Gastroesofageal refluxsjukdom innebär att magsaft från magsäcken kommer upp i matstrupen och ger besvärande symtom eller skador. Besvären kan vara långvariga och växla över tid, men effektiva behandlingar kan lindra symtom och läka inflammation i matstrupen.
Gastroesofageal refluxsjukdom innebär att reflux av magsaft från magsäcken till matstrupen ger besvärande symtom eller skador.1
Reflux är ett normalt fenomen som förekommer hos nästan alla människor. Matstrupens slemhinna kan vara överkänslig och ge besvär även vid normal reflux. Besvär kan också uppstå utan samband med sur reflux, vilket kallas funktionell halsbränna. När refluxen av sur magsaft till matstrupen blir sjukligt ökad kan den ligga bakom gastroesofageal refluxsjukdom.1
Tillfälliga refluxbesvär räknas inte som gastroesofageal refluxsjukdom när de inte är återkommande, frekventa och livskvalitetspåverkande.2 För att besvären ska räknas som sjukdom behöver de alltså återkomma ofta och påverka hur du mår och fungerar i vardagen.
Refluxbesvär beror oftast på att surt magsäcksinnehåll läcker upp i matstrupen och kan ge halsbränna eller sura uppstötningar.3 Gastroesofageal refluxsjukdom är ett samlingsnamn för syrarelaterad sjukdom i matstrupen.
Reflux kan ge besvär även när undersökningen inte visar synlig inflammation eller andra skador i matstrupen. Detta kallas refluxsjukdom utan synlig erosiv esofagit, eller NERD.
Cirka 15–20 procent av befolkningen har refluxbesvär.2 Många söker aldrig vård för sina symtom.
Gastroesofageal refluxsjukdom är ofta kronisk och kan variera över tid.1 Besvären kan därför vara mer eller mindre framträdande under olika perioder.
Gastroesofageal refluxsjukdom är för de flesta ett kroniskt tillstånd, men sjukdomens besvär kan ändå växla över tid. Vid långvariga besvär är tillståndet ofta stabilt utan att graden av inflammation i matstrupen tilltar.
Majoriteten av personer med gastroesofageal refluxsjukdom har inte synlig erosiv esofagit eller andra komplikationer vid undersökning. Ungefär 60–70 procent har varken erosiv esofagit eller andra komplikationer vid gastroskopi.
Det betyder att avsaknad av synliga skador vid en undersökning inte utesluter gastroesofageal refluxsjukdom. Refluxbesvär utan synlig esofagit benämns NERD och är en del av gastroesofageal refluxsjukdom.
Vid gastroesofageal refluxsjukdom fungerar ventilen mellan magsäcken och matstrupen inte som den ska. Då kan surt magsäcksinnehåll lättare komma upp i matstrupen. Den nedre muskeln i matstrupen har ofta ett lägre vilotryck, vilket också kan bidra till att refluxen ökar.3
De flesta personer med klassisk gastroesofageal refluxsjukdom har ett hiatusbråck av glidtyp. Ett hiatusbråck innebär att en del av magsäcken glider upp genom öppningen i mellangärdet. Hiatusbråck är vanligt och kan finnas även hos personer utan refluxbesvär.2 Orsaken till att ett hiatusbråck uppstår är inte känd.3 Storleken på ett hiatusbråck har samband med risken för svår gastroesofageal refluxsjukdom, till exempel skada på matstrupen eller Barretts esofagus.2 Ett hiatusbråck som inte ger symtom behöver inte behandlas.4
De vanligaste symtomen vid gastroesofageal refluxsjukdom är halsbränna och sura uppstötningar. Halsbränna kan upplevas som en brännande känsla i halsen och bröstområdet. Sura uppstötningar innebär att magsäcksinnehåll kommer tillbaka upp mot munnen. Halsbränna och sura uppstötningar är mycket vanliga symtom vid gastroesofageal refluxsjukdom och har ett tydligt samband med diagnosen.1 Typiska refluxsymtom kan uppträda regelbundet efter måltid, vid framåtböjning, vid lyft eller i liggande.2 Besvären kan därför märkas både efter att du har ätit och när du ändrar kroppsställning. Smärtan vid halsbränna sitter i halsen och bröstområdet och känns brännande.1
Halsbränna och sura uppstötningar kan komma efter måltid, vid framåtböjning, vid lyft eller i liggande.3 Besvären kan alltså märkas i samband med olika kroppsställningar och situationer under dagen.
