Akut kolecystit är en akut inflammation i gallblåsan, som oftast orsakas av gallsten. Tillståndet bedöms akut på akutsjukhus, där det finns behandling för akut kolecystit.
Akut kolecystit är en akut inflammation i gallblåsan. Det är ett tillstånd som kan uppstå när gallans väg ut från gallblåsan blockeras. Den vanligaste formen är gallstensutlöst kolecystit, alltså akut kolecystit som orsakas av gallsten.1
Akut gallstensutlöst kolecystit är den vanligaste komplikationen till gallstenssjukdom.1 Ungefär 90–95 procent av alla kolecystiter orsakas av gallsten.2 Gallsten kan fastna i gallblåsans hals eller i gallgångarna och på så sätt påverka gallans avflöde.
Det finns också icke gallstensutlöst kolecystit. Icke gallstensutlöst kolecystit har ofta ett allvarligare förlopp än gallstensutlöst kolecystit.1
Gallsten är vanligt. Ungefär 10–20 procent av den vuxna befolkningen har gallsten, och de flesta har inga symtom.1
Av personer med symtomgivande gallsten utvecklar 5–20 procent akut kolecystit.1 Cirka 20 procent av patienter med symtomgivande gallstenssjukdom får akut kolecystit.3 Skillnaden mellan uppgifterna beror på hur grupperna och gallstenssjukdomen har avgränsats i olika sammanställningar.
Gallstensrelaterade sjukdomar förekommer i alla vårdnivåer och leder till omkring 18 000 slutenvårdstillfällen per år i Sverige. Akut gallstensutlöst kolecystit är en vanlig diagnos inom akutsjukvården.1
En gallsten kan hindra gallans utflöde och öka trycket i gallblåsan, vilket kan utlösa inflammation i gallblåseväggen. Inflammationen börjar vanligen utan infektion, men den stillastående gallan kan senare bli infekterad.1
När gallblåsan drar ihop sig mot ett hinder ökar trycket inne i gallblåsan. Det kan ge svullnad i gallblåseväggen och göra inflammationen värre. Förloppet kan därför börja som en inflammation utan bakterier och senare övergå i en infektion.
Små gallstenar kan ibland passera från gallblåsan till den djupa gallgången.1 Där kan de orsaka stopp i gallflödet eller andra komplikationer, till exempel inflammation i bukspottkörteln eller gallgångarna.
Gallsten orsakar oftast akut kolecystit genom att fastna i gallblåsans hals eller i gallgångarna. När en gallsten hindrar gallans utflöde ökar trycket i gallblåsan, vilket kan utlösa inflammation i gallblåseväggen. Inflammationen börjar utan infektion, men den stillastående gallan kan senare bli infekterad. Gallblåsan drar ihop sig efter måltider för att tömma gallan till tarmen. Om gallan möter ett hinder ökar trycket i gallblåsan, vilket kan förstärka inflammationen och orsaka svullnad i gallblåseväggen.1
Gallsten bildas oftast i gallblåsan, där gallan är mest koncentrerad och ibland står stilla, genom att kolesterol kristalliseras.1 Mer än 90 procent av gallstenarna bildas på detta sätt.
Små gallstenar kan passera till den djupa gallgången och orsaka gallstas, bukspottkörtelinflammation eller gallgångsinflammation.1 Stenar i gallblåsan eller i gallblåsans gång orsakar vanligtvis inte gallstas i leverns gallgångar eller i den djupa gallgången, om de inte trycker på gallvägen utifrån.
