Divertikulit är en inflammation i en eller flera tarmfickor i tarmen, där en tarmficka är en utbuktning av tjocktarmsväggen. Tillståndet går ofta över utan behandling, och lindrig eller måttlig divertikulit brukar avklinga inom några dagar.
Divertikulit är en inflammation i en eller flera tarmfickor i tarmen.1 En tarmficka är en utbuktning av tjocktarmsväggen. Tarmfickor kan finnas längs hela tjocktarmen, men de finns oftast i den sista delen av tjocktarmen.2 Divertikulit innebär alltså att en eller flera sådana utbuktningar har blivit inflammerade.
Tarmfickor är inte samma sak som divertikulit. Många har tarmfickor utan att märka dem eller få besvär. Först när en tarmficka blir inflammerad talar man om divertikulit. Inflammationen kan gälla både själva tarmfickan och vävnaden runt den.
Tarmfickor är mycket vanliga och blir vanligare med stigande ålder. De finns hos en stor del av befolkningen över 40 år, och förekomsten ökar med stigande ålder. De flesta som har tarmfickor får inga symtom.2 Divertikulit drabbar bara en mindre del av personer som har tarmfickor. Cirka 5 procent av personer med tarmfickor drabbas av divertikulit.3
Inflammationen går ofta över utan behandling.2 Lindrig eller måttlig divertikulit brukar avklinga inom några dagar.1 Hur besvären utvecklas kan ändå variera mellan olika personer. I vissa fall kan inflammationen bli mer allvarlig, men detta hör till den övergripande bilden av sjukdomen och bedöms utifrån hur du mår och vilka fynd som görs i vården.
Återfallsrisken efter en divertikulit är omkring 25 procent och återfallen är ofta mildare.3 Om du har frågor om dina besvär kan du läsa vidare om symtom, utredning och behandling på varden.se.
Det är inte klarlagt varför tarmfickor bildas.2 En möjlig förklaring är att trycket i tarmen ökar så att tarmväggen ger efter.1 Tarmfickor kan alltså bildas när tarminnehåll samlas i tarmen och trycket mot tarmväggen ökar.2
Inflammation kan uppstå när tarminnehåll blir kvar i tarmfickan.2 Inflammationen kan sprida sig vidare till delar av tarmväggen runt tarmfickan.1 Bakterierna i tarmfickan kan då öka och skada tarmväggen.2 På så sätt kan en tarmficka bli inflammerad, men det är inte klarlagt varför vissa tarmfickor blir inflammerade och andra inte.
En inflammerad tarmficka ger ont i magen. Smärtan sitter ofta långt ner på vänster sida av magen.2
Du kan också ha ett eller flera av följande symtom:
Symtomen kan vara olika från person till person. Buksmärta och feber är vanliga symtom vid divertikulit. Förändrade avföringsvanor, illamående och besvär från urinblåsan kan också förekomma. Vid komplicerade fall kan du få allmänpåverkan. Vid komplicerade fall kan du få hög feber. Vid komplicerade fall kan du få uttalad buksmärta. Ömheten sitter först ofta i den nedre vänstra delen av magen och kan senare bli mer utbredd.
Vid en utredning går läkaren igenom dina aktuella symtom.3 Det handlar bland annat om när besvären började, hur länge de har funnits och hur de har utvecklats.
Läkaren frågar också om tidigare och nuvarande sjukdomar, om du redan vet att du har tarmfickor, om du tidigare har genomgått en tarmundersökning och när den gjordes. Ärftlighet, andra riskfaktorer och dina aktuella läkemedel ingår också i genomgången.3
Vid okomplicerad divertikulit läker inflammationen oftast spontant efter några dagars tarmvila.3 Tarmvilan kan innebära skonkost eller flytande kost under den första tiden. Om du har ett opåverkat allmäntillstånd och bara måttlig ömhet i magen kan antibiotika ibland avvaktas under övervakning. Sådan övervakning kan även ske utan inläggning på sjukhus.1
Poliklinisk behandling kan ibland vara möjlig om du klarar att dricka tillräckligt. Vätsketillförsel kan behövas om du har tecken på uttorkning. Smärtstillande behandling kan behövas i början av sjukdomsförloppet.1 Receptfria smärtstillande läkemedel kan användas vid behov.
