Vad innebär preventiv vård?

Preventiv vård handlar om att förebygga sjukdomar innan de uppstår. Det är ett förhållningssätt där fokus ligger på att stärka hälsa i förebyggande syfte snarare än att bara behandla sjukdom. När vi åldras förändras kroppen och behovet av att vara proaktiv ökar. Immunförsvaret blir svagare, cellernas förnyelse går långsammare och risken för både akuta och kroniska sjukdomar ökar. Det gör förebyggande insatser till en nyckel för att kunna leva ett friskt, aktivt och självständigt liv så länge som möjligt.

Efter 60 blir det särskilt viktigt att förebygga vanliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, benskörhet (osteoporos), olika cancerformer och demens. Med regelbundna hälsokontroller, anpassad kost, rörelse och mental återhämtning kan man ofta undvika att sjukdomarna uppstår eller fördröja deras utveckling. Preventiv vård är därmed inte bara ett stöd för att minska lidande – det är en strategi för att bevara livskvalitet.

Vanliga sjukdomar hos personer över 60

Förebyggande åtgärder och tidig upptäckt genom screenings kan vara livsavgörande. Några vanliga hälsoproblem efter 60 är

Hjärt-kärlsjukdomar
Typ 2-diabetes
Osteoporos (benskörhet)
Vissa cancerformer såsom bröst-, prostata– och tarmcancer
Demenssjukdomar som alzheimers sjukdom

Vad räknas som hjärt-kärlsjukdomar?

Hjärt-kärlsjukdomar omfattar flera tillstånd som påverkar hjärtats funktion och blodcirkulationen. Bland de vanligaste finns:

Högt blodtryck (hypertoni): Ett tillstånd som ofta saknar symtom men som ökar belastningen på hjärtat och ökar risken för stroke och hjärtinfarkt.
Åderförfettning/åderförkalkning (ateroskleros): En förträngning av blodkärlen på grund av fett- och kalkavlagringar. Detta kan leda till syrebrist i hjärtat eller hjärnan.
Hjärtinfarkt: Orsakas av att ett blodkärl i hjärtat täpps till, vilket leder till att en del av hjärtmuskeln skadas.
Hjärtsvikt: När hjärtat inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod till resten av kroppen, vilket kan orsaka andfåddhet, trötthet och svullnad.
Stroke: En plötslig störning i blodflödet till hjärnan, ofta orsakad av blodpropp eller blödning, som kan ge allvarliga neurologiska skador.

Att upptäcka dessa risker tidigt ger möjlighet att sätta in livsstilsförändringar och behandling i god tid och därmed minska risken för allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt.

Varför är screenings viktiga?

Screenings innebär systematiska hälsokontroller och tester för att identifiera sjukdomar innan symptom märks. Syftet med screeningundersökningar är att hitta sjukdomar så tidigt att behandling blir enklare, mindre invasiv och effektivare. För kvinnor över 60 är mammografi avgörande eftersom tidig upptäckt av bröstcancer avsevärt ökar möjligheten till framgångsrik behandling och minskar risken för allvarliga komplikationer. På liknande sätt rekommenderas regelbundna prostatakontroller för män. Då prostatacancer ofta utvecklas långsamt utan tydliga symptom förrän i senare stadier. Tarmcancerscreening rekommenderas för både män och kvinnor över 60 eftersom sjukdomen kan utvecklas symtomfritt under lång tid och tidig behandling har mycket god prognos. Utöver cancerscreening är det viktigt med regelbundna kontroller av blodtryck och blodsocker. Högt blodtryck och diabetes kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, njurproblem och synskador om de förblir oupptäckta. Bentäthetsmätningar är också viktiga för att tidigt upptäcka osteoporos, vilket kan förebygga allvarliga benbrott och minska risken för långvariga funktionsnedsättningar hos äldre. Dessa screenings är en hörnsten i preventiv vård och kan dramatiskt förbättra livskvaliteten hos äldre individer.

Vad är magnetröntgen och när används det?

Magnetröntgen, eller MR-undersökning, är en avancerad bilddiagnostisk metod som används för att få detaljerade bilder av kroppens inre strukturer utan att använda röntgenstrålning. Undersökningen bygger på ett starkt magnetfält och radiovågor som skapar tvärsnittsbilder av exempelvis hjärna, leder, ryggrad, mjukdelar och inre organ.

I preventiv vård kan MR vara ett värdefullt verktyg för att tidigt upptäcka förändringar som inte ger tydliga symtom, som t.ex. små tumörer, diskbråck eller tidiga tecken på neurologiska sjukdomar. Undersökningen är helt smärtfri och används ofta som komplement till andra metoder, som blodprov eller ultraljud, för att ge en mer komplett bild av hälsoläget.

5 tips för en hälsosam vardag

Fysisk aktivitet: Försök röra dig minst 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Regelbunden fysisk aktivitet stärker hjärtat, förbättrar blodcirkulationen och minskar risken för diabetes och andra kroniska sjukdomar.
Hälsosam kost: En varierad och balanserad kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn och magra proteiner hjälper dig att hålla vikten stabil. Risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes minskar också.
Social aktivitet: Att vara socialt aktiv och ha ett starkt nätverk av vänner och familj hjälper till att förebygga depression, minskar risken för demens och bidrar till ökad livsglädje.
God sömnkvalitet: Sömn är avgörande för fysisk och mental återhämtning. Regelbunden och tillräcklig sömn förbättrar immunförsvaret och minskar risken för psykisk ohälsa.
Stresshantering: Hantera stress genom mindfulness, yoga eller andra avslappningstekniker. Regelbunden avkoppling stärker mental hälsa och minskar risken för stressrelaterade sjukdomar.

Boka en hälsokontroll – för en tryggare framtid

Preventiv vård handlar inte om en enda undersökning – det handlar om att välja rätt typ av screening utifrån dina individuella riskfaktorer, ålder och livsstil. Det kan handla om allt från blodtryckskontroller, blodprov och bentäthetsmätningar till mer omfattande helkroppsundersökningar som ger en bred överblick över din hälsostatus. Ofta kan dessa upptäcka riskfaktorer långt innan symtomen märks, vilket gör att du hinner agera i tid.

Vill du göra en hälskontroll/screening? Hos Läkarlabbet finns möjlighet att boka olika former av hälsokontroller, från enskilda tester till mer omfattande screenings med MR, helt utan remiss.

Här kan du se var din närmaste Läkarlabbet-mottagning ligger.

Källor

Folkhälsomyndigheten – Om folkhälsa
1177 Vårdguiden – Fysisk aktivitet och träning som äldre
Socialstyrelsen – Främja hälsa och förebygga ohälsa
Cancerfonden – Kolla risken
Hjärt-Lungfonden – Din hälsa

Sökresultat: Öron-Näsa-Hals