Besvären kan vara kontinuerliga eller intermittenta, det vill säga komma och gå.3
Diagnosen gastroesofageal refluxsjukdom kan ofta ställas utifrån de typiska besvären och din sjukdomshistoria.3 Typiska besvär är framför allt halsbränna och sura uppstötningar, och de har ett tydligt samband med diagnosen.1 Vid bedömningen är det samtidigt viktigt att skilja refluxbesvär från besvär från övre delen av magen.
Under samtalet frågar vårdpersonalen bland annat när besvären började, hur länge de har funnits och hur de har utvecklats. Du kan också få frågor om tidigare och nuvarande sjukdomar, läkemedel, tidigare behandling av reflux, ärftlighet, levnadsvanor och riskfaktorer.2 Frågor om sväljningsbesvär, smärta när du sväljer, tecken på blödning, kräkningar och ofrivillig viktnedgång ingår i bedömningen.
Den kroppsliga undersökningen kan omfatta en bedömning av ditt allmäntillstånd och din kroppsbyggnad samt att vårdpersonalen känner på magen.2 Vid typiska refluxbesvär utan sväljningsbesvär eller andra varningssymtom behövs inte alltid en första undersökning. Ett frågeformulär om refluxbesvär kan ibland användas som hjälp i bedömningen.
Målet med behandlingen är i första hand att lindra symtomen.3 Vid mer uttalad esofagit är målet också att läka inflammationen i matstrupen och förebygga komplikationer.2 Protonpumpshämmare är förstahandsbehandling vid gastroesofageal refluxsjukdom med esofagit och kan även lindra symtom vid gastroesofageal refluxsjukdom. Protonpumpshämmare är effektiva vid behandling av esofagit och symtom vid gastroesofageal refluxsjukdom.1
Vid gastroesofageal refluxsjukdom utan esofagit eller vid lindrig esofagit kan protonpumpshämmare användas vid behov. Behandlingen kan då anpassas efter symtomen, och målsättningen är att använda den lägsta dos som ger symtomfrihet.1 Om effekten är tveksam behöver diagnosen omvärderas och annan orsak till besvären övervägas.
Behandlingen beror bland annat på vad gastroskopin visar. Lindrig till måttlig esofagit behandlas vanligtvis i fyra till åtta veckor.
Regelbundna måltidsvanor och mindre portioner kan vara en del av egenvården vid gastroesofageal refluxsjukdom. Det kan vara bra att vara försiktig med stora och fettrika måltider, eftersom sådana måltider kan förvärra besvären.2
Att undvika måltid upp till tre timmar före sänggående kan ingå i egenvården.1 Om du brukar få besvär efter vissa livsmedel kan du lägga märke till vad du äter och om besvären återkommer efteråt.
Vid nattliga besvär kan du höja huvudändan på sängen. Huvudändan kan höjas 10–20 centimeter.4 Det är sängens huvudända som ska höjas, inte bara kuddarna.
Okomplicerad gastroesofageal refluxsjukdom bör skötas i primärvården.3 Vårdcentralen gör den första bedömningen och ansvarar för behandling och uppföljning av okomplicerad gastroesofageal refluxsjukdom. Vid bedömningen vägs dina symtom, tidigare sjukdomar, läkemedel och eventuell tidigare behandling in. De flesta fall av gastroesofageal refluxsjukdom kan diagnostiseras och följas utan gastroskopi.2
Om behandlingen inte ger tillräcklig lindring kan vårdcentralen behöva ta ställning till fortsatt utredning.2 Det kan till exempel handla om gastroskopi eller om remiss till specialist. Vid tveksam effekt av behandlingen kan diagnosen behöva omprövas.
