Akut leversvikt är ett ovanligt tillstånd där en person utan tidigare leversjukdom får en uttalad leverskada och leverns funktion snabbt blir kraftigt nedsatt. Tillståndet är allvarligt, men vården kan behandla den utlösande orsaken, skydda sviktande organ och överväga levertransplantation om tillståndet inte vänder.
Akut leversvikt är ett ovanligt tillstånd som kan utvecklas snabbt och ofta har en dålig prognos. Det innebär att en person utan tidigare leversjukdom får en uttalad levercellsskada, så att leverns funktion blir akut och kraftigt nedsatt.1 Akut leversvikt beskrivs som ett syndrom med snabbt fortskridande leversjukdom hos en person utan tidigare känd leversjukdom.2 Svårighetsgraden beror på hur svår levercellsskadan är. Tillståndet kan vara övergående, men det har hög dödlighet.3
Diagnosen ställs utifrån två delar: att blodets förmåga att levra sig är nedsatt, med protrombinkomplex (PK) på minst 1,5, och att leverencefalopati utvecklas inom 0–12 veckor efter att gulsot har börjat.1 Leverencefalopati innebär att hjärnans funktion påverkas när levern sviktar.2
Akut leversvikt är ett allvarligt tillstånd.2 Svårighetsgraden beror på hur svår levercellsskadan är. Tillståndet kan innebära att leverns funktion försämras snabbt.
Akut leversvikt delas in i hyperakut, akut och subakut leversvikt beroende på hur snabbt tillståndet utvecklas.1 Vid hyperakut leversvikt utvecklas den sviktande leverfunktionen inom en vecka. Vid akut leversvikt utvecklas leverencefalopati 8–28 dagar efter att gulsot har börjat. Vid subakut leversvikt utvecklas leverencefalopati mellan 5 och 8, ibland upp till 12, veckor efter att gulsot har börjat.2
Tidsperspektivet har betydelse för både prognosen och risken för komplikationer. Personer med hyperakut leversvikt har störst risk att utveckla hjärnödem. Prognosen är samtidigt bäst vid hyperakut leversvikt om hjärnödem inte uppstår.1
Akut leversvikt har ofta en dålig prognos, men prognosen varierar beroende på vilken typ av akut leversvikt det är och vilken bakomliggande orsak som finns.4 Om leverfunktionen inte återhämtar sig kan levertransplantation bli aktuell.1
Orsaken till akut leversvikt varierar mellan olika världsdelar.2 I västvärlden är en toxisk dos av paracetamol den vanligaste orsaken till akut leversvikt.1 Vid utredningen är uppgifter om läkemedelsintag och toxisk påverkan viktiga för att hitta orsaken.2 Även tidigare leversjukdom, ärftlighet för lever- och gallgångssjukdom, hepatitvaccinationer, utlandsvistelse, äldre blodtransfusioner och intravenöst missbruk kan ha betydelse.4
Symtomen vid akut leversvikt kan se olika ut beroende på hur snabbt tillståndet utvecklas. Tidiga symtom kan vara illamående, trötthet, matleda, kräkningar och buksmärta.2 Allmän sjukdomskänsla, kroppsvärk, buksmärta, illamående, matleda och kräkningar kan komma några dagar till veckor före gulsot.3
Efter de första, mer ospecifika symtomen kan gulsot och slöhet utvecklas. Gulsot förekommer ofta, men kan saknas om leversvikten utvecklas mycket snabbt, särskilt efter en paracetamolförgiftning.2 Symtomen kan därför vara otydliga i början även när tillståndet är allvarligt. Symtomen ändras över tid och kan först vara ospecifika, till exempel illamående, kräkningar eller buksmärta.1 Akut leversvikt kan också ge hypoglykemi och laktatacidos i ett tidigt skede.2
Utredningen ska fastställa orsaken till den akuta leversvikten, utesluta kronisk leversjukdom och bedöma hur levern och andra organ är påverkade.3 Den kliniska bilden och laboratorieprover används tillsammans i utredningen.1 Exempel på sådana tillstånd är:
Utredningen används även för att bedöma hur allvarlig leverskadan är.2
Behandlingen syftar till att behandla den utlösande orsaken till akut leversvikt. Intensivvård är viktig för att förebygga ytterligare försämring och skydda och behandla organ som sviktar.1 Där kan kroppens viktiga funktioner följas noggrant och stödjas medan levern återhämtar sig eller medan transplantation förbereds. Intensivvård används vid medvetandepåverkan eller tecken på multiorgansvikt. Leverdialys kan vara ett alternativ vid akut leversvikt.3 Plasmaferes kan vara aktuell vid svårartad koagulopati eller vid RLS ≥ 4, till exempel i väntan på levertransplantation.2
Vid akut leversvikt rekommenderas tidig kontakt med ett nationellt högspecialiserat centrum. Om tillståndet inte vänder kan levertransplantation bli aktuell.1
Behandlingen beror på vad som har utlöst leversvikten. Flera läkemedel används därför bara vid vissa orsaker:
Om du själv är tillräckligt vaken och orkar svara, eller om du är närstående, kan du lämna uppgifter som hjälper vården att förstå sjukdomsbilden. Uppgifter från patient eller närstående om symtom och tidsförlopp är viktiga för att fastställa orsaken till akut leversvikt.2
Det gäller även om du är osäker på om ett läkemedel eller annat ämne har haft betydelse.
