Demenssjukdomar beror på skador i hjärnan och kan påverka minnet, andra kognitiva förmågor och vardagliga sysslor; de är inte en naturlig del av åldrandet. En demensutredning kan visa om besvären beror på demenssjukdom eller något annat, och en tidig diagnos kan hjälpa familjer att planera för framtiden.
Vård och hälsa för äldre kan handla om både hälsa, sjukdomar, vård och stöd i vardagen. Det kan till exempel handla om hur kroppen förändras, hur du mår psykiskt, hur läkemedel påverkar dig och vilket stöd som kan göra vardagen lättare. Äldreomsorgen har som mål att äldre ska kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha ett aktivt och meningsfullt liv tillsammans med andra.1 När du blir äldre minskar kroppens behov av energi från maten, men du behöver fortfarande få i dig den näring kroppen behöver.2
Hälsan påverkas av flera delar av livet. Mat och dryck ger kroppen näring, och fysisk aktivitet kan hjälpa dig att behålla styrka och rörlighet. Sömn, läkemedel, minne, psykiskt mående och social gemenskap kan också ha betydelse för hur du mår. Att äta varierad och näringsrik mat kan påverka bland annat minnet, immunförsvaret och humöret positivt. Tillräckligt med mat och dryck gör det lättare för musklerna att behålla sin styrka och för kroppen att fungera som den ska.2
När kroppen åldras blir leder och muskler stelare, och muskelmassa kan förloras snabbare än tidigare.2 Genom träning kan du behålla styrka och rörlighet. Även vardagsrörelse, som promenader, städning och att hänga tvätt, räknas som fysisk aktivitet.
Demenssjukdomar är inte en naturlig del av åldrandet. De beror på skador i hjärnan och kan påverka minne, tänkande, språk, tidsuppfattning och förmågan att klara vardagliga sysslor.3 Det finns flera demenssjukdomar, bland annat Alzheimers sjukdom, blodkärlsrelaterad demens, Lewykroppsdemens och frontallobsdemens. Demenssjukdomar är vanligare i hög ålder, men långt ifrån alla äldre får en demenssjukdom.
Minnes- och tankeförändringar kan bero på demenssjukdom, men också på andra tillstånd.4 Exempel är vitaminbrist, infektion, depression, stress eller läkemedelspåverkan. En demensutredning kan därför undersöka om besvären beror på en demenssjukdom eller något annat.5
Minnet kan tillfälligt bli sämre om du har sovit dåligt, haft mycket att göra eller är stressad. Förändringar som återkommer eller påverkar vardagen kan däremot behöva utredas. Det finns inte ett enda test som ensamt kan visa om du har en demenssjukdom.6 I stället kan flera olika undersökningar behövas, till exempel samtal, kognitiva test, blodprov och undersökning av hjärnan.
När kroppen åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Rörelse och träning kan bidra till att du behåller styrka och rörlighet, så att du lättare kan fortsätta med aktiviteter i vardagen.
En tidig diagnos kan göra det möjligt att planera för framtiden och få stöd.7 Du kan också få veta om besvären beror på något annat än en demenssjukdom. Vid en demensutredning undersöks dessutom vilken sorts demenssjukdom det handlar om, om en sådan sjukdom finns. Det kan göra det lättare att planera vård och stöd utifrån dina behov och önskemål.
Ring genast 112 om du eller någon i din närhet plötsligt blir mycket förvirrad. Plötslig förvirring hos äldre beror ofta på en infektion. Tillståndet beror ofta på någon annan sjukdom som kan vara allvarlig. En infektion är en vanlig orsak till ett förvirringstillstånd. Även läkemedel och sjukdomar är vanliga orsaker till ett förvirringstillstånd.5
Ett förvirringstillstånd kan komma även om personen inte tidigare har haft minnesbesvär. Förvirringstillstånd är vanligast hos äldre personer. Du ska alltid söka vård om du själv eller en närstående hamnar i ett förvirringstillstånd.5
Ett förvirringstillstånd brukar utveckla sig snabbt, under några timmar. Det kan sedan pågå i några timmar till några dagar.5 Besvären kan förändras under dagen, så att personen ibland verkar bättre och ibland sämre.
