Bäckeninflammatorisk sjukdom är en infektion i de övre kvinnliga könsorganen, som ibland även kan omfatta angränsande strukturer. Tidig diagnostik och behandling minskar risken för långvariga komplikationer.
Bäckeninflammatorisk sjukdom innebär en infektion i de övre kvinnliga könsorganen och kan ibland även omfatta angränsande strukturer. Äggledarinflammation är en inflammatorisk sjukdom som påverkar de kvinnliga könsorganen.1 Äggledarinflammation hör alltså till de inflammatoriska sjukdomar som kan påverka de kvinnliga könsorganen.
Bäckeninflammatorisk sjukdom kan omfatta infektion i livmodern, äggledarna och äggstockarna. Ibland kan infektionen även spridas till bäckenbukhinnan. Äggledarinflammation är den vanligaste formen av bäckeninflammatorisk sjukdom.1
Tillståndet kan vara förknippat med allt från lindrig smärta till mer allvarliga komplikationer. Långvariga komplikationer kan bland annat vara infertilitet eller kronisk bäckensmärta.1 Risken för sådana komplikationer är en anledning till att tidig diagnostik och behandling är viktig.
Äggledarinflammation drabbar oftast kvinnor i fertil ålder.1 Äggledarinflammation är en vanlig infektion hos unga personer och är mindre vanlig efter klimakteriet.2
Bäckeninflammatorisk sjukdom står tillsammans för en betydande andel av besöken på gynekologiska mottagningar. Bäckeninflammatorisk sjukdom är också en viktig orsak till infertilitet hos kvinnor.
Tidig diagnostik och behandling minskar risken för långvariga komplikationer. Ärrbildning i äggledarna kan öka risken för infertilitet och utomkvedshavandeskap.1 Tidig behandling med antibiotika minskar risken för att äggledarinflammation påverkar fertiliteten eller ökar risken för utomkvedshavandeskap.2
Äggledarinflammation kan göra det svårare att bli gravid eftersom inflammationen kan skapa ärr i äggledarna. Ärren kan göra det svårare för ett befruktat ägg att ta sig till livmodern och för spermier att komma fram till ägget.2 Snabb behandling med antibiotika minskar de här riskerna.
Den vanligaste orsaken till äggledarinflammation är sexuellt överförbara infektioner, särskilt klamydia och gonorré.2 Dessa infektioner kallas också könssjukdomar. Äggledarinflammation orsakas ofta av sexuellt överförbara bakterier.1 Det betyder att en infektion i underlivet kan spridas vidare till äggledarna.
Infektionen sprider sig ofta upp från de nedre könsorganen till äggledarna.1 Spridningen kan gå från slidan och livmoderhalsen vidare till livmodern och äggledarna. Äggledarinflammation kan därför börja med en infektion längre ner i könsorganen.
Äggledarinflammation kan också orsakas av andra mikroorganismer, till exempel mykoplasma. Sjukdomen behöver alltså inte alltid bero på en sexuellt överförd infektion.1 Även bakterier som normalt finns i slidan kan i vissa fall orsaka bäckeninflammatorisk sjukdom, som kan omfatta äggledarna.
Äggledarinflammation kan ge ett eller flera symtom. Besvären kan därför se olika ut från person till person.
Du kan också få mer otydliga symtom som kommer då och då och är lindriga.
När du utreds för äggledarinflammation frågar vårdpersonalen om sådant som kan ha betydelse för bedömningen. Det kan handla om oskyddat samlag, om du har spiral och om du nyligen har genomgått en gynekologisk undersökning eller annat ingrepp.
Äggledarinflammation behandlas med antibiotika.2 Antibiotika är huvudbehandlingen eftersom infektionen behöver behandlas även om besvären är lindriga.
