Hypospadi är en medfödd missbildning där urinröret och penis inte har utvecklats som de ska under graviditeten. Behovet av operation varierar: en del barn behöver ingen operation, medan andra kan behöva opereras flera gånger.
Hypospadi innebär att urinröret och penis inte har utvecklats som de ska under graviditeten.1 Det är en medfödd förändring, vilket betyder att den finns från födseln. Hypospadi är en samling medfödda missbildningar där utvecklingen av undersidan av penis avstannar tidigt i fosterutvecklingen.2
Förändringen kan omfatta urinröret och delar av vävnaden på undersidan av penis.2 Hypospadi kan därför se olika ut från barn till barn. Det finns både lindrigare och mer uttalade former.
Urinrörsöppningen kan ligga på ollonet, penisskaftet, pungen eller mellangården.2 Den kan alltså finnas på olika ställen längs undersidan av penis, från ollonet och bakåt mot penisroten.
Hypospadi kan innebära varierande grad av underutveckling av hud, vävnad och urinrör på undersidan av penis.2 Även vävnaden som påverkar penisens form kan vara underutvecklad. Det kan ge olika grad av krökning.
Svårighetsgraden påverkas av hur tidigt utvecklingen stördes.2 När utvecklingen störs tidigt kan hypospadi bli mer uttalad. Lindrig hypospadi innebär ofta en mindre förändring, medan mer uttalad hypospadi kan omfatta större delar av undersidan av penis.
Förhuden kan också vara kluven eller inte helt sluten runt ollonet.2 Penisens undersida kan ha varierande grad av underutveckling av hud, vävnad och urinrör. I vissa fall kan även pungen ha en avvikande form.
I Sverige registreras åtta pojkar med hypospadi per 1 000 levande födda pojkar. Hypospadi är oftast en isolerad medfödd förändring, men kan ibland förekomma tillsammans med andra medfödda förändringar.2
En del barn behöver inte opereras eftersom de inte har besvär, medan andra kan behöva opereras flera gånger.1 Hur hypospadi påverkar barnet och om operation behövs beror bland annat på hur förändringen ser ut och hur uttalad den är.
Hypospadi uppstår under fosterutvecklingen. Penisens och urinrörets delar utvecklas under olika veckor, och förändringar under den här perioden kan påverka hur urinröret och vävnaderna på undersidan av penis utvecklas. Den penila delen av urinröret utvecklas under vecka 6–12. Den del som ligger i ollonet utvecklas under vecka 9–12. Den penila delen av urinröret bildas när veck växer ihop över en fåra. Den del av urinröret som ligger i ollonet bildas genom att vävnad växer in från toppen av ollonet. Därefter förenas delarna till ett sammanhängande urinrör.2
Förhuden utvecklas från basen av ollonet och växer framåt tills den täcker ollonet. Förhudens utveckling är helt beroende av androgener, men sambanden är komplexa.2 Det betyder att förhudens utveckling ingår i ett större samspel under fosterutvecklingen.
Orsaken till hypospadi är oftast inte en enda faktor. Den påverkas av både arv och miljö.2 Ärftlighet betyder därför inte att hypospadi alltid förs vidare, utan att genetiska faktorer kan bidra till risken tillsammans med andra faktorer.
Den främsta riskfaktorn är att en familjemedlem tidigare har haft hypospadi. Genetiska faktorer verkar ha störst betydelse vid lindrig hypospadi. Vid mer uttalad hypospadi finns ett starkare samband med faktorer under graviditeten och med moderkakan.2
Hypospadi upptäcks oftast när en läkare undersöker det nyfödda barnet efter förlossningen.1 Vid den första undersökningen kan läkaren se flera olika tecken på hypospadi:
Du kan också se att barnet kissar med en skarp stråle. Då kan strålen nå långt utanför skötbordet när du byter blöja på barnet.1
Urinrörsöppningen kan vara trång, men få barn har symtom av förträngningen under småbarnsåren. Cirka tio procent av personer med hypospadi har kvarhållen testikel.2
Vid läkarbesöket får du berätta om barnets besvär och läkaren undersöker barnets kropp.1 En viktig del av bedömningen är hur barnet kissar. Läkaren frågar om urinstrålen har observerats och om den är tunn eller kraftig.2 Det kan också vara viktigt om strålen kan nå långt, till exempel väggen en bit bort.