Risken att utveckla gallsten ökar med åldern, och kvinnligt kön är en viktig riskfaktor. Även följande kan öka risken: Risken påverkas också av hur gallan rör sig och av förändringar i kroppens ämnesomsättning. Ärftlig benägenhet, läkemedel och näring som ges direkt i blodet hör till de faktorer som kan öka risken för gallsten.1
Akut kolecystit börjar ofta med smärta under höger revben eller i övre delen av magen. Smärtan kan vara ihållande och ibland kraftig. Den kan stråla mot ryggen eller höger skuldra. Illamående är vanligt och ibland förekommer kräkningar. Feber eller lätt feber kan förekomma, och temperaturen kan stiga efter hand.1
Besvären kan börja under några timmar och därefter bli ihållande. Smärtans styrka och hur du insjuknar kan variera mycket. Ibland finns också allmän sjukdomskänsla. Enstaka patienter är septiska och allmänpåverkade.2 Ibland kan du också få lätt gul hud eller gula ögonvitor.3 Smärtan kan göra att det blir svårt att röra sig eller att hitta en bekväm ställning.
-
Vid ett okomplicerat gallstensanfall brukar smärtan gå över, men vid akut kolecystit går smärtan inte över på samma sätt.
Vid bedömningen frågar vårdpersonalen om smärtans debut, varaktighet, förlopp och eventuell temperaturstegring. Tidigare gallstenssjukdom, tidigare bukoperationer, andra sjukdomar och aktuella läkemedel ingår i sjukdomshistorien.3 Även ärftlighet kan ingå i frågorna.
Undersökningen kan omfatta allmäntillstånd, temperatur, bukpalpation och bedömning av hud och ögonvitor. Vid bukpalpationen undersöks bland annat om det finns ömhet under höger revben och tecken på irritation av bukhinna. Vårdpersonalen kan också bedöma om det finns en knöl eller annan förhårdnad i området. Vid allmänpåverkan kan undersökningen även omfatta att lyssna på hjärta och lungor samt kontrollera puls och blodtryck. Överväg EKG.3
CRP tas som laboratorieprov vid utredningen. Vid osäker diagnos kan prover för ALAT, ALP, bilirubin och bukspottkörtelamylas tas.3 Blodstatus och elektrolytstatus kan också ingå i provtagningen.
Ultraljud genom magen är förstahandsundersökning vid misstänkt kolecystit.1 Undersökningen kan visa en öm, förtjockad gallblåsevägg, gallsten och vätska runt gallblåsan. Ultraljud kan i princip visa alla typer av gallstenar, men gas i tarmen kan göra det svårt att utesluta gallsten i den djupa gallgången.
Akut laparoskopisk operation där gallblåsan tas bort är förstahandsbehandling vid akut kolecystit.1 Vid operationen görs små snitt i magen och gallblåsan tas bort med titthålsteknik.
Operation inom 72 timmar från ankomsten till sjukhuset är kopplad till färre komplikationer och kortare vårdtid. Även om mer än 72 timmar har gått sedan du lades in rekommenderas operation under samma vårdtillfälle. Vid sepsis på grund av kolecystit bör operation ske akut, oavsett tid på dygnet.1
Om du samtidigt har gallsten i den djupa gallgången bör stenen om möjligt tas bort vid samma operationstillfälle som gallblåsan.1 Det kan göras med olika metoder, bland annat genom att stenen tas bort via gallblåsans gång, genom att den djupa gallgången undersöks eller med ERCP, där ett endoskop används för att behandla gallgången.
Det svenska nationella vårdprogrammet rekommenderar antibiotika vid sepsis eller vid en lokal komplikation, till exempel att gallblåsan har gått hål på eller att en abscess har bildats. Samma rekommendation gäller oavsett om du behandlas med operation eller utan operation.
Den kan bestå av fasta vid behov och dropp.1
Vid konservativ behandling kan fasta ingå när vården bedömer att det behövs.1 Det betyder att du under en period inte ska äta, enligt den plan som vårdpersonalen ger dig. Fasta kan också fortsätta inför en eventuell operation där gallblåsan tas bort. På avdelningen avgör vården om du behöver fortsätta fasta inför en eventuell akut operation där gallblåsan tas bort.2 Hur länge du behöver fasta beror på den fortsatta behandlingen och din övriga hälsa.
På akutsjukhus läggs du in fastande och får intravenös vätska som en del av handläggningen.2 Den intravenösa vätskan ges genom en ven när du inte ska äta eller dricka. Om du får andra instruktioner under vårdtiden gäller den plan som vårdpersonalen ger dig.