Behandlingen av äggledarinflammation består oftast av flera bredspektrumantibiotika i kombination. Det betyder att behandlingen kan täcka flera olika bakterier som kan orsaka infektionen. Vilka antibiotika du får beror på orsaken till infektionen och på vilka provsvar som finns. Antibiotikavalet bör anpassas utifrån odlingssvar när detta är möjligt.1
Vid svår äggledarinflammation kan sjukhusvård och antibiotika direkt i blodet behövas.1 Du kan senare få fortsätta med antibiotika i tablettform. Hur behandlingen läggs upp beror bland annat på hur allvarlig infektionen är.
Symtomen kan förbättras innan infektionen är borta, och hela behandlingen behövs för att behandla infektionen. Avsluta därför inte kuren bara för att du känner dig bättre.
Receptfria smärtstillande läkemedel kan användas vid mycket ont i magen. Receptfria inflammationsdämpande läkemedel kan också användas.
Antibiotika behandlar äggledarinflammation. Avsluta alltså inte kuren i förtid när symtomen minskar. Besvären kan bli bättre innan infektionen har försvunnit. Därför behöver du fortsätta behandlingen enligt ordination även när du känner dig bättre.5 Att bakterierna fortfarande finns kvar kan annars göra att behandlingen inte har avslutats på det sätt som behövs.
Följ upp med vårdgivaren efter att du har avslutat antibiotikan för att kontrollera att bakterierna inte längre finns kvar.4 Vårdgivaren kan också vilja kontrollera några dagar efter att behandlingen har börjat att den fungerar.5 Om symtomen finns kvar efter några dagar bör du därför följa upp behandlingen.
Ha inte vaginala samlag, anala samlag eller munsex medan du behandlas med antibiotika.2 Du och din partner bör ha avslutat antibiotikabehandlingen innan ni återupptar sex, och infektionen ska vara hanterad enligt vårdens råd. Om du har sex igen, använd kondom varje gång för att minska risken för nya infektioner.3
Om du har symtom som kan tyda på äggledarinflammation ska du kontakta en gynekologisk mottagning eller vårdcentral.2 Där kan du få hjälp att bedöma besvären och komma vidare till rätt undersökning.
Ibland behöver du lämna ett urinprov. Det kan vara bra att vänta med att kissa tills du träffar barnmorskan eller läkaren, eftersom provet kan behövas i utredningen.2
En barnmorska eller läkare kan ta emot dig för provtagning när urinprov behövs.2 Vid besöket kan du få information om vilka undersökningar som är aktuella.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.2 Du kan då få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Vid upprepade infektioner kan det vara motiverat med ytterligare utredning och remiss till gynekolog.1
Ja. Ärr i äggledarna efter äggledarinflammation kan göra det svårare för ett befruktat ägg att ta sig till livmodern. Ärren kan också hindra spermier från att nå ägget och befrukta det.2 Ärrbildningen kan även öka risken för utomkvedshavandeskap, eftersom ett befruktat ägg kan få svårare att ta sig till livmodern.1
Ja, det går att få bäckeninflammatorisk sjukdom igen efter en tidigare infektion. En tidigare infektion skyddar inte mot en ny infektion. Risken för att få bäckeninflammatorisk sjukdom igen är större om du har haft sjukdomen tidigare.5
Ja, alla får inte symtom vid bäckeninflammatorisk sjukdom, och symtomen kan vara milda eller omärkliga.3 Klamydia kan orsaka äggledarinflammation utan symtom, vilket gör att infektionen kan finnas utan att du märker den. Det betyder att en infektion kan upptäckas först genom provtagning, även när du inte har märkt några besvär.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Äggledarinflammation kan uppstå efter en abort, men det är ovanligt. Den kan också uppstå efter att en kopparspiral eller en hormonspiral har satts in, men även detta är ovanligt.2 I sådana situationer kan bakterier ta sig från de nedre könsorganen vidare uppåt.