En remiss till gastroenterologisk öppenvård kan bli aktuell efter genomförd gastroskopi vid sväljningsbesvär eller för bedömning av komplikationer, framför allt förträngning i matstrupen.2 Specialistvård kan också kopplas in vid tveksam effekt av behandling eller om det behövs ytterligare utredning.
Gastroesofageal refluxsjukdom definieras som ett tillstånd när reflux av magsaft från ventrikeln till esofagus ger upphov till besvärande symtom eller skador. Typiska symtom är halsbränna, som yttrar sig som en brännande känsla i halsen och bröstområdet, och sura uppstötningar.1
De flesta fall av gastroesofageal refluxsjukdom kan diagnostiseras och följas utan gastroskopi. Gastroskopi används främst för att identifiera komplikationer.2
Gastroskopi kan också behövas om behandlingen har dålig effekt, om symtomen är atypiska eller om diagnosen är oklar.1 Vid gastroskopi kan man bland annat se esofagit, hiatusbråck, förträngning i matstrupen, Barretts esofagus och cancer.
Protonpumpshämmare är effektiva för behandling av esofagit och symtom på gastroesofageal refluxsjukdom och är förstahandspreparat. Det är viktigt med en uppföljande kontakt efter 2–3 veckor för att utvärdera effekten av medicineringen. Vid gastroesofageal refluxsjukdom utan esofagit, eller vid lindrigare former av esofagit, är behandling med protonpumpshämmare vid behov ett alternativ för många patienter.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Övervikt och hiatusbråck ökar risken för gastroesofageal refluxsjukdom.1 Bukfetma kan öka trycket i buken och därmed förvärra besvären.3
Flera faktorer kan öka risken för gastroesofageal refluxsjukdom eller göra besvären tydligare:
Andra riskfaktorer för Barretts esofagus är högt BMI, manligt kön och ålder från 50 år.2
Refluxbesvär kan utlösas av hur du håller kroppen. Liggande ställning och framåtlutning kan göra besvären tydligare. Kaffe, te, alkohol och sura livsmedel kan också utlösa refluxbesvär hos vissa personer.2
Det finns numera god evidens för att livsstilsfaktorer har betydelse både för gastroesofageal refluxsjukdoms uppkomst och för hur svår sjukdomen blir.1 Det betyder inte att en enda faktor alltid förklarar besvären, eftersom de bakomliggande mekanismerna är ofullständigt kända.
Ärftlighet anges som en riskfaktor för Barretts esofagus.2 Barretts esofagus kan förekomma hos vissa personer med refluxsjukdom och innebär en förändring av slemhinnan i den nedre delen av matstrupen.
Alla refluxliknande besvär beror inte på avvikande sur reflux. Funktionell halsbränna kan ge symtom som liknar gastroesofageal refluxsjukdom utan avvikande fynd vid gastroskopi eller 24-timmars pH-mätning. Orsaken till funktionell halsbränna är oklar.3 Funktionell halsbränna är den vanligaste orsaken till halsbränna som inte svarar på behandling med syrahämmande läkemedel.1
Gastroesofageal refluxsjukdom kan också ge andra symtom än halsbränna och sura uppstötningar. Atypiska symtom kan vara: Bröstsmärtan vid gastroesofageal refluxsjukdom kan vara smärta bakom bröstbenet utan den brännande känsla som hör ihop med halsbränna.3 Smärta när du sväljer räknas också som ett möjligt atypiskt symtom.1
Sväljningssvårigheter förekommer hos ungefär en tredjedel av patienterna.1 Smärta när du sväljer kan också förekomma. Sväljningssvårigheter vid gastroesofageal refluxsjukdom kan bero på en förträngning i matstrupen eller på en störning i matstrupens rörelser.3 Besvären kan därför innebära att det känns svårt att få ner mat eller dryck.
