En urolog är en läkare och specialist som utreder, ställer diagnos och behandlar sjukdomar i urinvägarna och det manliga fortplantningssystemet. Hos urologen kan du få hjälp med att utreda och behandla urologiska sjukdomar samt följa upp behandlingens effekt.
En urolog är en läkare som är specialist på sjukdomar i njurarna, urinvägarna och det manliga könsorganet.1
Urologi handlar om urinvägarna hos både män och kvinnor och om det manliga fortplantningssystemet. Det manliga fortplantningssystemet är den del av det urogenitala systemet som hör till fortplantningen. I vården används också uttrycket urogenitala systemet för urinvägarna och det manliga fortplantningssystemet.2
Urologens specialistområde omfattar flera organ och kroppsdelar:2
Urologen är alltså inriktad på ett område som omfattar både urinvägarna och delar av det manliga fortplantningssystemet. Urinvägarna finns hos både män och kvinnor, medan det manliga fortplantningssystemet är en särskild del av urologins område.
Utbildningen till urolog börjar med läkarutbildningen och fortsätter med vidareutbildning i urologi.2 Specialiseringstjänstgöringen består av tjänstgöring som läkare under handledning och deltagande i kompletterande utbildning.3 Efter läkarutbildningen genomgår läkaren alltså en särskild utbildning för att få specialistkompetens inom urologi.
Utbildningen omfattar sex års studier på läkarprogrammet och fem års specialiststudier i urologi.2 Tiden består därför av först läkarstudier och därefter specialiststudier inom urologi.
Urologi är en kirurgisk basspecialitet bland läkarnas specialiteter.3 Det betyder att urologi hör till de kirurgiska specialiteterna i den svenska specialistutbildningen för läkare.
Specialistutbildningen regleras genom krav på tjänstgöring och kompletterande utbildning. Under specialiseringstjänstgöringen ska läkaren arbeta under handledning och delta i kompletterande utbildning. Ett individuellt utbildningsprogram ska ange den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kraven för specialiteten.3
Urologen utreder symtom från urinvägarna eller det manliga fortplantningssystemet.2 Det kan handla om besvär som behöver bedömas närmare på en urologmottagning.
Vid det första besöket får du berätta hur du mår, och urologen undersöker dig.2 Frågorna kan handla om varför du söker vård och om hur du mår för övrigt. Svaren hjälper den som undersöker dig att veta vad som behöver undersökas och om du behöver lämna några prover.4
Urologen kan gå igenom provsvar som har tagits före besöket. Utredningen kan sedan kompletteras med fler undersökningar, till exempel blodprov och någon form av röntgen.2
Vilka undersökningar som behövs beror på dina besvär och vad urologen behöver ta reda på. Det kan till exempel vara en undersökning av urinröret och urinblåsan med cystoskopi. Vid cystoskopi kan läkaren också ta ett vävnadsprov eller behandla vissa förändringar direkt genom instrumentet.
När undersökningsresultaten är klara sätter urologen upp en behandlingsplan.2
En urolog kan hjälpa dig att utreda flera olika besvär från urinvägarna. Det kan till exempel handla om blod i urinen, svårigheter att kissa, urinläckage eller täta urinträngningar.
En urolog kan vara aktuell när blod i urinen behöver utredas vidare. En urolog kan också vara aktuell när ett avvikande PSA-värde behöver utredas vidare. En misstänkt tumör i en testikel kan vara en annan anledning till urologisk bedömning.2
Det är vanligt att en allmänläkare på en vårdcentral upptäcker symtom eller provsvar som kan bero på en urologisk sjukdom.2 Då kan en urolog ta över den fortsatta utredningen när besvären inte kan skötas på vårdcentralen. Vilken väg som gäller till en specialistmottagning kan variera, så kontrollera vad som gäller där du vill boka.
En urolog kan träffas vid planerade besök på en urologmottagning.2 Ett planerat besök kan till exempel handla om att följa upp ett provsvar eller undersöka en förändring som behöver bedömas närmare. Vid besöket får du berätta hur du mår och undersökningen anpassas efter dina besvär. Ibland kan en cystoskopi behövas för att undersöka urinröret och urinblåsan. Det kan bli aktuellt om du har blod i urinen, svårt att kissa eller upprepade urinvägsinfektioner. Cystoskopi görs oftast på en urologmottagning eller en gynekologisk mottagning.5
Besvär som kan bero på prostataförstoring bör bedömas av en vårdcentral. Det gäller till exempel om du har en svagare urinstråle, om det är svårt att komma i gång när du ska kissa eller om du behöver kissa oftare. Godartad prostataförstoring kan också göra att urin läcker när du plötsligt blir kissnödig.