En infektion i livmodern efter ett missfall kan i mycket ovanliga fall sprida sig till äggledarna och orsaka äggledarinflammation.2 Det innebär inte att ett missfall vanligtvis leder till äggledarinflammation, utan att denna spridning är mycket ovanlig.
Risken för äggledarinflammation är högre om du har oskyddat sex, flera sexualpartners eller har haft bäckeninfektioner tidigare.1 Risken är också kopplad till sexuellt överförbara infektioner, särskilt klamydia och gonorré.
Du kan inte förebygga själva äggledarinflammationen, men du kan minska risken för infektionen som kan leda till den. Säkrare sex kan därför minska risken för äggledarinflammation.
Äggledarinflammation är vanligare hos unga personer och mindre vanlig efter klimakteriet. Könssjukdomar är infektioner som du kan få genom att ha sex.2 För att minska risken för dessa tillstånd rekommenderas säkert sex (genom kondomanvändning), tidig behandling av sexuellt överförbara infektioner och god hygien vid gynekologiska ingrepp.1 Åldern är däremot bara en del av bilden, eftersom oskyddat sex, flera sexualpartners och tidigare bäckeninfektioner också påverkar risken.
Smärtan kan sitta i nedre delen av magen och ibland upplevas som ömhet.4 Feber förekommer ofta vid äggledarinflammation, men frånvaron av feber utesluter inte att du kan ha sjukdomen.1 Alla får inte kraftiga symtom, och vissa kan ha äggledarinflammation utan att märka tydliga besvär.4
Besvär från urinvägarna kan också förekomma tillsammans med andra symtom. Det kan till exempel svida när du kissar eller göra att du behöver kissa ofta. Flytningar kan samtidigt avvika i färg, konsistens eller lukt.4
Om du får ont vid samlag, blödning efter samlag eller blödningar mellan menstruationerna kan det också höra ihop med en infektion i bäckenet.3 Sådana besvär kan ha andra orsaker, men de är viktiga att berätta om när du söker vård.
Symtomen kan alltså variera från lindrig molande värk till tydligare smärta i nedre delen av magen. En del får flera symtom samtidigt, medan andra bara märker ett enstaka symtom. Symtomen kan vara en lätt molande värk i nedre delen av magen och ibland även ont i korsryggen.2
Äggledarinflammation kan alltså ge väldigt otydliga symtom, bara ett av ovanstående symtom eller flera av de här symtomen.2 Därför kan besvären vara svåra att känna igen enbart utifrån hur de känns.
Kontakta en gynekologisk mottagning eller vårdcentral om du har symtom som kan tyda på äggledarinflammation.2 Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.
Kontakta genast en gynekologisk mottagning, vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:
Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.2
Du får också frågor om smärtan, bland annat hur länge den har funnits och hur den har utvecklats. Det kan även ingå en fråga om du har passerat klimakteriet.1 Uppgifter om tidigare besvär och andra sjukdomar kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma om symtomen kan bero på äggledarinflammation eller något annat tillstånd.
Om du har mycket ont i magen, kraftiga flytningar och eventuellt feber behöver du undersökas gynekologiskt. Undersökningen kan visa tecken på inflammation och ömhet i underlivet. I samband med undersökningen kan vårdpersonalen ta prover från underlivet.2
Om urinprov kan bli aktuellt kan det därför vara bra att vänta med att kissa tills du träffar barnmorskan eller läkaren.2 Vilka prover som behövs beror på dina besvär och vad undersökningen visar. Proverna kan ge viktig information, men bedömningen bygger också på frågor och undersökning.
Vid en gynekologisk undersökning kan vårdpersonalen bedöma om det finns flytningar från livmoderhalsen, om livmoderhalsen är inflammerad och om det gör ont när livmoderhalsen eller livmodern undersöks. Bukpalpation kan också ingå i undersökningen. Feber ses ofta vid äggledarinflammation.