Efter en operation där gallblåsan tas bort rinner gallan kontinuerligt till tolvfingertarmen. Därför kan du få lösare avföring efter operationen. Den lösare avföringen förbättras vanligtvis med tiden.1 Om du har fått individuella råd efter behandlingen följer du dem under återhämtningen.
Om du söker primärvård kan vårdcentralen vid behov göra en första bedömning. Vid akut kolecystit sker den fortsatta handläggningen på ett akutsjukhus, där du kan behöva läggas in och bedömas av flera yrkesgrupper.3
Vid oklar diagnos, om behandlingen inte har haft effekt eller när vården behöver ta ställning till en kirurgisk åtgärd kan en remiss till specialiserad öppenvård bli aktuell. Det kan också gälla när ett behandlingsalternativ ges inom specialiserad vård. En remiss bör beskriva varför du behöver bedömas, din relevanta sjukdomshistoria och vad vårdpersonalen har sett vid undersökningen. Den bör även innehålla den utredning som redan har gjorts och viktiga fynd.3
Berätta om du tidigare har fått gallsten bekräftad. Den uppgiften kan ingå i underlaget vid en vårdkontakt. Om du redan har fått behandling kan information om vilken effekt den hade ingå i en remiss.3 Det hjälper den mottagande vården att se vad som har gjorts och planera den fortsatta bedömningen.
Efter en operation där gallblåsan tas bort rinner gallan kontinuerligt till tolvfingertarmen. Det kan leda till lösare avföring, men besväret förbättras vanligtvis med tiden.1
En okomplicerad laparoskopisk operation där gallblåsan tas bort kräver ingen planerad uppföljning.1 Om operationen inte var komplicerad behövs alltså ingen planerad kontroll efteråt.
Om du har fått konservativ behandling och bedöms tåla kirurgi kan en planerad operation övervägas efter det akuta insjuknandet.1 En senare operation kan göras efter sex till åtta veckor.2
Efter konservativ behandling sker uppföljning via kirurgmottagning.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ärftlig benägenhet är en riskfaktor för gallsten.1 Det betyder att gallsten kan vara vanligare i vissa familjer.
Pigmentstenar är ovanligare än stenar som bildas genom kristallisering av kolesterol.1 De består av sammanbundet bilirubin och är kopplade till långvarig gallstas, levercirros och bakteriekolonisering i gallvägarna.
Icke gallstensutlöst kolecystit drabbar oftast personer som redan har en annan svår akut sjukdom. Det kan till exempel vara efter en brännskada, ett trauma, sepsis, en kärlhändelse eller en stor operation. Icke gallstensutlöst kolecystit kan alltså uppstå i samband med ett svårt sjukdomstillstånd utan att en gallsten blockerar gallans väg ut.1 Den kallas också akalkulös kolecystit i medicinska texter. Tillståndet innebär inflammation i gallblåseväggen utan gallsten och kan ha ett stormigare förlopp än gallstensutlöst kolecystit.
Hos äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar kan symtomen vara mer diffusa.1 Då kan tecken på irritation av bukhinna saknas.
Vid undersökning är ömhet under höger revben ett typiskt fynd.1 Vid djup tryckning under höger revben när du andas in kan andningen avbrytas på grund av smärta. Det kallas Murphys tecken. Ömheten kan också finnas i övre delen av magen.
Alla med misstänkt akut kolecystit ska bedömas på akutmottagning.3 Vid misstanke om kolecystit ska utredningen göras akut.1
Feber tillsammans med smärta i övre högra delen av magen och gul hud eller gula ögonvitor kan tala för inflammation i gallgångarna. Uttalad sjukdomskänsla kan förekomma vid andra komplikationer till gallstenssjukdom.
Utredningen börjar med frågor om smärtan, hur länge den har funnits och hur den har utvecklats. Vid undersökningen kontrolleras bland annat ditt allmäntillstånd, din temperatur och om magen är öm under höger revben.
