Bakteriell vaginos

Bakteriell vaginos, även kallad slidkatarr, är en obalans i underlivet som uppstår när det finns för lite mjölksyrabakterier. Mjölksyrabakterierna hjälper till att hålla slidan frisk. När det är för lite av dem kan risken öka att fel bakterier tar sig in i slidan. Det kan orsaka en lukt av rutten fisk från underlivet och andra besvär, som gråvita eller grågula tunna flytningar. Bakteriell vaginos är vanligt hos fertila kvinnor, och över hälften av de som drabbas har inga märkbara symtom.

Är bakteriell vaginos farligt?

Bakteriell vaginos är i de flesta fall ofarligt, men är du gravid och har fått bakteriell vaginos bör du kontakta din läkare, eftersom det kan orsaka för tidig födsel. Om du använder spiral eller har genomgått en abort ökar risken för bakteriell vaginos, och kan ibland orsaka att det sprider sig vidare till livmodern eller äggstockarna. Därför är det viktigt att din läkare, gynekolog eller barnmorska vet att du har en spiral. Om du upplever besvär eller om dina flytningar ändrar färg, lukt eller konsistens, i synnerhet om det luktar illa, behöver du kontakta läkare eller gynekolog, oavsett om du har spiral eller inte.

• Illaluktande flytningar med stark fisklukt.

• Gråvita eller grågula tunna och skummiga flytningar.

• Sveda i underlivet.

• Det kliar runt slidöppningen.

• Lukten blir värre efter mens och samlag.

Svamp eller bakteriell vaginos?

Eftersom svamp och bakteriell vaginos båda orsakar klåda, sveda och rikligare flytningar kan det vara svårt att veta vilket besvär man drabbats av. Vid en svampinfektion är klådan och svedan mycket värre. Flytningarna har dessutom en annan konsistens, som är tjockare och grynigare (likt keso). För att ta reda på om du har bakteriell vaginos, svamp eller båda kan du göra en undersökning hos gynekolog eller barnmorska.

En frisk slida består av mjölksyrabakterier och har ett lågt pH-värde. Det gör att slidan är sur och håller borta skadliga bakterier. När du haft mens eller sex blir miljön i slidan mer basisk än sur och pH-värdet blir högre, vilket ökar risken för en förändrad bakterieflora.

Eftersom bakteriell vaginos uppstår av en förändrad bakterieflora kan du drabbas av bakteriell vaginos om du ofta byter sexpartners, har sex ofta eller har spiral. Annat som kan påverka är antibiotika, stress, ingrepp i livmodern (som abort) och om du tvättar dig för ofta, speciellt inne i slidan eftersom det stör slidans naturliga bakterieflora.

I många fall försvinner bakteriell vaginos av sig själv. Har du inga symtom behöver du inte göra något för att bli av med det. Har du besvär kan du använda dig av läkemedel du kan få utskrivet på recept, som vaginalgel eller vagitorier. Receptfria läkemedel hjälper endast mot lukten och botar inte bakteriell vaginos. Experimentera inte med olika huskurer eftersom det kan skapa en större obalans i ditt underliv.

Kan bakteriell vaginos läka ut själv?

Bakteriell vaginos läker i hälften av fallen av sig själv. Om du har besvär som blir värre eller inte försvinner, bör du kontakta gynekolog eller barnmorska.

Kan man förebygga bakteriell vaginos?

Tillskott med probiotika eller en mjölksyregel som rättar till pH-värdet kan användas i förebyggande syfte. Även fast det inte finns något vetenskapligt underlag för det, så upplever vissa att det hjälper. Andra sätt du kan förebygga bakteriell vaginos är genom att använda intimkräm och att inte tvätta underlivet för ofta och undvika tvål.

Behandling vid bakteriell vaginos behövs bara om du har symtom. Har du symptom kan du få behandling utskrivet av din gynekolog. Ofta får man antibiotika eller antiseptika, antingen i tablettform som du sväljer eller genom lokalbehandling med hjälp av slidkräm, vaginalgel eller vagitorier som du för in i slidan. Det går ofta fort att bli av med besvären efter att du påbörjat en behandling, vanligtvis cirka 3–7 dagar att bli frisk efter att du påbörjat behandlingen.

Det kan hända att du får återkommande bakteriell vaginos även om du behandlat det. Då behöver du få en ny behandlingskur.

Bakteriell vaginos och graviditet

Om du har bakteriell vaginos och är gravid bör du kontakta din läkare. Bakteriell vaginos kan leda till att barnet föds för tidigt, även om det är sällsynt.

Är det farligt att ha samlag när man behandlar bakteriell vaginos?

Du rekommenderas att inte ha sex under tiden du har besvär eller behandlar bakteriell vaginos. Det kan störa miljön i slidan och orsaka nya infektioner.

Om du misstänker att du har bakteriell vaginos och vill kolla upp det kan du göra en gynekologisk undersökning. Då tas ett prov på flytningen med en bomullspinne. Den används i ett mikroskopiskt test där en läkare eller barnmorska kan se hur flytningen ser ut och göra ett snifftest för att känna hur det luktar. Ibland används ett pH-test för att se om du har minst 4,5 i pH-värde. Har du det indikerar det att pH-värdet är högre än normalt, och att slidmiljön är för basisk.

Vad händer om man har bakteriell vaginos för länge?

Risken med att ha bakteriell vaginos är att du lättare kan få andra infektioner i slidan. Bakteriell vaginos går ofta över av sig själv. Om du misstänker att du haft bakteriell vaginos ett tag och du känner av ett eller flera symtom bör du göra en gynekologisk undersökning. Detta för att få rätt diagnos och bli ordinerad rätt behandling. Därefter bör du ta det läkemedel du får utskrivet på recept. Det tar vanligtvis 3–7 dagar att bli frisk efter att du påbörjat behandlingen.

• Gynekolog

• Vårdcentral

• Barnmorska

Kan bakteriell vaginos behandlas av nätläkare?

För att få diagnosen bakteriell vaginos, eller för att veta att det inte är något annat fel, behöver du gå till en gynekolog eller barnmorska där de kan ta ett prov på dina flytningar. I vissa fall kan du ta ett hemtest som sedan bedöms av en nätläkare. Det går inte att få ett korrekt utlåtande av en nätläkare om de inte har tillgång till ditt hemtest. En nätläkare kan dock skriva ut recept på behandling för bakteriell vaginos.