En tandhygienist arbetar med tandrengöring, förebyggande tandvård och råd om munhygien. Hos en tandhygienist kan du få hjälp att ta bort plack och tandsten samt få råd om munhygien som passar dina behov.
En tandhygienist arbetar med tandrengöring, förebyggande tandvård och råd om munhygien. Vid en tandrengöring kan tandhygienisten använda särskilda instrument för att ta bort plack och tandsten från tändernas ytor. Plack är en beläggning på tänderna som kan bidra till hål i tänderna och sjukdomar i tandköttet. Tandhygienisten kan också visa hur du borstar och gör rent mellan tänderna på ett sätt som passar dina behov. På så sätt kompletterar besöket den dagliga rengöringen hemma. Tandhygienisten kan bland annat ta bort plack och tandsten från tändernas ytor. Förebyggande tandvård kan hjälpa till att minska risken för hål i tänderna och sjukdomar i tandköttet.1
Tandhygienisten samarbetar med tandläkaren för att hjälpa patienten att hålla tänder och tandkött friska.1 Råd om munhygien kan till exempel handla om hur du bäst borstar tänderna och gör rent mellan dem. Tandhygienisten kan anpassa råden efter dina behov.
Yrket har en skyddad yrkestitel, vilket innebär att legitimation krävs för att få använda yrkestiteln. Tandhygienist finns med bland de yrken inom vården som kräver legitimation för att få arbeta. Socialstyrelsen bestämmer vilka krav som måste vara uppfyllda för legitimation, bland annat krav på viss utbildning och praktisk erfarenhet.2
Socialstyrelsen avgör vem som får legitimation inom hälso- och sjukvården. För att få legitimation krävs en viss utbildning och en viss praktisk erfarenhet. Den som ansöker behöver visa giltiga dokument för det yrke som ansökan gäller.2
Vid ett besök kan tandhygienisten börja med att undersöka tänderna och tandköttet. En viktig del av arbetet är att rengöra tandytorna från sådant som är svårt att få bort med den dagliga tandborstningen.
Plack är en bakteriebeläggning som kan bildas på tänderna. Om plack får sitta kvar kan den blandas med kalksalter i saliven och hårdna till tandsten. När tandsten väl har bildats kan du inte borsta bort den hemma.3 Den behöver tas bort med särskilda verktyg av en tandhygienist eller tandläkare.
När tandsten täcker tandköttskanten blir det svårare att komma åt att borsta rent där. Tandsten kan då bidra till tandköttsinflammation och senare tandlossning. Därför kan rengöring hos tandhygienisten vara en del av behandlingen när det finns tandsten.
Om rengöringen känns obehaglig eller gör ont kan du berätta det för tandhygienisten. Du kan då få den bedövning och smärtlindring som passar dig. Lokalbedövning kan bland annat användas när tandsten skrapas bort från tänderna.
Tandhygienisten kan kontrollera munhälsan genom att undersöka tänderna och tandköttet.
Tandsten bildas när plack, alltså en bakteriebeläggning på tänderna, förenas med kalksalter i saliven. Blandningen hårdnar och blir tandsten. När tandstenen väl har bildats går den inte att borsta bort hemma, utan tandhygienisten eller tandläkaren behöver ta bort den med särskilda verktyg.3 Om du lätt får ont, redan har ont eller är orolig inför behandlingen är det viktigt att berätta det för tandhygienisten. Då kan du få den bedövning och smärtlindring som passar dig. Lokalbedövning kan användas när tandsten skrapas bort från tänderna.7
Tandhygienisten kan ta bort tandsten som har bildats av plack och salivens kalksalter. Tandsten kan sitta på olika ställen i munnen. Salivsten bildas ofta nära de stora spottkörtlarna, till exempel på insidan av framtänderna i underkäken. Tandsten kan också bildas i inflammerade tandköttsfickor och sitta hårt fast på tandens yta.
Tandsten som täcker tandköttskanten kan bidra till tandköttsinflammation. När tandstenen täcker kanten blir det svårare att komma åt att borsta rent där. Det kan leda till tandköttsinflammation och därefter tandlossning.3 Därför kan rengöring hos en tandhygienist vara relevant när du har tandsten eller beläggningar som inte går att få bort hemma.
Tandköttsinflammation kan visa sig genom att tandköttet blöder och ömmar vid tandborstning.
En planerad tid hos en tandhygienist kan vara relevant om du har tandsten. När tandsten väl har bildats kan du inte borsta bort den själv, utan tandhygienisten eller tandläkaren behöver ta bort den med särskilda verktyg.3 Därför kan det vara klokt att boka en tid om du ser eller känner tandsten på tänderna.
Tandsten kan sitta nära tandköttskanten eller längre ner i tandköttsfickor. När tandsten täcker tandköttskanten blir det svårare att komma åt att göra rent där. Det kan leda till tandköttsinflammation och därefter tandlossning.3 En planerad tid kan därför vara ett sätt att få bort tandsten innan problemen i tandköttet blir större.
