En analfistel är en liten kanal mellan ändtarmen och huden nära ändtarmsöppningen. Den uppstår ofta efter en böld nära ändtarmen och brukar inte läka av sig själv.
En analfistel är en liten kanal som går mellan ändtarmen och huden nära ändtarmsöppningen.1 Kanalen kan bildas mellan den nedersta delen av tarmen och huden nära ändtarmsöppningen. En analfistel kan också gå från ändtarmen till slidan.2 Då handlar det om en förbindelse mellan analkanalen och huden runt ändtarmen, eller mellan analkanalen och slidan.
En analfistel är en sjuklig förbindelse som är klädd med vävnad av samma typ som finns på insidan av kroppen.3 Förbindelsen kan alltså gå från analkanalen till huden runt ändtarmen. Den kan även gå från analkanalen till slidan eller urinblåsan.
Anala fistlar är relativt ovanliga. Globalt insjuknar mellan 1 och 8 personer per 10 000 invånare och år.3 Uppgiften gäller hur många som insjuknar under ett år och beskriver därför inte hur många som redan har en analfistel vid en viss tidpunkt.
En analfistel uppstår ofta efter en böld nära ändtarmen.2 En sådan kanal kan bildas när en böld inte läker ordentligt efter att varet har tömts ut.1 Fisteln kan då finnas kvar som en förbindelse mellan tarmen och huden.2 Ibland går förbindelsen i stället mellan analkanalen och slidan eller urinblåsan.3 Det är därför en analfistel kan se olika ut beroende på var den går. När varet från bölden rinner ut kan en liten kanal bli kvar mellan ändtarmen och huden.1 Den kanalen är då en analfistel.
Analfistlar brukar inte läka av sig själva.1 Om en analfistel lämnas obehandlad fortsätter den vanligtvis att ge flytningar.3 För att bli av med en analfistel behövs oftast en operation.2 Det finns olika operationsmetoder, bland annat att öppna hela fisteln eller att använda en setontråd under en period före fortsatt behandling.1
I andra delar av texten kan du läsa mer om orsaker, symtom, undersökningar och behandling av analfistel.
Den vanligaste orsaken till analfistel är en böld nära ändtarmen. En böld är en infektion med var i vävnaden nära ändtarmen. Bakterierna finns vanligtvis i tarmen eller på huden. De kan komma in i slemhinnan om det finns ett sår eller en spricka där. En körtel kan bli infekterad om ingången till den blir tilltäppt. Då kan bakterier växa till sig inuti körteln.2 Crohns sjukdom är en långvarig sjukdom där matsmältningssystemet blir inflammerat.1
En analfistel kan bildas om bölden inte läker ordentligt efter att varet har tömts. Varet från den inflammerade bölden behöver komma ut och söker sig därför mot slemhinnan eller huden. När varet tar sig ut kan en kanal bildas mellan bölden och huden. Genom kanalen kan det sedan rinna vätska och var. Kanalen kan också bli en öppning för nya infektioner.2
Det finns även andra orsaker till analfistel än bölder. Crohns sjukdom är en mindre vanlig orsak till analfistel.1 Ulcerös kolit kan öka risken för bölder och fistlar. Det betyder att analfistel ibland hänger ihop med en inflammatorisk tarmsjukdom, men du kan också få bölder och fistlar utan att ha någon tarmsjukdom.
Ett vanligt symtom vid analfistel är variga eller brunaktiga flytningar vid sidan av ändtarmsöppningen. Huden runt fisteln kan också vara öm.2
En analfistel kan ge obehag. Smärtan kan vara konstant och pulserande och kan bli värre när du sitter, rör dig, bajsar eller hostar.1
Vid läkarbesöket får du berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem. Du får också svara på frågor om du har haft liknande besvär tidigare. Läkaren kan fråga om du har en inflammatorisk tarmsjukdom.2
Därefter undersöker läkaren dig och tittar efter tecken på analfistel.2 Vid undersökningen tittar läkaren ofta efter den yttre fistelöppningen i huden. Den kan sitta 3–4 centimeter från ändtarmsöppningen.3
En rektal undersökning kan innebära att läkaren försiktigt för in ett finger i ändtarmen. Vid en låg fistel kan fistelöppningen ibland kännas som en liten förhårdnad. Läkaren kan också känna efter om fisteln går att känna vid undersökningen. Vid undersökningen kan läkaren också bedöma om det finns tecken på en böld. Läkaren kan fråga om tidigare bölder, eftersom det är relevant när en analfistel utreds. Du kan också få frågor om inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.3
En rektoskopi kan behövas för att se ändtarmens slemhinna. En läkare kan ofta göra rektoskopin direkt, men ibland får du en remiss till undersökningen.
