Radiologi

Nuklearmedicinska undersökningar är en annan form av bilddiagnostik. Vid vissa sådana undersökningar används radioaktiva läkemedel, som innehåller en typ av strålning.⁷

Vad bilderna kan användas till

Vilken metod som passar väljs utifrån dina symtom och den kroppsdel som ska undersökas.¹ Olika metoder ger olika slags bilder, och därför kan vården behöva välja mellan flera alternativ.

Bilddiagnostik kan användas för att förstå hälsoproblem och fatta beslut om vård. Undersökningarna kan också användas för att planera behandling.¹

Bilderna kan visa om en behandling fungerar. De kan även användas för att följa hur en sjukdom eller skada utvecklas.

Vissa bilddiagnostiska undersökningar kan hjälpa vårdpersonal att styra medicinska ingrepp. Det kan till exempel handla om att placera en kateter, en stent eller någon annan medicinsk utrustning inne i kroppen.¹

Kontrastmedel kan ibland användas för att vissa delar av kroppen ska synas tydligare på bilderna.⁵ Det är en vätska som kan ges på olika sätt, beroende på vad som ska undersökas.

En läkare analyserar bilderna efter undersökningen och skickar svaret till läkaren som beställde undersökningen.⁶

Magnetkamera och ultraljud

En magnetkamera kan ta bilder av nästan alla organ i kroppen. Du ligger på en brits som långsamt förs in i en tunnel med öppningar i båda ändarna. Under bildtagningen behöver du ligga stilla, men mellan bilderna brukar det gå bra att röra lite på dig. En undersökning med magnetkamera brukar ta 15–60 minuter.³

Magnetkameran låter mycket när den tar bilder, så du får hörlurar eller öronproppar.³ Ljudet kan låta som surrande eller knackningar. Du kan prata med röntgensjuksköterskan genom en mikrofon och en högtalare under undersökningen. Om du känner oro inför att ligga stilla i det trånga utrymmet kan du prata med vårdpersonalen.

Inför en magnetkameraundersökning behöver vissa föremål lämnas utanför undersökningsrummet. Det gäller bland annat smycken, mobiltelefon, nycklar, klocka, bankkort och hörapparat. Berätta för vårdpersonalen om du har en pacemaker, ett elektroniskt implantat eller metallsplitter i kroppen, eftersom du då kan behöva en annan bilddiagnostisk undersökning.

Ultraljudsundersökning utanpå kroppen görs med gel på huden och en ultraljudsgivare.⁴ Gelen kan kännas lite kall och går lätt att torka bort efteråt. Vårdpersonalen för ultraljudsgivaren fram och tillbaka över huden medan bilderna visas på en skärm. Du sitter eller ligger och behöver vara stilla för att bilderna ska bli skarpa.

En ultraljudsundersökning utanpå kroppen tar oftast mellan en halvtimme och en timme.⁴ Ibland behöver du hålla andan en kort stund eller vända dig om för att fler bilder ska kunna tas. Undersökningen brukar inte göra ont, men ibland behöver vårdpersonalen trycka med ultraljudsgivaren. Berätta om det känns obehagligt, eftersom trycket ibland kan anpassas.

Ultraljud kan också göras inuti kroppen. Då förs ultraljudsgivaren in genom munnen, slidan eller ändtarmen beroende på vad som ska undersökas. En sådan undersökning kan kännas obehaglig, men brukar inte göra ont.

Förberedelser och kontrastmedel

Metallföremål kan behöva tas av inför röntgen eftersom metallen kan göra bilderna fel.⁶ Det kan gälla smycken, piercingar och kläder med metallknappar eller andra metalldelar. Du kan också behöva ta av dig några eller alla kläder på den del av kroppen som ska undersökas.

Förberedelserna kan variera mellan olika mottagningar och undersökningar. Du får information om vad du behöver tänka på. Vid vissa undersökningar kan du behöva följa särskilda instruktioner, till exempel vänta med att äta eller dricka. Följ den information du får inför just din undersökning.

Kontrastmedel kan användas för att bilderna ska visa tydligare detaljer. Kontrastmedel kan ges genom att dricka eller genom en spruta.⁶ Det kan också ges på andra sätt beroende på vilken kroppsdel som ska undersökas. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.

När kontrastmedel sprutas in i blodet kan du känna dig varm i kroppen, få en metallsmak i munnen eller känna dig kissnödig. Sådana känslor går över snabbt. Du mår som vanligt efter att du har fått kontrastmedel. Det är ovanligt med allvarliga biverkningar från kontrastmedel. Du kan få lättare biverkningar med klåda eller utslag på kroppen. Det försvinner oftast snabbt och är inte farligt.⁵ Ibland behöver du få behandling som lindrar. Kontakta mottagningen där du undersöktes för att få råd.

Du ska berätta för vårdpersonalen om du har en njursjukdom innan du får kontrastmedel.⁵ Kontrastmedel kan påverka njurarna om du har en njursjukdom. Du ska också berätta om du tidigare har fått en allergisk reaktion av kontrastmedel.