Ett förvirringstillstånd kan innebära att personen har svårt att tänka, göra saker och prata. Personen kan också förlora uppfattningen om tid och rum.5 Det kan till exempel vara svårt att förstå omgivningen eller att veta om det är dag eller natt.
Vård och hälsa för äldre kan omfatta besvär som påverkar minnet, tänkandet och vardagen. Demenssjukdomar kan påverka minnet och förmågan att förstå omvärlden.8 Besvären kan också handla om att hitta ord, hitta i omgivningen, planera eller ta initiativ. Vilka besvär du får beror på vilken form av demenssjukdom du har, och symtomen kan skilja sig från person till person.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen.9 Den kan bland annat göra det svårt att minnas, koncentrera sig, hitta ord, planera och hitta i omgivningen. Efter några år kan det också bli svårare att betala räkningar, handla och laga mat.
Andra exempel är blodkärlsrelaterad demens, Lewykroppsdemens och frontallobsdemens. Ibland kan du ha både blodkärlsrelaterad demens och Alzheimers sjukdom samtidigt.8 Blodkärlsrelaterad demens kan bland annat ge svårigheter med minne, koncentration, balans och gång. Lewykroppsdemens kan påverka rumsuppfattning, balans, sömn och minne. Frontallobsdemens kan påverka personligheten, omdömet, språket och förmågan att styra impulser.
Området kan även beröra läkemedel och deras påverkan hos äldre. När kroppen åldras kan läkemedel stanna kvar längre i kroppen eller påverka dig mer än tidigare. Äldre personer är ofta känsligare för läkemedel som påverkar hjärnan och nervsystemet, och vanliga biverkningar är trötthet, yrsel, sämre balans och svårt att tänka klart.
Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på en demenssjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Det är bra att söka hjälp tidigt.9 Tidiga tecken kan vara att du upprepar dig, tappar bort saker eller får svårt att hitta rätt ord.8
Minnesproblem kan ibland komma tillfälligt efter dålig sömn, mycket att göra eller stress. Om du vid flera tillfällen har haft svårare att komma ihåg saker än tidigare ska du söka vård.5 Kontakta i första hand en vårdcentral om problemen inte verkar upphöra även om du har tagit det lugnt, mått bra och sovit gott under en period.4
Det är också klokt att ta kontakt om du som äldre har minskad aptit som fortsätter trots råd om mat och dryck. Kontakta en vårdcentral om du inte har lust att äta fastän du följer råden om matvanor. Kontakta också en vårdcentral om du minskar i vikt fastän du äter.2
När du blir äldre minskar kroppens behov av energi från maten, men du behöver fortfarande få i dig den näring kroppen behöver. Ät allsidigt och varierat, så att måltiderna innehåller flera sorters livsmedel.2 Det kan till exempel vara grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, fisk, ägg, baljväxter, mjölkprodukter eller andra livsmedel som ger protein och fett.
Fördela gärna maten över dagen. Frukost, middag, kvällsmat och ett till tre mellanmål är en bra fördelning för de flesta. Om aptiten är liten kan det vara lättare att äta flera mindre måltider än ett fåtal stora portioner.2 För den som orkar äta mycket lite åt gången kan tre eller fler mellanmål behövas utöver frukost, lunch och kvällsmat.
Försök dricka tillräckligt, ungefär 1,5–2 liter per dag, även om du inte känner dig törstig. Du behöver dricka mer om du rör mycket på dig eller om det är varmt. En påminnelse i telefonen eller en kanna mitt på bordet kan hjälpa dig att komma ihåg att dricka.2
Om du inte orkar laga mat kan färdigrätter och halvfabrikat vara ett sätt att enkelt få i dig den näring du behöver. När aptiten är liten kan näringsrika mellanmål vara lättare att äta än stora portioner.2
Vårdcentralen är ofta den första vårdkontakten vid misstänkta minnesbesvär.10 Där kan du få en första bedömning och vid behov en demensutredning. Om utredningen inte ger ett tillräckligt tydligt svar kan du få hjälp vidare till en specialistmottagning.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.5 Du kan också söka vård på en öppen specialistmottagning i hela landet. Ibland behövs en remiss till den öppna specialiserade vården.