En analfistel behöver vanligtvis opereras eftersom den sällan läker om den lämnas obehandlad. Utan operation fortsätter fisteln att ge flytningar. Om fisteln tillfälligt stängs av sig själv blir följden i regel en ny böld.3
En eventuell infektion ska läka ut innan operation genomförs.3 Därför kan behandlingen behöva planeras i flera steg om fisteln är inflammerad eller infekterad.
Det finns olika metoder för att operera en analfistel. Målet kan vara att täppa igen fisteln eller att öppna den helt.
Operationssåret behöver läggas om under läkningstiden, oavsett om du har opererats för en böld eller en analfistel. Du kan oftast lägga om operationssåret själv under läkningen.2 Om du har svårt att göra omläggningen kan du få hjälp av en sjuksköterska på vårdcentralen.
Efter en operation av en böld kan du skölja med ljummet vatten och klappa dig torr i stället för att torka dig med toalettpapper. Det kan vara skonsammare när området är ömt. Det rinner ofta lite vätska från operationssåret under den första tiden. Ett trosskydd eller en blöja kan därför användas under de första veckorna, eller så länge operationssåret vätskar.2
Såret läker oftast efter ett par veckor, men läkningen kan ibland ta flera månader.2 Fortsätt med omläggningen under den tid såret läker och följ de instruktioner du har fått efter operationen.
En sjuksköterska på vårdcentralen kan hjälpa till med omläggningen om du behöver det.2 Det kan vara ett stöd om du inte själv får till omläggningen eller har svårt att se operationssåret.
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har en böld eller en analfistel vid ändtarmsöppningen. På vårdcentralen kan dina besvär bedömas och du kan få hjälp vidare om det behövs. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.2
Det kan också finnas möjlighet att kontakta vissa mottagningar genom att logga in på 1177.se. Om du redan har haft liknande besvär eller en inflammatorisk tarmsjukdom kan det vara bra att berätta det när du söker vård.
Fortsatta undersökningar kan innebära en ny kroppslig och rektal undersökning, rektoskopi eller bilddiagnostik. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.2
Specialistvården kan bedöma vilken fortsatt utredning eller behandling som behövs. Vid analfistel kan kirurgen ta ställning till om analt ultraljud, CT-fistulografi eller MR behövs.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du ska få vara delaktig i din vård och förstå informationen från vårdpersonalen. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.2
En analfistel är en liten kanal mellan ändtarmen och huden nära ändtarmsöppningen. Den uppstår ofta efter en infektion nära ändtarmen som har lett till en böld i vävnaden.1
Vanliga symtom är flytningar från området nära ändtarmsöppningen och irritation i huden. Huden runt analfisteln kan också vara öm.2 Det kan komma var eller blod när du bajsar.1
Vid undersökningen får du berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem. Läkaren undersöker området och kan behöva göra en rektoskopi för att se ändtarmens slemhinna.2 Ibland får du en remiss till rektoskopi, men läkaren kan ofta göra undersökningen direkt.
En kirurg kan ta ställning till vilken bilddiagnostik som behövs.
Analfistlar behöver vanligtvis opereras eftersom de sällan läker utan behandling.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Mindre vanliga orsaker är divertikulit, hidradenitis suppurativa, tuberkulos och hiv. Divertikulit innebär en infektion i små utbuktningar från tjocktarmen. Hidradenitis suppurativa är en långvarig hudsjukdom som kan orsaka bölder och ärr. En analfistel kan också uppstå som en komplikation efter en operation nära ändtarmen.1
Om du har en inflammatorisk tarmsjukdom och får besvär runt ändtarmen kan det därför vara viktigt att berätta det när du söker vård. Tidigare bölder eller liknande besvär är också information som kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma möjliga orsaker.2 Du kan få mer information om symtom i avsnittet om symtom vid analfistel.