Regelbundna besök hos tandhygienist eller tandläkare kan minska risken för tandsten.3 Det är också bra att ta hand om tänderna varje dag och göra rent mellan tänderna. Vilket mellanrums hjälpmedel som passar kan bero på dina förutsättningar, till exempel om du behöver tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborste.
Om du är orolig för att behandlingen ska göra ont kan du berätta det när du bokar eller vid besöket. Tandhygienisten kan då ta hänsyn till att du lätt får ont, har ont eller känner oro inför behandlingen. Lokalbedövning kan användas när tandsten skrapas bort från tänderna.7
Tandhygienisten har ett särskilt fokus på tandrengöring och förebyggande tandvård.1 Det innebär att arbetet främst handlar om att rengöra tänderna och hjälpa dig att förebygga problem i tänder och tandkött.
Tandläkaren arbetar med ett bredare spektrum av tillstånd och behandlingar. Tandläkaren kan till exempel laga hål i tänderna, göra kronor och broar, behandla tandens rot och dra ut tänder.1
Om du har besvär som behöver mer utredning eller behandling kan du börja med att kontakta en tandläkare eller tandhygienist. De kan undersöka och utreda orsaken till besvären. Du kan få en remiss till en specialist om du behöver ytterligare utredning eller behandling.5
Vid misstanke om nervsmärta från käken kan en läkare behöva utreda och behandla tandvärken. Då får du oftast en remiss till specialistläkare från tandläkaren eller tandhygienisten.5
När du vill boka tid hos en tandhygienist kan du välja mellan Folktandvården och en privat tandvårdsmottagning.8 Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet.7 Det kan därför vara bra att jämföra mottagningar utifrån läge, tillgängliga tider och vilken tandvård du vill boka.
Tandhygienisten arbetar särskilt med rengöring och förebyggande tandvård. Om du främst vill få hjälp med tandrengöring eller tandsten kan en tandhygienist vara rätt profession att boka. Tandläkaren behandlar ett bredare spektrum av tillstånd. Om du är osäker på vilken profession du behöver kan du fråga mottagningen när du bokar.
Tandvårdsmottagningar bestämmer själva sina priser.7 Priserna kan därför skilja sig mellan olika mottagningar, och det kan löna sig att jämföra priser innan du väljer tandhygienist. Fråga gärna vad en undersökning eller behandling kostar innan du bokar.
Mottagningens prislista ska vara tillgänglig för patienten. Prislistan ska innehålla mottagningens priser och referenspriser. Den ska också innehålla uppgifter om vilka garantier mottagningen lämnar för sina arbeten.8
En tandhygienist rengör tänderna och tar bort plack och tandsten från tandytorna. Vid rengöringen används särskilda instrument, och tänderna kan också poleras efteråt.1
En tandhygienist ger också instruktioner om munhygien.1 Du kan få se hur du borstar och gör rent mellan tänderna på ett sätt som passar dina behov. Rengöring hemma är en viktig del av att hålla tänder och tandkött rena, medan tandhygienisten kan hjälpa till med områden som är svåra att komma åt.
Om du känner dig osäker på hur du ska sköta munnen kan du be om tydliga råd och visa hur du brukar göra. Du kan också berätta om du lätt får ont eller är orolig inför behandlingen, så kan bedövning och smärtlindring anpassas efter dig.7
Ja, tandhygienisten kan ta bort tandsten med särskilda verktyg. Tandsten kan inte borstas bort hemma när den väl har bildats.3
Tandsten kan bildas när plack förenas med kalksalter i saliven och hårdnar.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 21 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
I en frisk mun är tandköttsfickorna ungefär 1–3 millimeter djupa. Genom att mäta fickorna kan tandhygienisten följa om mellanrummet har blivit djupare. Fördjupade fickor kan göra det lättare för bakterier att växa ner på tandroten och angripa tandens fäste i käkbenet.
Tandhygienisten kan också undersöka orsaken till ilningar tillsammans med tandläkaren.5 Tänderna kan då undersökas för att se om det finns karies, skador eller synliga sprickor. Tandvårdspersonalen kan även kontrollera om tandköttet har dragit sig tillbaka och om tandroten är oskyddad.
Vid en sådan undersökning kan tandläkaren eller tandhygienisten knacka på tänderna med ett litet verktyg eller en spegel. Det går också att testa om tanden reagerar på kyla, värme, tryck eller belastning. Röntgenbilder kan visa karies under fyllningar eller mellan tänderna och om det finns en skada som påverkat tandens nerv.
Tandhygienisten kan ge råd om hur du gör rent mellan tänderna. Vilket hjälpmedel som passar beror på dina förutsättningar.