Läkaren kan också fråga om andra riskfaktorer för hypospadi, till exempel låg födelsevikt eller tidig graviditetsvecka. Uppgifterna om hur barnet kissar och om hypospadi i familjen ingår i underlaget inför bedömningen.
Vid kroppsundersökningen tittar läkaren på penis, förhuden och pungen. Läkaren bedömer var urinrörsöppningen sitter. Det kan finnas en öppning som ser ut som en urinrörsöppning men som är en blindgång eller en falsk öppning. Det är genom den mest bakåt belägna öppningen som barnet kissar.
En del barn med hypospadi behöver inte opereras eftersom de inte har några besvär. Andra barn kan behöva opereras flera gånger. Operation kan behövas för att barnet ska kunna kissa utan besvär. Den kan också behövas för att penis inte ska se annorlunda ut. Ett ytterligare mål kan vara att personen ska kunna ha samlag i vuxen ålder.1
Målet med operationen är att förbättra förmågan att kissa, den sexuella funktionen och utseendet, samtidigt som antalet komplikationer ska vara så lågt som möjligt. I Sverige är målet att operera vid ett till ett och ett halvt års ålder. Hypospadikirurgi kan utföras oavsett ålder, även hos ungdomar och vuxna.2 Det kan bli aktuellt om en person har kommit till Sverige i högre ålder eller inte är nöjd med resultatet efter tidigare operation.
Operationen tar en till två timmar. Barnet är sövt under operationen och ni kan oftast åka hem från sjukhuset samma dag.
Rekonstruktionen kan göras i ett eller två steg.2 Vid operationen kan kirurgen använda vävnadslambåer eller fria transplantat. Det finns många olika operationsmetoder, och det finns inte något entydigt vetenskapligt stöd för att en viss metod alltid är bäst.
Om urinrörsöppningen är trång kan den vidgas kirurgiskt.1
Du kan förbereda ditt barn för ett besök i vården genom att berätta vad som ska hända på ett sätt som passar barnets ålder.1 Ta gärna med frågor om undersökningen, eventuell operation och tiden efteråt, så att ni kan prata om sådant ni undrar över tillsammans med vårdpersonalen.
Det är viktigt att barnet inte blir omskuret innan en eventuell operation. Förhuden kan behöva användas för att kirurgen ska kunna återskapa huden kring penisen.1
Det kan göra ont de första dagarna efter operationen. Barnet kan då få receptfria smärtstillande läkemedel för att lindra besvären.1 Om det gör mycket ont kan barnet behöva receptbelagda läkemedel.
Det är också vanligt att barnet behöver ta läkemedel mot förstoppning de första dagarna.1
De två första veckorna efter operationen ska barnet inte vara med på idrott eller någon annan liknande aktivitet.1
Barn med hypospadi ska remitteras till en barnkirurg eller plastikkirurg som har erfarenhet av hypospadikirurgi. Remissen används framför allt för att bedöma urinrörsöppningens vidd och för att ge föräldrar information om hypospadin och en eventuell rekonstruktion. I vissa regioner opereras hypospadi av barnkirurger och i andra av plastikkirurger. Där kan barnet bedömas och du kan få information om missbildningen och eventuell rekonstruktion. I vissa fall utförs hypospadioperationer hos vuxna av urologer.2
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att hitta en mottagning eller få råd om var du kan söka vård. Du kan också söka vård på vilken vårdcentral eller öppna specialistmottagning du vill i hela landet.1
Om du är yngre kan du kontakta en ungdomsmottagning. Till ungdomsmottagningen kan du gå från 12 eller 13 års ålder tills du är mellan 20 och 25 år, beroende på mottagning.1
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du eller barnet har en hörselnedsättning.1 Be om tolk när du tar kontakt med mottagningen, så att du kan förstå informationen och vara delaktig i vården.