Nattlig aspiration kan bidra till hosta, heshet, astma och tandbesvär.3 Det betyder att maginnehåll kan komma upp mot luftvägarna under natten och bidra till sådana besvär. Hosta, heshet, astma och tandbesvär som hör ihop med gastroesofageal refluxsjukdom kan alltså vara symtom utanför matstrupen.2 Sådana besvär beror enligt beskrivningen oftast på aspiration nattetid.3
Symtomen kan se olika ut från person till person. Vissa har främst halsbränna eller sura uppstötningar, medan andra framför allt har bröstsmärta, hosta eller besvär från halsen. Hur starka symtomen är stämmer inte alltid överens med vad som syns vid en undersökning av matstrupen.
Esofageal striktur med obstruktion ska remitteras till akutmottagning.2
Refluxrelaterade bröstsmärtor som är svåra att skilja från ischemisk hjärtsjukdom ska remitteras till akutmottagning.2
Ett PPI-test innebär att esofageala symtom bedöms efter behandling med protonpumpshämmare under en begränsad tid. Esofageala symtom som förbättras tydligt efter behandling med protonpumpshämmare i två till fyra veckor talar för att besvären sannolikt orsakas av reflux. Om typiska symtom inte förbättras behövs fortsatt utredning för att bekräfta diagnosen eller söka efter en annan diagnos.2
Gastroskopi är en undersökning där vårdpersonalen kan se matstrupen och magsäcken. Undersökningen har hög specificitet men låg känslighet vid gastroesofageal refluxsjukdom, eftersom två av tre obehandlade personer med klassiska refluxsymtom kan ha ett normalt undersökningsfynd.2 De flesta fall kan därför diagnostiseras och följas utan gastroskopi.
Gastroskopi används framför allt för att hitta komplikationer.2 Den kan visa inflammation i matstrupen, hiatusbråck, förträngning, Barretts esofagus och cancer.1 Gastroskopi kan också användas för att hitta eller utesluta andra möjliga orsaker till besvären, till exempel eosinofil esofagit eller sjukdom i magsäcken.
Gastroskopi bör göras vid sväljningssvårigheter, smärta när du sväljer, tecken på blödning från mag-tarmkanalen, ofrivillig viktnedgång, nytillkomna kräkningar eller när diagnosen är oklar.2 Undersökningen är också lämplig vid ovanliga refluxbesvär eller när behandlingen inte ger tillräcklig effekt. Vid sväljningsbesvär bör vävnadsprover tas med frågeställningen eosinofil esofagit.
En 24-timmars pH-mätning mäter hur mycket syra som kommer upp i matstrupen under ett dygn. Det är referensmetoden för att objektivt visa refluxsjukdom. Undersökningen görs inte som rutin vid alla refluxbesvär, men ska alltid göras innan ställning tas till en refluxoperation.2
Personer som inte får lindring av behandling kan behöva en specialistutredning. Den kan omfatta gastroskopi, en högupplöst mätning av matstrupens rörelser och en 24-timmars mätning av pH och impedans i matstrupen.1 Sådana undersökningar kan behövas när symtomen kvarstår trots behandling eller när diagnosen är osäker.
Om gastroskopin visar inflammation i matstrupen graderas den enligt Los Angeles-klassifikationen:2
Refluxsymtom utan synlig inflammation i matstrupen kallas NERD, alltså refluxsjukdom utan synlig esofagit. Funktionell halsbränna innebär halsbränna som inte förbättras av syrahämmande behandling, normal syraexponering vid 24-timmars pH-mätning och normala fynd vid gastroskopi med vävnadsprover.1
Vid uttalade sväljningsbesvär bör eosinofil esofagit övervägas, särskilt hos personer med atopisk sjukdom.4 Andra möjliga orsaker till liknande besvär är störningar i matstrupens rörelser, matstrupskramper, magsår eller dyspepsi, cancer och ischemisk hjärtsjukdom.
Svår esofagit av grad C eller D behandlas kontinuerligt med protonpumpshämmare.3 Även efter att esofagiten har läkt rekommenderas i regel daglig protonpumpshämmare vid grad C eller D, med den lägsta dos som ger symtomfrihet.1 Syftet är att minska risken för att besvären och komplikationerna ska komma tillbaka.
Efter fyra till åtta veckor kan en kontrollgastroskopi göras vid esofagit av grad C eller D.3 Den används för att kontrollera att esofagiten har läkt och för att upptäcka en eventuell förträngning i matstrupen.