Antibiotika kan behövas vid divertikulit.2 Vid allvarlig sjukdom ges antibiotika rutinmässigt, antingen genom munnen om det är möjligt eller direkt i blodet.1 Vid mycket ont och feber kan du behöva vård på sjukhus. Där kan du få vätska och antibiotika direkt i blodet.
Vid ett pågående skov kan flytande mat, till exempel soppa, hjälpa mot symtomen.2 Du behöver inte fasta om inte en operation omedelbart planeras. Drick så att du kan få i dig vätska genom munnen, om vården inte har gett dig andra råd.1 Receptfria smärtstillande läkemedel kan användas om du har ont.2 Följ de råd du har fått av vården om vilka läkemedel som passar dig.
Om du inte blir bättre inom två till tre dagar ska du återkomma till vården.3 Läs mer i avsnittet om när du ska söka vård om besvären förvärras eller om du får tecken på komplikationer.
När skovet har gått över kan du äta en hälsosam kost med fullkorn, frukt och grönsaker. Sådan mat ingår i råden för att minska risken för framtida besvär. Det finns inga särskilda livsmedel som alla behöver undvika.4
Vårdcentralen kan göra den första bedömningen, handlägga och följa upp okomplicerad divertikulit.3 Det är vanligtvis där du får hjälp med den fortsatta planeringen när besvären inte kräver specialiserad vård.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Där kan du få råd om hälsa och hjälp att bedöma symtom.2 Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan 1177 hjälpa dig att hitta rätt vårdnivå.
En gastroenterologisk specialistmottagning kan ta emot dig om du har uttalade, långvariga buksmärtor vid tarmfickor. Dit kan du också remitteras om det är svårt att avgöra vilken sjukdom som orsakar besvären.3
En kirurgisk specialistmottagning kan bedöma planerad operation vid fistel, täta upprepade skov, symtom på förträngning eller om du har nedsatt immunförsvar och ett skov.3 Efter specialiserad vård kan du återremitteras till vårdcentralen för fortsatt uppföljning.
Öppen specialistvård kan ibland kräva remiss.
Divertikulit är inflammation i en eller flera tarmfickor i tarmen.1 Tarmfickor är vanliga och märks oftast inte, vilket betyder att många har tarmfickor utan besvär. En tarmficka kan däremot bli inflammerad och då kallas tillståndet divertikulit.2
Inflammationen går ofta över utan behandling.2 Lindrig eller måttlig divertikulit brukar gå tillbaka inom några dagar.1 Vid okomplicerad divertikulit kan några dagars tarmvila hjälpa, och flytande mat, till exempel soppa, kan lindra symtomen.2,3 Receptfria smärtstillande läkemedel kan också användas om du har ont. Vid misstänkt divertikulit kan du få lämna blodprov och urinprov.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Högt alkoholintag och bukfetma är andra riskfaktorer för divertikelsjukdom.1 Det kan finnas ett samband mellan att äta mat med lite fibrer och att få tarmfickor, men sambandet är inte säkerställt. Regelbunden motion och kostfibrer anges som faktorer som minskar risken för tarmfickor.
Det finns en ärftlig komponent för att utveckla divertikulit.1 Risken för tarmfickor är ungefär tre gånger högre om ett syskon har tarmfickor.3
Risken för komplikationer kan också öka om du har en sjukdom som gör immunförsvaret svagare eller använder läkemedel som gör immunförsvaret svagare. Kortisonbehandling ökar risken för att en inflammerad tarmficka spricker.2 Även opioider har kopplats till komplikationer vid divertikelsjukdom.1
Smärtan sitter oftast på vänster sida, men ibland kan ömheten kännas på höger sida av magen.1 Det kan hända när en del av tjocktarmen ligger mer åt höger.