Hypospadi innebär att urinröret och penisen inte har utvecklats som de ska under graviditeten. Det är en medfödd avvikelse som kan göra att penisen eller förhuden ser annorlunda ut. Urinrörsöppningen kan sitta på undersidan av penisen, och förhuden kan vara kluven.1
En del barn med hypospadi behöver inte opereras eftersom de inte har några besvär. Operation kan behövas om barnet har svårt att kissa utan besvär, om penisen ser annorlunda ut eller för att kunna ha samlag i vuxen ålder. Andra barn kan behöva opereras flera gånger, beroende på vilka besvär som finns och hur behandlingen utvecklas.1
Barnet eller den vuxna kan ha besvär även efter operationen. Besvären kan till exempel handla om att barnet har svårt att kissa eller kissar med två strålar. Om barnet eller tonåringen har besvär kan det behövas en ny operation. Även en vuxen som fortfarande har besvär efter operationen bör prata med en läkare.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Följande riskfaktorer anges för hypospadi:
Om ett barn har hypospadi ökar risken för att nästa manliga syskon får hypospadi med 9 till 17 procent.2 Hur stor ökningen är beror på hur allvarlig missbildningen är.
Du som förälder kan inte göra något för att minska risken att ditt barn får hypospadi.1 Det finns alltså ingen åtgärd som du behöver ha gjort, eller borde ha gjort, för att förhindra tillståndet.
En del personer med hypospadi kan ha svårt att ha samlag när penisen är krökt nedåt.1 Besvär kan finnas kvar även efter en operation. Det är viktigt att prata med en läkare om du eller ditt barn fortfarande har besvär efter operationen.
Kontakta en barnavårdscentral om något av följande stämmer hos ditt barn:
Kontakta en vårdcentral om barnet har börjat skolan och inte längre har kontakt med en barnavårdscentral. Vuxna kan kontakta en vårdcentral om de har besvär eller behöver prata med någon om hur de känner.1 Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Om urinstrålen inte har observerats kan det finnas risk för förträngning av urinrörsöppningen och hinder efter urinblåsan. Verifiera att barnet kissar med stråle för att utesluta en förträngning av urinrörsöppningen som kräver snabb åtgärd. Barnet ska remitteras till en barnkirurgisk klinik.3
Efter en operation kan barnet kissa med två strålar om det har bildats en gång från urinröret genom huden.1 En sådan gång kallas uretrokutan fistel och innebär att det kan rinna kiss genom gången.
Efter en operation kan ett för trångt urinrör göra det svårt för barnet att kissa.1 Om barnet får en komplikation ska ni kontakta mottagningen där barnet opererades, eftersom barnet kan behöva opereras igen.
Urinrörsöppningen kan vara trång, men få barn har symtom av förträngningen under småbarnsåren.2 Om urinstrålen inte har observerats kan det finnas risk för förträngning av urinrörsöppningen och hinder efter urinblåsan.3 Därför kan läkaren behöva se att barnet kissar med stråle.
Krökningen kan bara bedömas fullständigt när penisen är i erektion.2 Förhudens utformning, hudsömmen på penis och ollonets form kan också ingå i undersökningen. Läkaren ser dessutom efter om pungen är delad eller om pungen ligger på ett ovanligt sätt i förhållande till penisen.
De flesta fall av hypospadi är en isolerad medfödd förändring, men hypospadi kan ibland höra ihop med andra avvikelser. Hypospadi tillsammans med kvarhållna testiklar på båda sidor, delad pung, mikropenis eller hypospadi i mellangården ska utredas vid ett DSD-centrum.
Vid hypospadi nära pungen rekommenderas cystoskopi vid den första operationen. Cystoskopi är en undersökning som kan göras i samband med operationen för att undersöka urinvägarna från insidan.