Ett transvaginalt ultraljud kan användas för att undersöka livmodern, äggledarna och området runt äggstockarna. Undersökningen kan visa vidgade eller förtjockade äggledare och fri vätska i buken eller lilla bäckenet.1 Ultraljud kan också visa en varböld i området kring äggledare och äggstockar.
Det är ovanligt, men ibland kan en titthålsundersökning behövas för att utesluta andra sjukdomar.2 Då kan vårdpersonalen undersöka organen i bäckenet mer direkt.
Diagnosen ställs genom en samlad bedömning av sjukdomshistoria, undersökning och provsvar. Det finns inget enskilt test som ensamt ställer diagnosen bäckeninflammatorisk sjukdom.1 Därför kan flera undersökningar behövas även om ett enskilt prov inte visar en tydlig infektion.
Andra tillstånd kan ge liknande besvär. Vid differentialdiagnostik kan vårdpersonalen bland annat överväga ovarialcystor, utomkvedshavandeskap, blindtarmsinflammation och endometrios. Hos äldre kvinnor behöver även en bakomliggande cancersjukdom beaktas, eftersom den kan likna dessa tillstånd.1
En varböld i äggledarna kan göra att en operation behövs.2 En varböld är en ansamling av var som kan uppstå i samband med infektionen. I svårare fall kan antibiotika direkt i blodet behövas, och ibland behöver varbölden behandlas genom operation.
Kirurgi är ovanligt men kan bli aktuellt om symtom eller en varböld kvarstår efter antibiotika.5 Operation kan alltså bli en möjlighet när antibiotika inte har fått infektionen eller besvären att försvinna. Vårdpersonalen bedömer då vilken behandling som behövs.
Du ska inte ha vaginala samlag, anala samlag eller munsex medan du behandlas med antibiotika.2 Vänta med sex tills behandlingen är avslutad och du har fått information om när det är säkert att återuppta sex.
En sexualpartner behöver testas och eventuellt behandlas om partnern har en könssjukdom.2 Om äggledarinflammationen beror på en sexuellt överförd infektion kan partnern behöva få behandling även om partnern inte har tydliga symtom.
Partnerbehandling minskar risken att infektionen förs över fram och tillbaka.2 Om partnern inte behandlas kan du smittas igen när ni har sex efter behandlingen.
Vid behandling med antibiotika kan vårdpersonalen vilja kontrollera efter några dagar att behandlingen fungerar.5 Kontrollen kan behövas om besvären inte minskar som förväntat eller om vårdpersonalen vill försäkra sig om att behandlingen har effekt.
Vid återkommande eller komplicerade infektioner kan ytterligare utredning och remiss till gynekolog behövas.1 En remiss innebär att en vårdgivare skickar en begäran om bedömning eller behandling till en annan mottagning. Ytterligare utredning kan vara motiverad om infektionen kommer tillbaka flera gånger eller har varit komplicerad.
Om symtomen har försvunnit behövs inte alltid en rutinmässig uppföljning. Vid vissa infektioner, till exempel klamydia och gonorré, kan särskilda kontroller ändå behövas enligt de regler som gäller för infektionen. Följ den information du får om provtagning, behandling och fortsatt kontakt med vården. För patienter med gonorré krävs ett uppföljande kontrollprov för att säkerställa att infektionen är utläkt.1
Om en könssjukdom har orsakat äggledarinflammationen behöver din partner testas och eventuellt behandlas. Annars kan könssjukdomen föras över fram och tillbaka mellan er.2 Om du har fler än en sexpartner behöver alla berörda partners behandlas när det är aktuellt.
Undvik vaginala sköljningar.5 De kan föra bakterier uppåt från slidan mot livmodern och äggledarna. Säkrare sex med kondom minskar risken för infektioner som kan leda till äggledarinflammation.
Du kan börja med en vårdcentral eller gynekologisk mottagning och få hjälp att hitta rätt vårdnivå. Om du behöver rådgivning innan du kontaktar en mottagning kan du ringa 1177.