H2-blockerare kan hjälpa vissa personer med gastroesofageal refluxsjukdom utan esofagit eller med lindrig esofagit.1 Alginat kan läggas till vid sänggående om nattliga symtom finns kvar.2
Om diagnosen gastroesofageal refluxsjukdom är säker och symtomen kvarstår trots behandling kan protonpumpshämmaren delas upp till två doser dagligen, före frukost och middag.2 Symtomen bör då utvärderas efter åtta till tolv veckor. Om nattliga symtom kvarstår kan alginat läggas till vid sänggående.
Kvarstående halsbränna betyder inte alltid att syrahämmande behandling behöver förstärkas. Funktionell halsbränna är den vanligaste orsaken till halsbränna som inte svarar på behandling.1 Funktionell halsbränna innebär halsbränna som inte förbättras av syrahämmande behandling och där undersökningar visar normal syraexponering och normala fynd i matstrupen.
Vid utebliven eller tveksam effekt kan ytterligare utredning behövas med gastroskopi, högupplöst matstrupsmätning och 24-timmars mätning av pH och impedans i matstrupen. Vid utebliven lindring av insatt behandling kan specialistbedömning behövas med gastroskopi, högupplöst matstrupsmätning och 24-timmars mätning av pH och impedans i matstrupen.1
Laparoskopisk fundoplikation kan övervägas som alternativ till långvarig behandling med protonpumpshämmare.3 Det är viktigt att diagnosen är säker innan en operation övervägs, eftersom besvären annars kan bero på något annat än reflux.
Före en refluxoperation utreds du med gastroskopi, matstrupens tryckmätning och 24-timmars pH-mätning.2 Undersökningarna används för att bekräfta reflux och bedöma matstrupens funktion innan beslut om operation.
Välkontrollerad refluxsjukdom behöver inte följas med regelbundna gastroskopier.2 Tillståndet är ofta stabilt utan att graden av esofagit tilltar eller att förträngning i matstrupen eller Barretts esofagus utvecklas. Vid esofagit av grad C eller D görs däremot kontrollgastroskopi för att kontrollera läkningen.
En förträngning i matstrupen kan behandlas med endoskopisk ballongvidgning. Det behövs ofta upprepade behandlingar.2
Mer om undersökningar och när behandling behöver följas upp finns i avsnittet om diagnos vid gastroesofageal refluxsjukdom.
Om du har övervikt rekommenderas viktnedgång. Fysisk aktivitet kan också ingå i egenvården vid gastroesofageal refluxsjukdom.2
Livsstilsfaktorer har betydelse både för gastroesofageal refluxsjukdoms uppkomst och för hur svår sjukdomen blir.1 Därför kan flera förändringar tillsammans vara värda att pröva, särskilt om dina besvär återkommer.
Åtsittande kläder bör undvikas.2 Liggande ställning och framåtlutning kan utlösa refluxbesvär, och sena måltider kan öka risken för gastroesofageal refluxsjukdom.
Koffein, alkohol och rökning anges som sådant som bör undvikas. Fet och kryddad mat bör minskas, eftersom även dessa livsmedel kan påverka besvären.1
Det finns inte en enda kost som passar alla med gastroesofageal refluxsjukdom. Börja gärna med den förändring som verkar mest relevant för dina besvär och följ om symtomen påverkas.
Om vårdcentralen tar över igen kan den fortsatta kontakten alltså bygga på specialistens utredning och behandlingsförslag. Vårdvägen kan därför gå från vårdcentralen till gastroenterologisk eller kirurgisk öppenvård och tillbaka till vårdcentralen när specialistbedömningen är klar.
Målet är att använda den lägsta dos som ger symtomfrihet.1 Hos vissa personer kan även H2-blockerare ha effekt vid gastroesofageal refluxsjukdom utan esofagit eller vid lindrig esofagit.
Om behandlingen inte ger lindring kan ytterligare undersökningar behövas för att bekräfta diagnosen eller hitta en annan förklaring till besvären.