Blod i avföringen kan förekomma.1 Blödning är däremot mycket ovanligt i samband med ett akut skov av divertikulit.3
Vid komplikationer kan symtomen bli tydligare och allvarligare:
En fistel är en liten kanal mellan tarmen och ett annat organ. Om en fistel bildas mellan tarmen och urinblåsan eller slidan kan luft och avföring komma ut i urinen eller från slidan.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om tror att du har en inflammerad tarmficka.2 Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.2
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mycket ont i magen och känner dig väldigt sjuk.2
En inflammerad tarmficka kan spricka och inflammationen kan sprida sig.2
Vid mycket ont i magen och kraftig sjukdomskänsla ska du söka vård på akutmottagning om vårdcentralen eller jourmottagningen är stängd.2
Datortomografi av buken har blivit den viktigaste undersökningen vid divertikulit. Ultraljud av buken kan vara ett alternativ där det finns kompetens.1
Datortomografi kan visa tarmfickor, en förträngning i tarmen och stråkiga förändringar i den omgivande fettvävnaden. Vid datortomografi kan läkaren också se om det finns fri gas i buken, vilket kan förekomma om det har blivit hål i tarmen. Undersökningen kan också visa fri gas, till exempel vid hål i tarmen.1
Bilddiagnostik är dessutom viktig för att skilja divertikulit från andra sjukdomar. Undersökningen kan därför ge viktig information när läkaren behöver skilja divertikulit från andra möjliga orsaker till besvären.1 Vilken undersökning som behövs beror bland annat på symtomen och vad läkaren behöver ta reda på.
När inflammationen har läkt kan tarmen behöva undersökas mer. Uppföljningen kan göras med röntgen av tjocktarmen eller med koloskopi. Undersökningarna görs för att undersöka tjocktarmen och tarmfickorna och för att utesluta andra sjukdomar.2 Efter en genomgången divertikulit är målet med kolonutredningen bland annat att utesluta tjocktarmscancer.1
Andra möjliga diagnoser som kan behöva övervägas är:
Vilken behandling som behövs beror bland annat på hur påverkad du är och om det finns tecken på komplikationer. Vid lindrig eller måttlig divertikulit brukar inflammationen avklinga inom några dagar. Antibiotikabehandling är inte alltid nödvändig vid ett okomplicerat förlopp, men beslutet om behandling och övervakning görs av vården.
En större varböld i magen kallas abscess. En större varböld kan tömmas genom en slang som förs in genom huden med hjälp av ultraljud eller röntgen. Du får lokalbedövning när slangen sätts in. Slangen ligger oftast kvar i några dagar så att varbölden kan tömmas.2 Under tiden kan du behöva stanna på sjukhuset och samtidigt få antibiotika direkt i blodet.
Abscesser kan också dräneras genom huden med vägledning av ultraljud eller datortomografi.1 En sådan behandling används när läkaren bedömer att varbölden kan tömmas på det sättet. Små perforationer kan ibland behandlas utan operation under noggrann kontroll.
Operation kan behövas om en inflammerad tarmficka har spruckit och antibiotika inte hjälper. Vid operation tas den skadade delen av tarmen bort. Därefter kan kirurgen sy ihop tarmdelarna eller lägga ut en del av tarmen genom en öppning på magen, vilket kallas stomi.2
Tarmdelarna kan ofta sys ihop efter tre till sex månader så att stomin inte längre behövs. Vilken operation som väljs beror bland annat på hur inflammerad tarmfickan är, hur mycket den har spruckit och hur du mår.2 Vid svårare förhållanden kan tarmens delar i stället behöva lämnas åtskilda och en stomi läggas ut; rekonstruktion görs då i ett lugnare skede.
Den som ofta har divertikulit med mycket besvär kan ibland behöva opereras när inflammationen har läkt.2 Då kan kirurgen ofta sy ihop tarmdelarna direkt och du behöver ingen stomi.
