Bartolinit är en infektion eller inflammation i en eller båda Bartolins körtlar vid slidöppningen. Bartolinit kan ibland gå över av sig själv, men behandling behövs ofta.
Bartolinit är en infektion eller inflammation i en eller båda Bartolins körtlar vid slidöppningen.1 Körtlarna finns på varsin sida av slidans nedre del, nära slidöppningen. Vid bartolinit kan det bildas var i körteln, samtidigt som området blir svullet och gör ont.
Bartolins körtlar är två små körtlar som producerar ett smörjande sekret. Körtlarna sitter på varsin sida av slidöppningen och hjälper till att minska friktionen vid samlag. Bartolinit kan drabba en eller båda körtlarna.1 När en körtel täpps till kan vätska samlas och bilda en knöl.2 Sekretet rinner ut genom en öppning och håller slemhinnorna i underlivet fuktiga. Det ger också extra fukt vid sexuell upphetsning.
När en körtel blockeras kan sekret samlas och bilda en cysta eller en varansamling.3 Om bakterier kommer in i det ansamlade sekretet kan det bildas var. Bartolinit kan innebära att en abscess utvecklas.1
Bartolinit kan ibland gå över av sig självt, men behandling behövs ofta.4 Vilken behandling som behövs beror bland annat på hur besvären utvecklas och om en abscess har bildats.
Bartolincystor och abscesser utgör cirka 2–3 procent av alla gynekologiska besök per år. Förekomsten är högst efter puberteten och minskar efter klimakteriet.1 Bartolincystor och abscesser är vanligare hos personer mellan 20 och 40 år.2 Förekomsten minskar efter klimakteriet, och cystor eller abscesser i Bartolins körtlar är då ovanliga.1 Cystor och abscesser i Bartolins körtlar är sällsynta efter klimakteriet.
Bartolinit uppstår oftast när utförsgången från en av Bartolins körtlar blockeras.1 Då kan sekretet inte rinna ut som vanligt, utan blir stående i körteln. Den stillastående vätskan kan skapa en miljö där bakterier växer. När bakterier kommer in i den blockerade körteln kan det bildas var.4
Bakterierna kommer oftast från slidan, tarmen eller huden.4 Det betyder inte att bartolinit beror på bristande hygien. Bakterier kan finnas naturligt på och i kroppen utan att orsaka besvär, men kan ibland bidra till infektion när körtelns utförsgång är blockerad.
Vanliga bakterier som kan vara inblandade är *Escherichia coli* och *Staphylococcus aureus*.1 Vilka bakterier som finns kan variera, och ibland går det inte att fastställa exakt vad som har utlöst infektionen.
Bartolinit kan hänga samman med en sexuellt överförbar infektion. Gonorré och klamydia är exempel på infektioner som kan orsaka bartolinit i sådana fall.1
Bartolinit ger besvär vid slidöppningen, där Bartolins körtlar finns. Symtomen kan komma på ena sidan och variera från en svullnad till tydlig smärta.
En infekterad körtel kan först vara svullen utan att göra särskilt ont och sedan snabbt bli smärtsam.1 Initialt ses ofta en smärtfri svullnad av körteln, som vid infektion snabbt kan bli smärtsam.
När en abscess har bildats kan besvären bli mer uttalade. En abscess är en varansamling som kan märkas som en bula vid sidan av slidöppningen.
Vid utredningen får du berätta när besvären började och hur de har utvecklats. Vårdpersonalen frågar om smärta, om du har varit med om trauma, om du har haft liknande besvär tidigare och om du har feber eller känner dig sjuk. Du får också frågor om sexualanamnes, alltså frågor om sexuell hälsa och eventuella sexuellt överförbara infektioner.1
Därefter undersöks området kring slidöppningen. Du kan ligga i en gynstol medan vårdpersonalen tittar på området och känner försiktigt på svullnaden.4 Vid undersökningen bedöms bland annat om det finns en asymmetri, en bula eller tecken på en abscess. Vårdpersonalen bedömer också om svullnaden går att avgränsa vid palpation. Vid osäkerhet kan palpation med en hand i slidan och en hand utanpå kroppen underlätta bedömningen. En förändring som tömmer sig av sig själv kan också uppmärksammas vid undersökningen. Bartolins körtlar sitter i den bakre delen av de inre blygdläpparna, vilket hjälper vårdpersonalen att bedöma om svullnaden kommer från körteln.1 Bartolins körtlar sitter i den bakre delen av de inre blygdläpparna.
Undersökningen kan även omfatta kontroll av vitalparametrar och att vårdpersonalen känner på lymfkörtlarna i ljumskarna.1 Om vårdcentralen inte kan undersöka dig kan du få remiss till en gynekologisk mottagning.