Vid behov kan du träffa en specialist på exempelvis ålderssjukdomar, neurologiska sjukdomar eller psykiska sjukdomar.5 En sådan specialist kan vara läkare inom geriatrik, neurologi eller psykiatri. Vilken mottagning som passar beror på dina besvär och vad som framkommer i utredningen.
Vård och omsorg kan finnas både i regionen och i kommunen. Kommunens stöd kan till exempel handla om äldreomsorg, medan hälso- och sjukvård också kan ges i hemmet. Äldreomsorgen kan se olika ut beroende på vilken kommun du bor i.
Du eller en närstående kan kontakta kommunens socialtjänst för att ansöka om äldreomsorg. En biståndshandläggare kan hjälpa till med en ansökan om äldreomsorg.
Demenssjukdomar beror på skador i hjärnan. Det finns flera olika demenssjukdomar, och besvären kan se olika ut beroende på vilken sjukdom det handlar om.8 Demenssjukdom är inte samma sak som normalt åldrande, även om risken ökar när du blir äldre.3
Hemtjänsten kan ge hjälp med måltider, städning, handling och personlig hygien. Stödet kan göra det möjligt för dig att bo kvar i din bostad. Du eller en närstående kan kontakta kommunens socialtjänst om du vill ansöka om äldreomsorg. En biståndshandläggare kan hjälpa till med ansökan.1
En närstående kan bidra med information om hur besvären har utvecklats under en demensutredning.10 Det kan hjälpa vården att få en tydligare bild av förändringarna.
En närstående kan följa med till läkaren och hjälpa till att ställa frågor och skriva ner information.13
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vanliga tecken är att personen:
Besvären vid ett förvirringstillstånd är tillfälliga och ger vanligtvis inga besvär efteråt.5
Äldreomsorg kan omfatta hemtjänst, hälso- och sjukvård i hemmet och särskilda boenden för äldre.1 Hemtjänsten kan till exempel ge hjälp med måltider, städning, att handla och personlig hygien. Särskilda boenden är boendeformer som är anpassade för äldre med stora behov av omsorg. Äldreomsorg kan också omfatta annat stöd från kommunen, seniorboenden och stöd från ideella organisationer.
En demensutredning kan innehålla samtal, tester, provtagningar och undersökning av hjärnan. Om en basal utredning inte ger ett tillräckligt tydligt svar kan en utvidgad demensutredning behövas.10 I samtalen kan du eller en närstående berätta vilka besvär du har och hur de har utvecklats. Tester kan undersöka minne och andra delar av tänkandet. Provtagningar kan bland annat vara blodprover, och hjärnan kan undersökas med magnetkamera eller skiktröntgen.
Utredningen kan också innehålla en bedömning av hur du klarar vardagliga aktiviteter. I vissa fall kan du få träffa en läkare som är specialist på ålderssjukdomar, neurologiska sjukdomar eller psykiska sjukdomar.
Vård och stöd kan också omfatta hjälpmedel och information om hur de används.5 Du ska få information om vilka hjälpmedel som finns och hur du gör för att få ett hjälpmedel. Hjälpmedel kan exempelvis stödja hörsel eller syn, vilket kan vara viktigt när dessa sinnen är nedsatta.
Stödet kan även omfatta information till dig och närstående. Du ska få information som går att förstå, och du ska få vara delaktig i din vård. Om du har kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt som bland annat hjälper till att samordna vården.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.8 Du kan även söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.
Vid en demensutredning undersöks du på olika sätt för att ta reda på om du har en demenssjukdom, eller om dina besvär beror på något annat. Om du har en demenssjukdom undersöker läkaren också vilken sorts demenssjukdom du har.5
Den första kontakten sker oftast hos din vanliga läkare på vårdcentralen. En utredning kan innehålla samtal, tester, provtagningar och undersökning av hjärnan. Du kan också få berätta hur besvären har utvecklats och hur de påverkar vardagen. En närstående kan bidra med information om förändringar som du själv kanske inte har lagt märke till.
