Halsfluss som också kallas akut tonsillit är en vanlig infektion i halsmandlarna. Ofta orsakas det av bakterier eller virus.
Halsfluss (akut tonsillit) är en mycket vanlig infektion som innebär att halsmandlarna som sitter på vardera sida om svalget blir infekterade. När du har halsfluss blir halsmandlarna röda och inflammerade. Du kan få feber vid halsfluss och det kan också göra ont när du sväljer. Halsfluss kommer ofta med en förkylning eller influensa.
Läs mer om andra orsaker till halsont här!
Vid halsfluss är det vanligt att få:
Barn kan även uppvisa symtom som kräkningar och ont i magen vid halsfluss.
Ibland kan en halsböld uppstå som en följd av halsfluss. Halsböld får man när det bildats var bakom en av halsmandlarna. Ofta uppstår halsbölder bara på den ena sidan i halsen. De vanligaste symtomen på halsböld är:
Halsfluss kan orsakas av både bakterier och virus. Virusorsakad halsfluss är den vanligaste orsaken. Infektionen kommer då ofta i samband med förkylning och kan ge andra symtom som snuva, hosta samt heshet. Halsfluss som orsakas av bakterier kallas för bakteriell tonsillit och beror många gånger på bakterien Streptococcus pyogenes, eller grupp A-streptokocker som de också kallas. Infektioner som orsakas av streptococcus pyogenes är som mest vanliga under vinter och vår.
Halsfluss smittas lätt. Infektionen smittas vanligen via direktkontakt med någon som har infektionen. Till exempel om du tar i hand med en smittad person eller kysser någon som har halsfluss. Det tar ofta några dagar från smittotillfället till dess att du får symtom. Du som har halsfluss kan smitta redan någon dag innan du uppvisar symtom och flera veckor efteråt.
Du förebygger halsfluss på samma sätt som andra luftvägsinfektioner, genom att till exempel:
Infektionen går ofta över av sig själv men i vissa fall kan man behöva behandling med antibiotika för att bli frisk. Till exempel om du har stora besvär och infektionen är bakterieorsakad. Det är vanligt med en antibiotikakur på 10 dagar.
Återkommande halsfluss kan ibland behandlas genom att halsmandlarna opereras bort. För att en operation ska vara aktuell måste du ha haft återkommande halsfluss, tre till fem gånger under ett eller två års tid. Du ska även ha blivit behandlad med antibiotika utan att det har hjälpt.
Halsfluss går många gånger över av sig själv. Men ibland kan man behöva uppsöka läkarvård, till exempel om du har feber och ont i halsen i flera dagar, men inga förkylningssymtom. Du bör också uppsöka läkarvård om något av detta stämmer in på dig:
Halsfluss diagnostiseras främst via halsprov och sjukdomsbilden. På en vårdcentral kan du få träffa en läkare för undersökning. Läkaren tittar in i munnen och svalget med en lampa. Om halsmandlarna är röda så är det ofta ett tecken på halsfluss. Undersökningen kan också visa om du har en halsböld.
Ibland tar man ett prov från halsmandlarna, ett så kallat snabbtest som kan visa om halsflussen beror på streptokocker (bakterier). Det kan också hända att läkaren tar ett prov från halsmandlarna för att göra en bakterieodling. Det kan bli aktuellt om snabbtestet visar negativt men läkaren ändå misstänker att du drabbats av en bakterieorsakad infektion.
En nätläkare kan ofta ge råd och konsultation, men vid halsfluss behöver man genomgå en fysisk undersökning för att ställa diagnos och hitta rätt behandling.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!