Du ska berätta för vårdpersonalen om du är gravid, tror att du är gravid eller ammar.⁶ Ibland behöver undersökningen då anpassas, göras med en annan metod eller vänta tills barnet har fötts. Du kan amma som vanligt efter en röntgenundersökning, eftersom stråldosen inte påverkar bröstmjölken. Du kan också amma som vanligt efter undersökning med kontrastmedel, eftersom kontrastmedel inte påverkar bröstmjölken.

Efter undersökningen och svaret

Efter de flesta bilddiagnostiska undersökningar kan du återgå till normala aktiviteter direkt.¹ Efter röntgen mår du som vanligt. Efter en skiktröntgen kan du åka hem direkt om du inte behöver stanna av någon annan anledning. Efter en magnetkameraundersökning mår du vanligtvis också som vanligt.

Om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel ska du inte köra bil eller något annat fordon under resten av dygnet. Du kan behöva stanna kvar på mottagningen en stund efter lugnande läkemedel. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.

Svar på röntgen och skiktröntgen kommer oftast inom en till två veckor.⁶ En läkare analyserar bilderna och skickar svaret till läkaren som beställde undersökningen. Du kan få svaret vid ett läkarbesök, på telefon eller i ett brev.

Efter ultraljud kan svaret ibland komma direkt. Det kan också dröja dagar eller veckor innan du får svar.⁴ Det kan bero på att bilderna behöver bedömas av flera läkare eller att du först behöver lämna prover från celler eller vävnader.

Om du har frågor om svaret kan du kontakta läkaren som beställde undersökningen.

En läkare bedömer om en bilddiagnostisk undersökning behövs och vilken metod som i så fall ska användas.⁶ För röntgenundersökningar och annan medicinsk diagnostik krävs remiss i alla regioner.¹⁰ Om du har frågor om vilken vård du ska söka kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Akutmottagning och remiss

Du behöver ingen remiss för att komma till en akutmottagning.¹⁰

På en akutmottagning görs en första bedömning av de besvär du har. Du får sedan en remiss för att komma vidare till en annan specialist om det behövs och om du vill.¹⁰ Om bilddiagnostik behövs i samband med den första bedömningen kan vården avgöra vilken undersökning som är aktuell.

Röntgen och skiktröntgen skiljer sig alltså från magnetkamera och ultraljud genom den energi som används för att skapa bilderna. Skiktröntgen tar mer detaljerade bilder än vanlig röntgen.² Ultraljud kan dessutom skapa rörliga bilder av kroppens inre delar.

Vem som arbetar med undersökningen

Vilken yrkesperson som gör undersökningen kan skilja sig mellan metoderna. Ultraljud görs oftast av en läkare, sjuksköterska, biomedicinsk analytiker eller barnmorska.⁴ Vid magnetkamera sköter en röntgensjuksköterska kameran från ett rum bredvid. Du kan prata med röntgensjuksköterskan genom en mikrofon och en högtalare medan undersökningen pågår.³

Det kan finnas en blankett att fylla i, och i vissa regioner kan du göra en egen vårdbegäran när du är inloggad på 1177.se. Kontakta mottagningen du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran. Den som läser din vårdbegäran bedömer den och du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit.

Väntetid och ansvar

Du har rätt att diskutera med läkaren vart remissen ska skickas.¹⁰ Om en mottagning har lång väntetid kan du be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid. Du kan själv välja var i landet du vill få specialiserad öppenvård om du har fått en remiss till den vården.

Den mottagning som tar emot remissen avgör hur snabbt du får en tid.¹⁰ Om du själv väljer att söka vård i en annan region gäller inte längre den nationella vårdgarantin, och det är ditt medicinska behov som avgör hur lång väntetiden blir.

Den som skrev remissen ansvarar för att du får den vård du behöver medan du väntar.¹⁰ Om dina besvär blir värre medan du väntar ska du kontakta den som skrev remissen.

När får jag svar efter en bilddiagnostisk undersökning?

Efter röntgen och skiktröntgen får du oftast svar inom en till två veckor.⁶ En läkare analyserar bilderna och skickar svaret till läkaren som beställde undersökningen.

Efter ultraljud kan du ibland få svaret direkt. Det kan också dröja några dagar eller veckor innan du får svar, till exempel om bilderna behöver bedömas av flera läkare.⁴

Vad är kontrastmedel?

Kontrastmedel är en vätska som gör att bilderna visar tydligare detaljer.⁵ Det kan ges på olika sätt, till exempel genom att du dricker det eller får det genom en spruta.

Allvarliga biverkningar av kontrastmedel är ovanliga. Du kan få lättare biverkningar, som klåda eller utslag på kroppen, och de försvinner oftast snabbt.⁵ Ibland behöver du få behandling som lindrar. Kontakta mottagningen där du undersöktes för att få råd.

Berätta för vårdpersonalen om du tidigare har fått en allergisk reaktion av kontrastmedel eller om du har en njursjukdom.⁵ Då kan undersökningen ibland anpassas eller göras med en annan metod.