Utredningen kan omfatta blodprov och datortomografi.10 Blodprover kan användas för att undersöka om det finns andra orsaker till besvären. Datortomografi är en undersökning av hjärnan.
Det finns inte ett enda test som ensamt kan visa om du har en demenssjukdom.11 Ibland kan du därför få en remiss till en specialistmottagning.
Förbered gärna besöket genom att skriva ner när besvären började, hur ofta de kommer och vilka förändringar du eller din närstående har märkt. Ta också med en aktuell lista över läkemedel. Om du vill läsa mer om hur minnesproblem och demenssjukdomar utreds kan du gå vidare till avsnittet om demensutredning.
Många små måltider kan öka risken för hål i tänderna. Skölj munnen med munskölj, eller drick vatten eller mjölk efter mellanmål, för att minska risken för karies.2 Rådgör med en tandläkare om du får problem med karies.
Fysisk aktivitet kan hjälpa dig att behålla styrka och rörlighet.2 Även städning och att hänga tvätt räknas som fysisk aktivitet.12 Du kan till exempel promenera eller göra ett träningspass hemma.
Det är bra om du som är äldre tränar styrka två till tre gånger i veckan. Träningen bör vara minst 10 minuter per tillfälle.12 Du kan träna hemma och använda kroppen som vikt, hantlar som väger 1–3 kilo eller gummiband.
Balans i kombination med muskelstyrka är ett bra skydd mot fallolyckor. Det bästa sättet att träna balansen är att träna muskelstyrkan i låren.12 Anpassa aktiviteterna till vad du orkar med.
Det är bra att vara fysiskt aktiv varje dag, men rörelsen behöver inte pågå under en längre stund. Det går lika bra att röra sig under 10 minuter tre gånger på en dag som att röra sig 30 minuter sammanlagt under dagen.12
Regelbundna och bra vanor kan hjälpa kroppen att återhämta sig. Se till att du får tillräckligt med sömn och även vila dagtid om det behövs.5 Vila inte så mycket under dagen att det blir svårt att sova på natten.
Håll kontakten med vänner och släkt om det går, eller träffa andra människor till exempel genom föreningar. Att äta och umgås med närstående, vänner eller grannar kan också hjälpa när matlusten har minskat.
När du träffar en läkare behöver du berätta vilka läkemedel du använder, både de som är ordinerade och de du köper receptfritt.13 Berätta också om du upplever biverkningar eller har besvär med att ta dina läkemedel.
Det är viktigt att ha en lista över alla läkemedel du använder. Det gäller även receptfria läkemedel, växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Du kan få en aktuell läkemedelslista att ta med hem efter varje läkarbesök.
Ändra aldrig dosen av ett läkemedel själv.13 Om ett läkemedel orsakar besvär ska du prata med din läkare eller annan vårdpersonal, eftersom de kan hjälpa dig att hitta en lösning.
En doseringsask kan hjälpa om det är svårt att komma ihåg när läkemedel ska tas. En doseringsask har små fack för varje dag och tid på dygnet. Vissa läkemedel ska inte förvaras i en doseringsask, så fråga på apoteket om du är osäker.13
Det finns också elektroniska hjälpmedel som påminner dig med en ljudsignal när det är dags att ta dina läkemedel. Prata med din läkare om du har problem med att ta ditt läkemedel.
Närstående kan hjälpa till att hålla ordning på vilka läkemedel du ska ta. De kan till exempel fylla på doseringsaskar och följa med till läkaren.13 En närstående kan hjälpa till genom att ställa frågor och skriva ner viktig information.
Du kan få en läkemedelsgenomgång tillsammans med en läkare. Då går ni igenom alla läkemedel du använder för att se att de passar dina behov och är säkra för dig.13
En samordnad individuell plan kan vara aktuell när både socialtjänst och hälso- och sjukvård behövs efter sjukhusvistelse. Planen kan hjälpa till att tydliggöra vilket stöd du behöver och vem som ansvarar för olika delar. Samordnad individuell plan kallas också SIP.1
När flera verksamheter är inblandade kan du även få en fast vårdkontakt som hjälper till att samordna din vård. Läs mer om olika vårdformer och kommunens äldreomsorg på varden.se.