Vid läkarbedömningen kan vården fråga om alkohol, läkemedel, naturkostpreparat, svampintag, tidigare leversjukdom och ärftlighet för lever- och gallgångssjukdom. Berätta därför om sådant som stämmer in på dig eller den du hjälper.
Akut leversvikt handläggs vanligtvis genom samarbete mellan en hepatolog och en intensivvårdsläkare. Vilken vårdnivå som behövs bedöms utifrån hur allvarlig leverskadan och påverkan på andra organ är. Du bedöms individuellt av vården, och vid behov samordnas vården med en erfaren kliniker.2 Intensivvård används vid medvetandepåverkan eller tecken på multiorgansvikt.3 Om du remitteras till en transplantationsenhet kan även en levertransplantationskirurg delta i handläggningen.2
Vid fulminant leversvikt med leverencefalopati och RLS på minst 2, där levertransplantation kan bli aktuell, ska du vårdas på en intensivvårdsavdelning vid ett levertransplantationscentrum. I Sverige gäller det Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg eller Huddinge sjukhus.2
Du söker till den jouröppna mottagningen om du har besvär som inte kan vänta. Gäller det livshotande tillstånd ska du i stället åka till en akutmottagning på ett sjukhus eller ringa 112.
Akut leversvikt innebär att en person utan tidigare leversjukdom får en uttalad levercellsskada som gör att leverns funktion blir akut och kraftigt nedsatt. Diagnosen ställs när PK är minst 1,5 och leverencefalopati utvecklas inom 0–12 veckor efter att gulsot har börjat.1 Utredningen syftar till att fastställa orsaken, utesluta kronisk leversjukdom samt att uppskatta graden av lever- och annan organpåverkan.3 Diagnosen ställs utifrån en kombination av laboratorieprover och klinisk bild.1
I västvärlden är en toxisk dos av paracetamol den vanligaste orsaken till akut leversvikt.1 Andra möjliga orsaker är:
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Läkemedelsorsakad leverskada har på senare år blivit den dominerande orsaken i Europa och USA, framför allt genom paracetamol och idiosynkratiska läkemedelsreaktioner.2 Många läkemedel har rapporterats kunna orsaka leversvikt, bland annat isoniazid, disulfiram, amoxicillin/klavulansyra, fenytoin, karbamazepin, valproat, diklofenak, rifampicin, sulfonamid, amiodaron och sulfasalazin.
Graviditetsinducerad leversvikt kan förekomma vid HELLP-syndrom och akut fettlever under graviditet. Graviditetsinducerad leversvikt är vanligast under graviditetens tredje trimester.2
Akut leversvikt kan också orsakas av malignitet, hypoxisk hepatit eller annan infiltrativ sjukdom.4 Exempel på malign sjukdom som kan infiltrera levern är lymfom, leukemi och metastaserande sjukdom.
När den bakomliggande orsaken inte kan fastställas kallas tillståndet kryptogen leversvikt.2 Det kan också beskrivas som non A–non B–non C-hepatit, förkortat NANBNC.
I en svensk multicenterstudie hade 11 procent av patienterna kryptogen eller NANBNC-leversvikt.2
Vid den svåraste graden av leverencefalopati är personen i koma och går inte att få kontakt med genom smärtstimulering. Kramper kan förekomma. Personer som når de svårare graderna har stor risk att utveckla hjärnödem och påverkan på flera organ samtidigt.2
Akut leversvikt kan medföra störningar i blodets levringsförmåga, blodcirkulationen och njurarnas funktion. Sepsis och svikt i flera organ kan också förekomma.2 En nedsatt blodcirkulation i kroppen kan leda till sämre blodförsörjning av vävnaderna.