En läkare på vårdcentralen, som är specialist i allmänmedicin, arbetar bredare med många olika besvär. En allmänläkare på vårdcentral eller hälsocentral hittar ofta symtom eller avvikande provsvar som kan bero på en urologisk sjukdom.2 Det kan till exempel vara blod i urinen, ett avvikande PSA-värde eller en misstänkt tumör i en testikel.
Vårdcentralen gör en första bedömning av dina besvär.6 Där kan läkaren bedöma om du behöver undersökas vidare av en specialist. När allmänläkaren misstänker en urologisk sjukdom som inte kan skötas på vårdcentralen skickas en remiss till en urolog.2
Skillnaden är alltså främst att läkaren på vårdcentralen gör den första bedömningen, medan urologen tar hand om besvär och sjukdomar inom sitt specialistområde. En urolog kan behöva göra fler undersökningar efter den första bedömningen, till exempel blodprov eller röntgen.2
Urologen kan samarbeta med andra yrkesroller när dina besvär eller en sjukdom behöver annan specialistkunskap.
Ibland kan du behöva vård på en annan mottagning än den du först hade kontakt med. Då kan en remiss behövas för en mer specialiserad undersökning eller vård.6 En remiss är ett meddelande med information om att du behöver en särskild bedömning, undersökning eller behandling.
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral.6 Där görs en första bedömning av dina besvär. Om du behöver komma vidare till en specialist kan du få en remiss, om det behövs och om du vill.
Vilka mottagningar som kräver remiss varierar. Reglerna bestäms av varje region och kan även skilja sig mellan mottagningar. Därför bör du kontrollera remissreglerna hos den urologmottagning du vill komma till.6 Du kan också behöva kontrollera reglerna i den region där du vill söka vård.
I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan remiss.6 En del mottagningar vill då att du skickar en egen vårdbegäran.
En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård.
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till när du behöver öppenvård. Du kan också välja att söka vård på en specialiserad öppenvårdsmottagning var du vill i Sverige, men ibland behöver du ha en remiss. Specialiserad öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Det innebär oftast att du får vård på en särskild mottagning med specialistläkare.7
Om du har urologiska besvär kan vårdcentralen göra en första bedömning. Du som behöver specialiserad vård ska bli hänvisad till rätt typ av mottagning. Om mottagningen kräver remiss måste du först söka vård på en vårdcentral.7 Reglerna för remiss är olika mellan regionerna, så ta reda på vad som gäller hos mottagningen du vill komma till.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Via 1177 kan du till exempel boka, omboka eller avboka tider.7 Vissa regioner har också egna appar eller digitala plattformar för att kontakta vården. Du kan till exempel boka videomöte eller få råd genom att chatta med en sjuksköterska.
I vissa regioner kan du själv skriva en så kallad egen vårdbegäran om du vill boka tid på en särskild mottagning.7
Vad är en urolog? En urolog är en läkare som är specialist på urinvägarna och det manliga fortplantningssystemet. Urologen utreder, ställer diagnos och behandlar urologiska sjukdomar.2 Det kan till exempel handla om besvär från njurar, urinblåsa, urinrör, prostata eller manliga könsorgan.
Vad händer vid det första besöket? Vid ditt första besök hos urologen undersöks du och får du berätta hur du mår. Urologen kan också gå igenom provsvar om det har tagits prover innan besöket. Utredningen kan kompletteras med blodprov eller någon form av röntgen.2
Om du ska göra en cystoskopi förs ett smalt rör med en kamera in via urinröret till urinblåsan. Själva undersökningen tar cirka fem minuter. Hela besöket tar cirka en halvtimme.5
Gör en undersökning av penis och pung ont? En undersökning av penisen och pungen går snabbt och gör inte ont. En barnmorska, sjuksköterska eller läkare gör undersökningen och berättar under tiden vad hen ser och känner.4
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vid vissa sjukdomar behövs ingen aktiv behandling. Då kan du i stället gå på regelbundna kontroller hos urologen för att se hur sjukdomen utvecklar sig.
Efter behandling följer urologen upp dig och utvärderar behandlingens effekt. Vid uppföljningen kan urologen se vilka rehabiliteringsbehov som finns och tidigt upptäcka eventuella återfall.2
Urologen ska förklara medicinsk information om utredning, diagnos och behandling på ett sätt som du förstår.2 Informationen kan handla om vad som har kommit fram under utredningen, vilken diagnos du har och vilka behandlingar som finns.
Du ska få information om behandlingarnas för- och nackdelar.2 Du ska också få vara delaktig i din vård och kunna ställa frågor om det behövs.
Vid cancer kan behandlingsplanen sättas upp tillsammans med andra specialister, till exempel en onkolog.2 Om sjukdomen behöver behandlas med cytostatika, immunterapi eller strålbehandling ges den behandlingen på en onkologklinik.
