Vid akut synnedsättning eller om din syn blir suddig ska du ringa 112 eller 1177.
Synnedsättning kan innebära allt från suddig syn på nära eller långt håll till att ögat bryter ljuset fel så att synen störs.
Att ha en synnedsättning innebär att du inte ser lika bra som normalt. De flesta får nedsatt syn när de blir äldre, och det är oftast inte värre än att det kan korrigeras med antingen glasögon eller linser. En synnedsättning kan också vara allvarlig och man talar om synnedsättning hela vägen ner till blindhet.
Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) har du en synnedsättning om din synskärpa är 0,3 eller sämre efter korrigering eller om ditt synfält är mindre än 20 grader. Men det är inte alltid den definition används för att dra gränsen för vad som ska räknas som en synnedsättning.
Det finns flera olika symtom på synnedsättning, om du känner igen något av följande bör du ta kontakt med en optiker för att få synen kontrollerad.
Symtomen kan komma snabbt men det är vanligare att en synnedsättning kommer så långsamt att du hinner anpassa dig och inte märker av den lika tydligt. Det är en av anledningarna till varför det är viktigt med regelbundna synkontroller.
Det finns mång olika synnedsättningar som kan bero på olika saker. Tillfällig synnedsättning beror ofta på svullen hornhinna. En svullen hornhinna kan inte släppa igenom ljus lika bra vilket ger en synnedsättning och kan leda till att du bländas ofta. Hornhinnan kan svullna av många olika orsaker, till exempel en skada på ögat, inflammation eller en infektion. Svullnaden kan vara tillfällig och gå tillbaka snabbt. Allvarligare infektioner och inflammationer kan dock ge ärr på hornhinnan som ger en permanent synnedsättning.
Hornhinnan kan också bli grumlig genom en sjukdom som kallas dystrofi. Grå starr, eller katarakt som man också säger, är en vanlig anledning till synnedsättning hos personer över 65 år. Grå starr kan inte avhjälpas med linser eller glasögon då det gör linsen grumlig. Grön starr är allvarligare än grå starr och kan påverka allmäntillståndet samtidigt som synen snabbt försämras.
Synnedsättning kan ha många andra orsaker än starr och svullen hornhinna, här är några av de vanligare:
Vid diabetes kan det uppstå förändringar i kroppens blodkärl, bland annat på näthinnan i ögat. Det kan leda till synnedsättning och i värsta fall blindhet om det går för lång tid innan det upptäcks.
Att se suddigt innebär sällan att du fått en synnedsättning. Det kan istället ha flera andra orsaker. Det kan bero på att droger eller läkemedel påverkar det autonoma nervsystemet eller på en sjukdom eller ett tillstånd som bör kollas upp direkt.
Om du lider av en permanent synnedsättning där det inte hjälper med vanlig synkorrigering kan du behöva göra olika anpassningar för att få vardagen att fungera. Har du en ögonsjukdom eller skada behöver du ofta skydda ögat. Att bära en ögonlapp kan vara ett bra sätt att göra det på.
Hur synnedsättning behandlas beror helt på vad som orsakat den. Ofta korrigerar man synen med glasögon, linser eller laserbehandling. Ögondroppar och ögonsalva kan hjälpa om du har svullen hornhinna. Ärr kan behandlas med laser. Hornhinnor kan transplanteras och starr kan kräva ett kirurgiskt ingrepp.
På en syncentral kan du få hjälp att leva med en synnedsättning. Där får du hjälpmedel och det stöd som du behöver för att vardagen ska fungera.
Om du plötsligt får problem med synen är det viktigt att du kontaktar vården direkt. Det gäller även om ögat gör ont och är mycket irriterat. Om du upplever att din syn har förändrats över tid ska du istället ta kontakt med en optiker för en vanlig synkontroll. Om det gäller ett barn under sju år ska den första synkontrollen göras hos en ögonläkare istället för en optiker.
Du kan vända dig till en optiker som ger konsultationer online om du har frågor om synnedsättning. En nätläkare kan hjälpa dig om du undrar något om skador eller sjukdomar på ögat.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!