Efter två eller fler divertikuliter kan frågan om förebyggande tarmoperation väckas. Beslutet ska individualiseras eftersom kunskapsunderlaget är bräckligt och all tarmkirurgi innebär risker.1 En förebyggande operation i lugnt skede behöver inte omfatta alla tarmfickor i tjocktarmen.
Titthålsteknik kan användas för att skölja rent runt den inflammerade tarmfickan. Vid den typen av titthålsoperation behövs ingen stomi efter operationen enligt 1177:s patientinformation.2 Metoden kan kombineras med antibiotika vid en sprucken tarmficka och inflammation i bukhålan utan avföringsinnehåll.
Efter genomgången divertikulit kan tarmen behöva undersökas mer när inflammationen har läkt. Undersökningen görs antingen med röntgen eller koloskopi. Syftet är att undersöka tjocktarmen och tarmfickorna samt utesluta andra sjukdomar.2
Efter en konservativt behandlad divertikulit rekommenderas kolonutredning för att utesluta tjocktarmscancer. Efter komplicerad divertikulit följs du vanligtvis först upp hos den kirurgklinik som behandlat dig innan du återgår till vårdcentralen.
Du behöver inte avstå från nötter och frön.2 Det har tidigare rekommenderats, men nötter och frön behöver inte undvikas.
Försök att undvika förstoppning, eftersom det är en förebyggande åtgärd.3 Fysisk aktivitet i vardagen rekommenderas också.2 Rökstopp rekommenderas om du röker, och en hälsosam vikt ingår bland råden för att minska risken för framtida besvär.3
Du kan läsa mer om förstoppning, hälsosam mat och vardagsmotion i de länkade avsnitten på varden.se. Regelbunden motion, kostfibrer, statiner och D-vitamin minskar risken för att utveckla tarmfickor.3 Om förstoppning fortsätter trots förändringar i mat och rörelse kan du läsa mer om förstoppning i det länkade avsnittet på varden.se. Om du röker kan du prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta.
Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, till exempel ibuprofen, kan öka risken för komplikationer vid sjukdom i tarmfickorna. Risken för komplikationer ökar särskilt vid långvarig behandling med antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel.2 Ta upp dina läkemedel med vården om du använder sådana läkemedel regelbundet. De kan också öka risken för hål i tarmen. Opioida smärtstillande läkemedel, till exempel kodein, kan orsaka förstoppning och öka risken för hål i tarmen.4
Ta därför inte antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller opioida smärtstillande läkemedel utan att först ta reda på vad som gäller för dig. Ändra inte en behandling som du har fått ordinerad utan att kontakta vården.
Det finns ingen säkerställd behandling som förebygger nya skov. Fiberrik kost brukar ändå rekommenderas efter genomgången divertikulit. Fibrer kan hjälpa mot förstoppning, men det är inte bevisat att de förebygger inflammation i tarmfickor som redan finns.2
Du kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet. Du ska få information från vårdpersonalen som går att förstå och kan ställa frågor om det behövs. Du kan också få hjälp av tolk om du inte pratar svenska eller har en hörselnedsättning.2
Antibiotika behövs ibland vid divertikulit, men inte alltid.2 Om du har opåverkat allmäntillstånd och måttlig bukömhet kan antibiotika ibland avvaktas under övervakning. Övervakningen kan ske utan sjukhusinläggning, och behandling genom munnen kan ibland vara möjlig om du klarar vätsketillförsel genom munnen.1 Vilken behandling som behövs bedöms utifrån hur du mår och hur allvarlig inflammationen är.
Nötter och frön behöver inte undvikas vid divertikulit. Det finns inga särskilda livsmedel som alla behöver undvika. Efter genomgången divertikulit kan det vara bra att äta fiberrik mat. Fullkorn, frukt och grönsaker ingår i en hälsosam kost. Det är inte bevisat att fibrer förebygger inflammation i tarmfickor som redan finns.2