Behandlingen beror på hur svår inflammationen är och på om en abscess har utvecklats. Vid lindrig inflammation kan konservativ behandling vara tillräcklig.1 Det betyder att du kan få behandling som lindrar besvären utan att en operation behövs.
Vid mild inflammation kan varma sittbad och smärtstillande läkemedel räcka för att lindra symtomen.1 Varma sittbad kan enligt behandlingsbedömningen användas flera gånger dagligen. Smärtstillande läkemedel kan användas om du har ont.
Vilken behandling som passar bäst beror på din situation. Det är viktigt att diskutera behandlingsalternativen med vårdpersonalen och vara delaktig i beslutet.1
När var har bildats behövs vanligen kirurgisk behandling.1 Varet töms då genom en kort operation på en gynekologisk mottagning. Målet är att få ut varet och skapa möjlighet för fortsatt dränage.
Vid ingreppet får du lokalbedövning. Läkaren gör en liten öppning i abscessen och tömmer körteln genom öppningen.1
Vid lindrig bartolinit kan egenvård ibland räcka för att lindra besvären. Varma sittbad kan ge mindre obehag och kan också hjälpa en cysta eller abscess att öppna sig och tömmas av sig själv. Sitt i varmt vatten några gånger om dagen i tre till fyra dagar.
En cysta kan ibland öppna sig utan att vårdpersonal tömmer den. När den öppnar sig av sig själv kan smärtan minska. Håll området rent och torrt efteråt för att minska risken för infektion.3
Om du har fått en kateter efter behandling kan det skava och kännas obekvämt när du sitter eller går. Du kan duscha och gå på toaletten som vanligt, men du ska inte bada, använda tampong eller ha slidsamlag medan katetern sitter kvar.4
Bartolinit kan bedömas på en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning.4 På mottagningen får du berätta om dina besvär och undersöks sedan när du ligger i en gynstol. Vårdpersonalen tittar och känner försiktigt på området kring slidöppningen.
Om vårdcentralen inte kan undersöka dig kan du få remiss till en gynekologisk mottagning.4 Beroende på lokala riktlinjer och vårdenhetens möjligheter kan behandling och uppföljning ske i primärvården eller efter remiss till gynekolog. Vid återkommande bartolinit kan remiss till gynekolog behövas för bedömning av ytterligare behandling.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan också logga in för att kontakta många mottagningar.4
För att vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Be om förklaringar och ställ frågor om du inte förstår.
Ja, en del fall av bartolinit går över av sig själva utan behandling.4 En liten bartolincysta som inte ger symtom och inte verkar vara infekterad kan ibland lämnas utan behandling. Cystor som inte ger symtom behöver alltså inte alltid behandlas.2
Det betyder inte att alla cystor eller infektioner behöver hanteras på samma sätt. Om en cysta blir infekterad kan en abscess bildas, och då kan behandling behövas.
Hur länge en bartolincysta finns kvar beror bland annat på hur stor den är och på om den blir infekterad. Cystor går vanligtvis över helt inom några veckor. Hur länge en cysta finns kvar varierar alltså beroende på dess storlek och på om den blir infekterad.2
En cysta kan alltså finnas kvar olika länge från person till person. Om cystan blir större, gör ont eller inte går över kan ytterligare bedömning och behandling behövas.
Ja, återkommande bartolincystor förekommer hos vissa personer.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En blockering kan uppstå efter trauma, ett klipp i mellangården eller en förlossning.1 Sådana händelser kan påverka området kring körtelns utförsgång och göra det svårare för sekretet att rinna ut.
Ofta är det inte känt varför körtelns öppning täpps till.4 Det går därför inte alltid att hitta en särskild händelse eller infektion som förklarar varför bartolinit uppstod.
En tidigare bartolincysta ökar sannolikheten för att få en ny cysta.2 Det innebär att besvären kan komma tillbaka även om du inte känner till någon tydlig utlösare.
Sexuell aktivitet, skada i vulvan och sexuellt överförbar infektion anges som möjliga riskfaktorer.2 Dessa faktorer kan alltså öka sannolikheten för en bartolincysta, men de visar inte säkert vad som har orsakat den hos en enskild person.
Det är ofta inte möjligt att förebygga bartolinit helt, eftersom orsaken till att körtelns öppning täpps till många gånger är okänd. Om du har haft en bartolincysta tidigare kan det vara bra att känna till att nya cystor kan uppstå.
