ett par dagar. Det beror på luften som pumpades in i magen under operationen.10
En infektion efter operation kan ge ett rött, svullet, varmt och smärtande sår. Det kan ibland komma var från såret, och du eller barnet kan få feber. Ett infekterat sår kan behöva öppnas, rengöras och täckas med ett nytt förband, och ibland behövs antibiotika.1
Det kan börja blöda innanför huden vid operationssåret. Då kan området runt såret bli blåaktigt och mycket svullet. Blödningen slutar ofta av sig själv, men ibland behöver en kirurg öppna såret för att stoppa den.1
Känseln kring operationssåret kan bli sämre. Känseln brukar ofta förbättras inom ett år, men hos en del kommer den inte tillbaka helt. En del patienter får långvarig smärta i den opererade ljumsken efter operationen.1 Smärtan kan ibland finnas kvar i flera månader, och för vissa kan den finnas kvar ännu längre.
Efter en ljumskbråcksoperation kan det också uppstå en svullnad eller knöl där bråcket satt. Den kan finnas kvar i några veckor eller månader.10 En blodansamling, kallad hematom, är en annan möjlig komplikation efter operationen.3
Det är ovanligt att ett ljumskbråck kommer tillbaka på samma ställe efter operation hos vuxna. Ett nytt bråck kan däremot uppstå på ett annat ställe. Hos barn är det mycket ovanligt att bråcket kommer tillbaka, men om det händer behöver barnet opereras igen.1
Sök vård om operationssåret blir rött, svullet, varmt eller mer smärtsamt, om det kommer var eller mycket blod från såret eller om du får feber. Du bör också söka vård om magen blir svullen och smärtan tilltar eller om du fortfarande mår illa eller kräks ett dygn efter operationen.8
Om du röker kan ett uppehåll före och efter operationen göra att operationssåret läker bättre och att du återhämtar dig snabbare. Det bästa är att sluta röka helt. Om det inte går är det bra att undvika rökning helst åtta, men minst fyra veckor före och efter operationen.1 Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.
Undvik alkohol helt under fyra veckor före operationen och fyra veckor efter operationen. Alkohol ökar risken för infektioner och andra komplikationer.1
Ta det lugnt de första dagarna och undvik att lyfta tunga saker. Det gäller både barn och vuxna. För vuxna bör tunga lyft och ansträngande aktivitet undvikas i minst fyra till sex veckor enligt eftervårdsråden.1
Lättare rörelse kan ofta fungera tidigt efter operationen. Promenader och cykling går ofta bra dagen efter operationen.1 Öka aktiviteten försiktigt efter hand och följ de råd du får av vården, särskilt om du har ett fysiskt arbete.
Förstoppning kan göra det smärtsamt att krysta efter operationen. Du kan motverka förstoppning genom att dricka mer vätska och äta mat med mycket fibrer.1
Barn bör undvika idrott i två veckor efter operationen. Det är också bra att barnet leker försiktigt och undviker att hoppa på studsmatta de första tre veckorna.1
Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma symtomen eller vill veta vilken vårdmottagning du ska vända dig till. Rådgivningen kan hjälpa dig att bedöma symtom och var du kan söka vård. Om du tror att du eller barnet har inklämt ljumskbråck ska du söka vård genast.1
Behövs ett återbesök efter operationen?
Oftast behövs inget återbesök efter operationen. Kontakta en vårdcentral om du eller barnet får besvär från operationssåret.1
Det gäller till exempel om såret blir rött, svullet och gör ont, eller om det kommer var och feber.1 Vid sådana besvär behöver vården bedöma operationssåret.