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har flytningar eller en knöl vid ändtarmsöppningen och samtidigt har något av följande symtom:
Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.2
Undersökningen kan därför ge läkaren möjlighet att titta på ändtarmens insida. Vid en rektoskopi undersöks ändtarmens slemhinna med hjälp av ett särskilt instrument.2 Rektoskopi är en del av den undersökning som kan göras tillsammans med att läkaren känner på området.3
Vidare utredning kan göras med ultraljud, magnetkameraundersökning eller datortomografi.1 Kirurgen kan ta ställning till om analt ultraljud, CT-fistulografi eller magnetkameraundersökning behövs.3
Vilka undersökningar som behövs beror på bedömningen av fisteln. En sådan specialist kan utreda diagnosen vidare och bedöma vilka undersökningar som behövs. Specialistens fortsatta tester kan bestå av en ny kroppslig och rektal undersökning, rektoskopi eller bilddiagnostik.1 Kirurgen kan också ta ställning till om ett analt ultraljud, CT-fistulografi eller MR behövs.3
Vid misstänkt analfistel kan du remitteras till en kolorektalkirurg för fortsatta tester. Fortsatta tester kan omfatta en ny kroppslig och rektal undersökning, rektoskopi eller bilddiagnostik.
Andra tillstånd som kan behöva övervägas är furunkel, hidradenit och pilonidalcysta. Vid undersökningen kan den yttre fistelöppningen ofta ses som en liten öppning i huden. En pilonidalcysta sitter däremot i mitten av ryggslutet, där skinkorna delar sig, och inte vid ändtarmsöppningen. En furunkel och hidradenit är andra tillstånd som kan likna en analfistel vid bedömningen.3 Därför kan läkaren behöva överväga flera möjliga förklaringar till förändringen nära ändtarmsöppningen.
Operationsmetoderna har olika fördelar och risker, och du kan diskutera dem med kirurgen.1 Både bölder och fistlar opereras oftast under narkos. Kirurgen berättar för dig hur du ska opereras och om du behöver vara uppmärksam på något särskilt efter operationen. Vid en operation av en böld öppnar kirurgen bölden så att varet kan tömmas ut. Ibland sätter kirurgen en tunn slang in i bölden så att varet lättare ska komma ut. Det kallas för dränage. Slangen kan oftast tas bort efter några dagar. Oftast kan du åka hem samma dag som operationen och du kan bajsa som vanligt efteråt.2
Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Ställ frågor om det behövs för att du ska förstå informationen från vårdpersonalen.2
En fistel kan behöva opereras flera gånger om den är inflammerad eller infekterad. Den första operationen kan då syfta till att fisteln ska läka från inflammationen eller infektionen. Efter två till tre månader, när inflammationen har läkt, kan en ny operation göras för att täppa till fisteln.2
Läkningstiden efter kirurgisk behandling anges till två till tre månader.3 Hur många behandlingar som behövs beror på hur fisteln ser ut och om inflammationen eller infektionen har läkt mellan operationerna.
Operationssåret behöver läggas om under läkningstiden. Oftast kan du lägga om såret själv, men du kan få hjälp av en sjuksköterska på vårdcentralen om det behövs. Det rinner ofta lite vätska från operationssåret efter operationen. Såret läker oftast efter ett par veckor, men läkningen kan ibland ta flera månader.2
Du behöver oftast inte få antibiotika, varken före eller efter operationen. Antibiotika kan behövas om det finns tecken på att infektionen har spridit sig eller blivit värre.2
En opererad fistel kan ibland bli infekterad. Feber och att det opererade området blir rött och gör ont är tecken på infektion. Om en opererad fistel inte läker kan du behöva få en tillfällig stomi, så att avföringen leds bort från fisteln och den får större chans att läka.2
Om du misstänker att operationssåret eller fisteln har blivit infekterad ska du kontakta mottagningen där du opererades. Uppföljningen kan också innebära att vården bedömer hur operationssåret läker och om fisteln behöver behandlas igen.
En bakomliggande inflammatorisk tarmsjukdom ska behandlas. Fistlar kan även uppstå vid Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.3 Risken för bölder och fistlar ökar om du har en inflammatorisk tarmsjukdom, men analfistlar kan också uppstå utan att du har någon tarmsjukdom.
En opererad analfistel kan ibland bli infekterad. Tecken på infektion är bland annat feber och att det opererade området blir rött och gör ont. Du ska kontakta mottagningen där du opererats om du tror att operationssåret eller fisteln har blivit infekterad.2
Du kan få hjälp av tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.2