En mellanrumsborste finns i olika storlekar och kan ha olika typer av handtag. Tandhygienisten kan visa hur du använder borsten på bästa sätt. Råden kan också handla om tandborstning och om hur du håller rent runt sådant som gör det svårare att komma åt mellan tänderna. Det är viktigt att också göra rent mellan tänderna för att ta bort mat som sitter kvar efter tandborstningen. Tandhygienisten kan visa hur du för tandtråden fram och tillbaka mellan tandytorna med ett lätt tryck. Om du använder tandtråd bör du föra den försiktigt mellan tänderna och undvika att trycka för hårt mot tandköttet. En tandsticka av plast är mjuk och böjlig, vilket kan göra det lättare att komma åt långt inne i munnen. Mellanrumsborsten finns i olika storlekar och med olika typer av handtag.6
Fluoridbehandling är en annan förebyggande behandling. Fluoridbehandling kan minska risken för karies genom att stärka emaljen.1 Vid ilningar på grund av känsliga tandhalsar eller ytliga sprickor kan fluoridbehandling ges som fluoridlackning. Fluoridlackning och bättre tandborstningsteknik kan också hjälpa om ilningarna beror på skador från tandborstning. Fluoridbehandling kan ges som fluoridlackning när ilningar beror på känsliga tandhalsar eller ytliga sprickor i tänderna. Fluoridlackning kan också hjälpa när ilningarna beror på skador från tandborstning.5
Tandlossning orsakas av bakterier som leder till inflammation i tandköttet.4 Tandlossning upptäcks genom en undersökning av munhälsan, där tandköttsfickorna mäts. Tandköttsfickor är mellanrummet mellan tanden och tandköttet.
Noggrann rengöring varje dag är viktig för att minska risken att mellanrummet fördjupas eller att bakterier växer ner på tandroten och angriper tandens fäste i käkbenet. Tandhygienisten kan därför vara relevant när du har tecken på inflammation eller behöver hjälp att hålla rent runt tänderna.
Tandhygienist kan vara en första kontakt för att undersöka och utreda orsaken till ilningar.5 Ilningar kan bland annat bero på hål i tänderna, sprickor eller att tandens rot har blivit synlig. Tandhygienisten kan undersöka om det finns skador av tandborstning, om tandköttskanten har dragit sig tillbaka eller om roten är oskyddad.
Vilken behandling som behövs beror på orsaken till ilningarna. Fluoridlackning kan användas vid ilningar från känsliga tandhalsar, ytliga sprickor eller skador från tandborstning.
Tandhygienisten kan ge råd om hur patienten ska rengöra mellan tänderna. Tandläkaren eller tandhygienisten kan rekommendera tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborste utifrån dina förutsättningar. Du kan också få hjälp att prova ut rätt storlek på mellanrumsborste och visa hur den används. Det är viktigt att göra rent mellan tänderna för att ta bort mat som sitter kvar efter tandborstningen. Mellanrumsborstar finns i olika storlekar och med olika typer av handtag. Tandhygienisten kan hjälpa dig att prova ut rätt storlek och visa hur du använder borsten på bästa sätt. Om du hellre använder tandsticka kan en mjuk och böjlig tandsticka av plast göra det lättare att komma åt långt inne i munnen.6
Om besvären främst gäller tandsten kan du boka en planerad tid hos en tandhygienist eller tandläkare.
Tandhygienistens och tandläkarens arbetsområden kan därför överlappa varandra, men deras huvudsakliga fokus skiljer sig åt. Tandhygienisten är särskilt inriktad på rengöring och förebyggande tandvård, medan tandläkaren behandlar fler olika tillstånd och utför fler återställande behandlingar.
Du kan fråga mottagningen om den är ansluten till Försäkringskassan. Det krävs för att du ska kunna ta del av tandvårdsbidrag, högkostnadsskydd och andra ekonomiska förmåner.8
Tandsten kan sitta nära tandköttskanten eller i tandköttsfickor. Om tandsten täcker tandköttskanten kan det bli svårare att hålla rent där, och det kan leda till tandköttsinflammation och därefter tandlossning. Regelbunden rengöring hemma och besök hos tandhygienist eller tandläkare kan minska risken för tandsten.
Ja. Tandhygienisten kan rekommendera tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborste utifrån dina förutsättningar. Det är viktigt att göra rent mellan tänderna för att ta bort mat som sitter kvar efter tandborstningen.6
Vilket hjälpmedel som passar beror bland annat på hur det ser ut mellan dina tänder och vad du själv kan använda. Tandstickor av plast är mjuka och böjliga och kan användas långt inne i munnen. Mellanrumsborstar finns i olika storlekar och med olika typer av handtag.6
Tandhygienisten kan hjälpa dig att prova ut rätt storlek på mellanrumsborste. Du kan också få hjälp att prova hur den används på bästa sätt. Om du använder tandtråd ska du göra det med ett lätt tryck, eftersom för hårt tryck kan skada tandköttet.6
Fortsätt gärna med den metod som du och tandhygienisten har kommit fram till passar dig.