Gulsot

Gulsot, även kallad ikterus, kan drabba både nyfödda bebisar och vuxna och uppstår när det gula färgämnet bilirubin blir för högt. Detta kan ske i samband med förlossning eller senare i livet på grund av bakomliggande sjukdomar.

Är gulsot farligt?

I Sverige är gulsot hos spädbarn sällan farligt eftersom alla nyfödda barn genomgår en kontroll för gulsot och ges behandling vid behov. Om sjukdomen däremot inte behandlas och bilirubinvärdet blir högt finns risk för skador. När en vuxen får gulsot är det viktigt att ta reda på den bakomliggande orsaken, som i vissa fall kan vara en allvarlig sjukdom.

Symtomen på gulsot kan se lite olika ut beroende på om det är ett barn eller en vuxen som har drabbats. Den gula hudtonen och de gulfärgade ögonvitorna är de mest tydliga symtomen hos både spädbarn och vuxna.

Andra symtom på gulsot hos nyfödda är:

• trötthet och orkeslöshet.

Andra symtom på gulsot hos vuxna är:

• klåda
• mörk urin
• kittfärgad avföring.

Gulsot orsakas av förhöjda halter av ämnet bilirubin, som utsöndras av levern. Alla människor har låga halter av bilirubin i sitt blod.

Varför får bebisar gulsot?

Ett barn som ligger i magen behöver fler röda blodkroppar för att kunna syresätta blodet, och när barnet väl föds börjar kroppen bryta ner de överflödiga blodkropparna. I de röda blodkropparna finns ett rött färgämne som heter hemoglobin. När det bryts ner bildas istället ett färgämne som är gult, bilirubin. Nyfödda barns lever är inte fullt utvecklad, och kan därför inte alltid ta hand om den stora mängden bilirubin som bildas. Detta är en stor orsak till att många spädbarn får gulsot.

Barn kan även få gulsot i samband med amning, då vissa ämnen i bröstmjölken kan ha en inverkan på bilirubin. Denna typ av gulsot brukar oftast vara lindrig och gå över av sig själv.

Varför får vuxna gulsot?

När vuxna människor får gulsot är det ofta sjukdomar i levern eller gallgångarna som är den bakomliggande orsaken. Levern kan förlora sin förmåga att utsöndra eller transportera bilirubin till gallgångarna på grund av bland annat hepatit, cancer, skrumplever eller Gilberts syndrom. Bilirubinet kan även ha svårt att passera gallgångarna på grund av exempelvis gallsten eller en tumör som blockerar vägen.

Andra sjukdomar som malaria och olika typer av tumörer kan öka nedbrytningen av röda blodkroppar, vilket i sin tur leder till att höga halter av bilirubin bildas.

Om du misstänker att du eller ditt spädbarn har gulsot bör du kontakta vården. Ett spädbarn som har gulsot bör få i sig mycket vätska och mat då bilirubinet försvinner ut med urin och avföring.

För ett nyfött barn med gulsot krävs sällan behandling och symtomen går ofta över av sig själv. Om symtomen däremot inte försvinner och bilirubinhalterna blir mycket höga kan barnet behöva ljusbehandling. Vid en ljusbehandling får barnet ligga under en lampa eller på en filt som avger ett ljus som gör att bilirubinet inte skadar kroppen. Behandlingen pågår tills kroppen har gjort sig av med bilirubinet och ger inga biverkningar. Däremot måste barnets ögon vara skyddade under hela behandlingen.

I mycket ovanliga fall kan barnets blod behöva bytas ut för att det ska bli helt friskt.

När en vuxen person drabbas av gulsot är det viktigt att ta reda på den bakomliggande orsaken. Behandlingen anpassas därefter.

Ett nyfött barn kontrolleras alltid för gulsot och får behandling om det krävs. Om barnet får gul hudton och gula ögonvitor efter att ni har kommit hem bör du kontakta BVC. Kontakta en akutmottagning om barnet även verkar vara mycket trött och orkeslöst.

En vuxen person som misstänker gulsot bör alltid kontakta vården.

• BVC
• Vårdcentral
• Akutmottagning

Kan gulsot behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan inte behandla gulsot. Däremot kan en nätläkare vara till hjälp i bedömning av symtom.