En abscess kan vara mycket smärtsam, rodnad och hård när vårdpersonalen känner på området. Det kan också finnas ett område som känns mjukare på grund av vätska eller var. En bula på ena sidan av de yttre könsdelarna kan därför förekomma vid bartolinit. Vid en undersökning kan vårdpersonalen se att de yttre könsdelarna är olika stora på grund av en bula på ena sidan. En abscess är vanligtvis mycket smärtsam, röd och hård när vårdpersonalen känner på den. Det kan också finnas ett område som känns mjukare på grund av vätska eller var. En abscess kan därför kännas olika fast i olika delar. Besvären kan påverka vardagliga aktiviteter när smärtan blir stark. Vid en infekterad körtel kan storleken öka. Flytning från slidan kan förekomma samtidigt som en abscess. Det kan komma vätska eller var från området när abscessen dräneras.1
Besvären kan komma snabbt. En abscess uppträder ofta snabbt under några dagar, och området blir varmt och svullet. Aktiviteter som belastar de yttre könsdelarna kan då orsaka kraftig smärta. Du kan även känna tryck i slidan eller få flytning från slidan.
Kontakta genast en gynekologisk mottagning, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mycket ont och det är mycket svullet.4
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en gynekologisk akutmottagning eller en akutmottagning.4
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.4
Klamydia- och gonorréprov kan tas om en sexuellt överförbar infektion misstänks.1 Vätska eller var från förändringen kan skickas till ett laboratorium för analys.5 Det kan också tas prov på vätska eller var för att undersöka om det finns bakterier. Vilka prover som tas avgörs av misstanken efter samtalet och undersökningen.
Ibland är en abscess svår att känna med händerna. Ultraljud kan då ge mer information när det är svårt att avgöra förändringen genom att känna på området. Undersökningen kan också användas för att skilja bartolinit från andra orsaker till svullnaden.1 Då kan ultraljud underlätta diagnostiken och hjälpa vårdpersonalen att utesluta andra orsaker till svullnaden.
Biopsi kan övervägas om vårdpersonalen misstänker en elakartad förändring, särskilt hos personer över 40 år.1 Vid en biopsi tas ett litet vävnadsprov för undersökning.
Flera andra tillstånd kan ge en svullnad nära slidöppningen. En bartolincysta utan infektion kan ge en smärtfri cysta utan tecken på inflammation.1
Andra möjliga förklaringar är:
Vilken undersökning och vilka prover som behövs beror på vad vårdpersonalen ser och känner vid undersökningen.
En tunn kateter kan lämnas kvar efter öppningen.1 Katetern hjälper till att hindra öppningen från att stängas igen direkt, så att körteln inte fylls med sekret och var på nytt.
Katetern behöver enligt 1177 sitta kvar i tre till fyra veckor så att körteln kan tömmas ordentligt och en ny körtelöppning kan bildas.4 På mottagningen får du information om hur katetern ska skötas och när den ska tas bort. Det är vanligt att du får ta bort den själv, men du kan också få hjälp på mottagningen där operationen gjordes.
Det kan skava eller kännas obekvämt när du sitter och går efter ingreppet. Hur rörlig du känner dig efteråt varierar, och du kan behöva ta det lugnt i ett par dagar.4 Du kan duscha och gå på toaletten som vanligt. Under tiden katetern sitter kvar ska du däremot inte bada, använda tampong eller ha slidsamlag.
Marsupialisering är ett annat kirurgiskt ingrepp. Det innebär att cystan öppnas och töms, varefter kanterna sys isär så att en öppning för fortsatt dränage bildas.1 Metoden kan övervägas särskilt om kateterbehandling inte passar.
Antibiotika kan behövas vid svår infektion eller om det finns misstanke om spridning till vävnaderna runt körteln. Vilket antibiotikum som används beror på vilka bakterier som har identifierats.1 Det är vårdpersonalen som bedömer om antibiotika behövs och vilket läkemedel som passar.
Personer med återkommande bartolinit bör remitteras till gynekolog för bedömning.1 Då kan marsupialisering eller att körteln tas bort övervägas. Att körteln tas bort är en mer omfattande behandling och kan bli aktuell när abscesser fortsätter att komma tillbaka.
Cirka 10–15 procent av patienterna får återkommande episoder. Om du tidigare har behövt dränering av en abscess kan vårdpersonalen informera om risken för återfall och om vad du ska vara uppmärksam på vid nya symtom. Vid nya besvär kan ytterligare behandling, inklusive marsupialisering eller att körteln tas bort, övervägas.1
Efter behandlingen får du information om ingreppet och om hur området ska skötas.4 Följ den information du får från mottagningen om katetern och uppföljningen. Om du har frågor om behandlingen eller återhämtningen kan du ta upp dem med vårdpersonalen.
Försök inte klämma eller tömma cystan själv.3 Det kan orsaka infektion och göra besvären värre. Låt i stället förändringen öppna sig av sig själv eller få den bedömd och behandlad av vårdpersonal.
Om besvären inte går över efter några dagar finns mer information i avsnittet om när du ska söka vård.
Vid återkommande abscesser kan vårdgivaren rekommendera att hela Bartolins körtel tas bort. Ett sådant ingrepp kan övervägas när abscesserna fortsätter att komma tillbaka. Vid återkommande abscesser kan hela körteln därför tas bort som en ytterligare behandlingsmöjlighet.5