Ultraljud av urinvägarna behövs inte vid lindrig hypospadi. Om barnet har andra avvikelser kan läkaren överväga ultraljud av urinvägarna.2
Om penis är krökt görs operationen för att räta ut penis. När urinrörsöppningen sitter på undersidan av penis kan kirurgen skapa en ny urinrörsöppning och förlänga urinröret.1 Vid mer uttalad krökning kan underutvecklad vävnad på undersidan av penis tas bort, och ytterligare kirurgiska åtgärder kan behövas för att få penis rak.
Vid lindrig hypospadi kan rekonstruktionen ofta göras i ett steg. Vid mer uttalad hypospadi kan rekonstruktionen göras i två eller flera steg, med vävnad från penis eller fria hudtransplantat. Uttalad hypospadi nära pungen rekonstrueras regelmässigt i minst två steg.2 När operationen görs i flera steg rekommenderas ungefär sex månaders mellanrum för att vävnaden ska hinna läka.
Barnet ska inte omskäras innan en eventuell hypospadioperation.2 Förhuden kan behövas som byggmaterial när kirurgen återskapar huden kring penis och förlänger urinröret.
Om förhuden är kluven sys den ihop under operationen.1 Ibland behöver kirurgen ta bort förhuden helt, vilket kallas omskärelse. Vid operation för krökning kan förhuden behöva användas för att täcka undersidan av penis. Penis får då ett omskuret utseende.
Vid mer uttalad hypospadi kan förhuden behövas för att bygga ett nytt urinrör.2 Då räcker vävnaden inte alltid till för att återskapa en förhud, och penis får därför ett omskuret utseende.
Barnet kan behöva vara hemma från förskola eller skola i några dagar eller veckor efter operationen.1 Hur länge barnet behöver vara hemma beror på vilka besvär som har opererats och hur såret läker.
Under den första veckan kan barnet ha en kateter som leder urinen genom penis. Efter ungefär en vecka kan barnet komma tillbaka till sjukhuset för att vårdpersonalen ska ta bort katetern.1
De första två veckorna efter operationen ska barnet inte delta i idrott eller liknande aktiviteter. Barnet ska inte heller cykla, köra sparkbil eller leka lekar som kan göra att stygnen går upp. Under samma period ska barnet inte bada, men det går bra att duscha.
Barnet behöver undersökas av läkare flera gånger under uppväxten, upp till puberteten.1 Uppföljningen ska bland annat visa om penis utvecklas som den ska och om barnet kan kissa på ett vanligt sätt. Det nationella uppföljningsprogrammet omfattar kontroller vid fem, tio och femton års ålder.2 Efter operationen kan ett första återbesök ske efter ungefär två till tolv veckor, och ytterligare kontroller kan göras under uppväxten.
Uppföljningen kan också upptäcka komplikationer och ge barnet information om sitt tillstånd och sin behandling. Efter puberteten kan en kvarstående eller återkommen krökning märkas, och därför bör problem med erektionen särskilt efterfrågas.
Komplikationer efter hypospadikirurgi förekommer hos mellan 5 och 70 procent av patienterna enligt rapporter i litteraturen.2 Risken påverkas av hur uttalad den ursprungliga hypospadin är.
Exempel på komplikationer är:2
En gång mellan urinröret och huden kallas en uretrokutan fistel.1 Om en sådan gång bildas kan barnet kissa med två strålar. Ett för trångt urinrör kan göra det svårt för barnet att kissa. Förhuden kan också bli för trång om den har sytts ihop under operationen.
Vid kvarstående besvär kan en ny operation behövas.1 Om en komplikation uppstår kan ytterligare behandling behövas för att förbättra förmågan att kissa, funktionen eller resultatet av operationen.
Under de två första veckorna ska barnet inte bada men det går bra att duscha.1
För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om ni inte förstår.1 Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om ni inte pratar svenska eller om du eller barnet har en hörselnedsättning.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Det är också viktigt att barnet eller tonåringen får möjlighet att prata med läkaren om sitt tillstånd. Då kan det vara lättare att söka vård för eventuella besvär som kommer senare i livet.1