Njursvikt med liten urinmängd förekommer hos ungefär hälften av personer med akut leversvikt och är förenad med sämre prognos. Vid paracetamolorsakad leverskada kan njurpåverkan komma tidigt. Vid andra orsaker kommer njurpåverkan vanligtvis senare.2
Akut leversvikt kan snabbt övergå i koma, sepsis eller svikt i flera organ.2 När tillståndet försämras ytterligare utvecklas ofta svikt i flera organ, och det finns risk för hjärnödem.1
Hjärnödem är den vanligaste dödsorsaken vid akut svår leversvikt. Det är vanligast när leversvikten utvecklas mycket snabbt, inom mindre än en vecka. Hjärnödem förekommer hos 75–80 procent av personer i den svåraste graden av leverencefalopati.2
Sepsis kan förekomma utan att det går att hitta ett tydligt infektionsfokus. Vanliga tecken på infektion, som ett förhöjt antal vita blodkroppar, kan saknas. Infektionsprover kan också vara normala.2
Koagulationsrubbning och leverencefalopati är kännetecken vid akut leversvikt. Vid sepsis och svikt i flera organ kan en allvarlig störning i blodets levring med lågt antal blodplättar förekomma. Blödningar från mag-tarmkanalen och andra ställen hänger samman med ett lågt antal blodplättar.2
Uppgifter från dig eller närstående är viktiga för att fastställa orsaken.2 Du kan få frågor om:
Vid genomgången kan du också få frågor om alkohol, läkemedel, naturkostpreparat, svamp, tidigare leversjukdom och ärftlighet för lever- och gallgångssjukdom.4
De kan visa hur levern fungerar och om andra organ eller kroppsfunktioner är påverkade. Proverna kan omfatta:
S-paracetamol tas oberoende av vad du har berättat om ett eventuellt paracetamolintag.4 Blodgas med laktat kan också användas i utredningen.3
Autoantikroppar kan bland annat vara ANA, AMA och SMA.
Blodproverna tas dagligen. Vissa kompletterande prover behöver däremot inte kontrolleras upprepade gånger, till exempel ferritin, järnmättnad och S-paracetamol. Vid allvarligare paracetamolförgiftning kan S-paracetamol tas på nytt.3
Ultraljud av levern med doppler kan användas för att bedöma blodflödet till och från levern. Datortomografi av levern eller buken kan också ingå i utredningen.2
Vid medvetandepåverkan kan datortomografi av hjärnan göras. I vissa fall kan en leverbiopsi behöva genomföras, oftast via halsvenen.4
Vid den prognostiska bedömningen används King’s College Hospital-kriterier för att bedöma om levertransplantation behöver övervägas. Kriterierna är inte perfekta, men används eftersom det för närvarande inte finns bättre kriterier för att bedöma överlevnad utan transplantation.2
Vid akut svår leversvikt ska alla patienter som uppfyller kriterier för dålig överlevnadsprognos bedömas för eventuell levertransplantation.2 Bedömningen tar bland annat hänsyn till blodprover, orsaken till leversvikten och graden av leverencefalopati.
Vätska och andra behandlingar används utifrån blodtryck, cirkulation och övrig kroppslig påverkan.
Därför kan bredspektrumantibiotika behöva ges redan vid en mindre misstanke om bakteriell infektion, efter att odlingar har tagits.
Leverencefalopati kan påverka hjärnan och i svåra fall bidra till förhöjt tryck inne i skallen. Vid leverencefalopati höjs huvudändan på sängen 20–30 grader.2
Täta blodsockerkontroller används för att hålla B-glukos mellan 5 och 7 mmol/l.2 Det är viktigt att undvika både för lågt och för högt blodsocker eftersom ämnesomsättningen och hjärnans blodcirkulation kan påverkas.
Enligt behandlingsöversikten från Kunskapsstöd för vårdgivare sätts alla läkemedel ut utom insulin.3 Detta är en sjukhusåtgärd som beslutas och följs av behandlande personal.
Behandlingen följs fortlöpande eftersom tillståndet kan påverka flera organ samtidigt. Om levern inte återhämtar sig bedöms behovet av levertransplantation.
Om du inte själv kan lämna uppgifterna kan en närstående bidra med det som är känt om symtom, tidsförlopp, läkemedel och toxisk påverkan.
Akut leversvikt kräver individuell bedömning och åtgärder i samråd med erfaren kliniker.2 Egenvård kan därför inte ersätta den medicinska bedömningen eller de åtgärder som behövs vid tillståndet.
Intensivvård används vid medvetandepåverkan eller tecken på multiorgansvikt.3
Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset är nationella högspecialiserade centrum för stöd vid akut leversvikt. Inom vården är det den behandlande läkaren som kontaktar dessa centrum för stöd i behandlingen och den fortsatta handläggningen.1 Om levertransplantation kan bli aktuell behöver transplantationsenheten därför kontaktas medan sjukdomsförloppet fortfarande följs.2
Kontakt med ett levertransplantationscentrum bör tas tidigt, om möjligt innan leverencefalopatin når grad 3–4.2 Det gäller även när det ännu inte är klart om levertransplantation blir aktuell, eftersom bedömningen behöver göras under sjukdomsförloppet.
Behandlingen syftar till att behandla den utlösande orsaken. Intensivvård är viktig för att förhindra ytterligare försämring och skydda och behandla sviktande organ. Om tillståndet inte vänder kan levertransplantation bli aktuell.1