Datortomografi används framför allt när andra orsaker till akut buk behöver utredas.1 Datortomografi kan också användas när personen är allmänpåverkad eller när det finns flera möjliga diagnoser. Alla gallstenar syns inte på datortomografi.
Magnetkameraundersökning av gallvägarna kan med stor säkerhet visa gallsten när diagnosen är osäker.1 Förhöjt bilirubin i blodet kan tala för gallsten i den djupa gallgången.
En misstänkt diagnos enligt Tokyo-kriterierna kräver ett lokalt tecken och ett systemiskt tecken på inflammation. Lokala tecken är ett positivt Murphys tecken eller smärta, ömhet eller en förhårdnad i övre högra delen av magen. En definitiv diagnos kräver dessutom bilddiagnostiska fynd som är typiska för akut kolecystit.1
Lunginflammation, akut koronart syndrom, magsår och bukspottkörtelinflammation är möjliga andra diagnoser.1 Även gallgångsinflammation, njurbäckeninflammation, blindtarmsinflammation, divertikulit och tumör kan ge liknande besvär.
Feber, smärta i övre högra delen av magen och gulsot kan tala för gallgångsinflammation.1 Vid gulsot med få eller inga lokala symtom är risken större att en tumörsjukdom ligger bakom.
Vid hög feber, frossa och allmänpåverkan bör antibiotika övervägas.2 Antibiotika kan också övervägas hos personer med nedsatt immunförsvar. Vilket antibiotikum som används och hur länge behandlingen ska pågå bestäms av vården utifrån din situation.
Om symtomen har funnits länge, eller om något annat talar emot operation, kan konservativ behandling med fasta och dropp användas.2 Då kan behandlingen vid behov kompletteras med antibiotika eller ultraljudsledd dränering av gallblåsan.
Även när du först förbättras utan operation kan en senare operation behöva övervägas om du bedöms tåla kirurgi. En operation kan då göras efter det akuta insjuknandet.1
Ultraljudsledd dränering av gallblåsan kan användas som en del av konservativ behandling.2 Vid dränering leds vätska ut ur gallblåsan genom ett drän, när operation inte bedöms vara möjlig eller när helt konservativ behandling inte räcker.
För personer som inte bedöms tåla operation kan dränering genom huden ha låg risk runt själva ingreppet och goda resultat på kort sikt.1 I det svenska vårdprogrammet rekommenderas ändå i första hand operation även för äldre och sköra personer, om de bedöms kunna klara den.
Om operation inte är möjlig och konservativ behandling inte räcker kan gallblåsan i vissa fall dräneras till tolvfingertarmen med en metod som kallas EUS-ledd dränering. Metoden är under utveckling och är inte standardbehandling i Sverige utanför utvalda centra.1
Efter konservativ behandling är risken för återfall högre än 30 procent, och återfallet kommer ofta inom sex månader. Om du behandlats utan operation och får en ny kolecystit kan läkaren på nytt överväga akut operation enligt samma principer som vid det första insjuknandet.1
Operation där gallblåsan tas bort kan ge komplikationer. Gallgångsskada är en allvarlig komplikation vid operationen. Den relativa risken för gallgångsskada är cirka 0,5 procent.1
Risken för komplikationer är större vid akut operation, vid anatomiska varianter, efter tidigare kirurgi i området och vid obesitas.1 Kirurgen kan använda olika strategier för att minska risken för gallgångsskada, till exempel att tydligt se området kring gallblåsans gång och att undersöka gallgångarna under operationen. Om anatomin inte kan säkerställas kan operationen behöva ändras till en öppen operation eller en del av gallblåsan lämnas kvar.
Om återhämtningen efter operationen inte är okomplicerad kan gallgångsskada eller galläckage behöva utredas med datortomografi eller ultraljud. Vid galläckage är perkutan dränering och antibiotikabehandling ett första steg; ibland behövs även ERCP eller en ny operation.
En okomplicerad laparoskopisk operation där gallblåsan tas bort kräver ingen planerad uppföljning.1 Uppföljning via kirurgmottagning kan däremot behövas efter konservativ behandling eller om ett drän har använts.