Urologen kan också stötta dig och dina närstående under utredning, behandling och uppföljning. Vid cancer sker stödet ofta i samarbete med kontaktsjuksköterskan.2 En del av stödet kan handla om sexualitet, eftersom vissa urologiska sjukdomar kan påverka den sexuella förmågan.
En urolog kan utreda godartad prostataförstoring när en läkare har hittat tecken på sjukdom i prostatan. Godartad prostataförstoring kallas också benign prostatahyperplasi, BPH. När prostatan växer kan den trycka mot urinröret och göra det svårare att kissa. Besvär vid godartad prostataförstoring kan också vara att du behöver kissa oftare eller att det läcker urin när du plötsligt blir kissnödig. Om en urolog behöver bedöma om besvären beror på något annat kan en magnetkameraundersökning ibland användas, till exempel för att undersöka om det finns prostatacancer.1
Vid en urinflödesmätning får du kissa i en särskild tratt som är kopplad till en mätare. För att mäta prostatan kan urologen föra in en ultraljudsstav i ändtarmen. Ibland behöver njurarna undersökas med DT-urografi, som är en form av datortomografi.
Urologen kan också hjälpa till med besvär som gäller det manliga fortplantningssystemet. Vid en undersökning av pungen känner den som undersöker dig på testiklarna och bitestiklarna. En sådan undersökning kan behövas om du har en knöl på en testikel eller om en testikel har ändrat storlek.4 Det kan till exempel handla om erektionsförmågan eller om att utreda ofrivillig barnlöshet hos män.
En undersökning av pungen innebär att den som undersöker dig känner på testiklarna och bitestiklarna. Undersökningen kan behövas om du har en knöl på en testikel, om en testikel har ändrat storlek eller om pungen är öm eller svullen.
Urologer opererar bland annat prostatacancer och annan cancer i urinvägarna. Vid cancer kan behandlingsplanen ibland göras tillsammans med andra specialister.
Vilken behandling som behövs beror på sjukdomen och på undersökningsresultaten. Ibland kompletteras en canceroperation med läkemedel. Om sjukdomen behöver cytostatika, immunterapi eller strålbehandling ges den behandlingen på en onkologklinik. I andra fall följs sjukdomen med regelbundna kontroller hos urologen utan aktiv behandling.
Ett förhöjt PSA-värde betyder inte i sig att du har prostatacancer. PSA-värdet kan vara förhöjt både vid godartad prostataförstoring, urinvägsinfektion och prostatacancer.1 Därför kan ytterligare bedömning behövas när provsvaret är avvikande.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har mycket ont i magen och svårt att kissa.1
Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Vilken yrkesroll du träffar beror därför på vad som behöver bedömas eller behandlas. En undersökning av penis och pung behöver inte alltid göras av en urolog; den som undersöker berättar under tiden vad hen ser och känner.4 Urologen har däremot specialistkunskap om urinvägarna och det manliga fortplantningssystemet och kan ta över när en mer specialiserad bedömning eller behandling behövs.
Kontakta mottagningen för att få veta om du ska skicka en egen vårdbegäran. Mottagningen bedömer sedan din vårdbegäran. Du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit.6
Du har rätt att diskutera med läkaren vart din remiss ska skickas. Om den första mottagningen har lång väntetid kan du be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid.6 Det är mottagningen som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid.
För specialistmottagningar gäller den nationella vårdgarantin i din egen region. Du ska inte behöva vänta mer än 90 dagar på en besökstid på specialistmottagningen som du har fått remiss till.6 Om dina besvär blir värre medan du väntar ska du kontakta den som skrev remissen.
Kan cystoskopi kännas obehagligt? Undersökningen gör inte ont eftersom du har fått bedövningsgel. Det kan ändå kännas lite obehagligt när röret förs in.5 Du har alltid rätt att ställa frågor eller avbryta undersökningen när du vill.4
Måste jag ha remiss till en urolog? Reglerna för remiss varierar mellan mottagningar och regioner. På en del mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid.6 Därför bör du ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till.
I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan att ha en remiss. En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar om hur du mår och varför du söker vård. Mottagningen bedömer sedan din egen vårdbegäran och kallar dig om de tycker att du behöver komma dit.6
Får jag välja vilken urologmottagning jag vill? Du kan själv välja vilken mottagning du vill vända dig till för att få öppenvård. Du kan söka vård på en specialiserad öppenvårdsmottagning var du vill i Sverige, men ibland behöver du ha en remiss.7
Om du själv väljer en mottagning i en annan region kan remissreglerna vara olika där och i din egen region. Ta reda på vilka regler som gäller innan du bokar. Patientavgifter kan skilja mellan olika regioner och mellan olika typer av vård.7