En sexolog arbetar med sexualitet, samlevnad och relationer och kan också se hur medicinska, psykiska och sociala faktorer påverkar sexlivet och relationer. Hos en sexolog kan du eller ni få individuell rådgivning eller parterapi för att förstå och förbättra relationen, den känslomässiga närheten och sexlivet.
En sexolog arbetar med frågor som rör sexualitet, samlevnad och relationer. Det kan handla om hur sexlivet och relationer påverkas av olika delar av livet. En sexolog har kunskap om hur medicinska, psykiska och sociala faktorer kan påverka sexlivet och relationer. En sexolog är ofta en del av ett team av vårdpersonal som arbetar med rehabilitering.1
Sexologen kan ge stöd till en person eller ett par. Arbetet kan till exempel handla om individuell rådgivning eller parterapi. Samtal kan också handla om att förstå och förbättra relationen, den känslomässiga närheten och sexlivet.1 För par kan stödet innebära hjälp att hitta tillbaka till närhet och intimitet i vardagen eller att börja prata med varandra om svårigheter.
Sexologer kan arbeta inom sjukvården, till exempel på sjukhus eller vårdcentraler. De kan också arbeta på särskilda mottagningar för sexuell hälsa. Sådana mottagningar kan ha koppling till gynekologiska, urologiska eller psykiatriska mottagningar. En del sexologer arbetar på egna mottagningar med stöd och rådgivning. Andra arbetar på ungdomsmottagningar eller inom ideella organisationer, som RFSU.1
En vanlig väg till sexolog är först en grundutbildning. Exempel på grundutbildningar är sjuksköterska, psykolog eller socionom. Efter grundutbildningen specialiserar du dig inom sexologi, ofta genom en masterutbildning.1
Utbildningen till sexolog brukar ta upp hur sexualiteten utvecklas och vad sexuell hälsa innebär.1 Den kan också innehålla sexuella problem och svårigheter. Juridiska och etiska frågor i det praktiska arbetet med sexologi kan ingå i utbildningen.
Sexolog är inte ett av de 22 yrken inom vården som kräver legitimation enligt listan över legitimerade yrken.2 Vilka krav som gäller för den du träffar kan därför bero på personens grundutbildning och vidare specialisering.
En sexolog kan erbjuda individuell rådgivning.1 Samtalen kan handla om hur sjukdom eller behandling har påverkat sexlivet, relationen eller bilden av den egna kroppen.
En sexolog kan också erbjuda parterapi. Du kan få hjälp att acceptera förändringar av kroppen och att förstå hur de kan påverka närhet och sexualitet. Samtalen kan hjälpa en person eller ett par att förstå och förbättra relationen, den känslomässiga närheten och sexlivet.1
För ett par kan samtalen handla om att hitta tillbaka till närhet och intimitet i vardagen. Ni kan också få hjälp att hantera sexuella problem och att börja prata med varandra om sådant som känns svårt. Par kan få hjälp att prata med varandra om sexuella problem, tankar, känslor och förväntningar.1
Samtalen kan anpassas efter om du söker själv eller tillsammans med en partner. En partner kan vara delaktig även när den sexuella förändringen främst gäller den som är sjuk. Även den som inte har en partner kan få stöd kring oro inför att träffa någon när kroppen eller den sexuella förmågan har förändrats.
En sexolog kan ge praktiska råd om glidmedel, krämer och erektionshjälpmedel. Det kan också handla om att gå igenom vilka läkemedel och hjälpmedel som finns. Sexologen kan ge konkreta tips och övningar för att träna upp sexlusten.1
En sexolog kan vara relevant om du har nedsatt lust. Sexlusten kan variera under olika perioder i livet och är olika stark för olika personer.4 Det är först när brist på lust blir ett problem för dig som sexologisk hjälp kan kännas viktig.
En sexolog kan också vara relevant vid tidig utlösning. Tidig utlösning innebär att du får utlösning efter mycket kort tid när du har sex.3 Många tycker att det är jobbigt när utlösningen kommer tidigt och önskar att de kunde ha sex längre.
Sexologisk psykoterapi kan ibland fungera som behandling vid tidig utlösning. Då kan du få hjälp att känna igen kroppens signaler bättre. Du kan också få hjälp att förstå hur tidigare erfarenheter av sex eventuellt kan påverka dina nuvarande upplevelser.3 Det går även att få hjälp att lära sig olika tekniker som används i samband med sex.
Vid tidig utlösning kan en sexolog ge instruktioner till träningsprogram för att fördröja utlösningen.3 Det kan vara lättare att genomföra träningsprogrammen med sådana instruktioner. Ibland kan några enstaka samtal med en sexologiskt kunnig läkare eller sjuksköterska göra att problemet blir bättre eller försvinner helt.
Det kan vara relevant att söka stöd eller vård om du har frågor om din sexuella hälsa eller om något begränsar din rätt att ha en sexuell hälsa.4 Du kan till exempel söka hjälp om du är orolig eller har besvär med din sexlust eller att ha sex.6 Sexuella problem kan ha kroppsliga eller psykiska orsaker.8 Stress, oro, sjukdomar och vissa läkemedel kan påverka sexuell lust och funktion.8,9 En sexolog kan därför vara en del av stödet när du vill prata om hur besvären påverkar dig.
Sexuella problem kan också påverka en relation. Du kan då söka stöd för frågor som rör sex, kroppen eller relationer. En sexolog kan erbjuda samtal som stöd för sådana besvär, individuellt eller tillsammans med en partner.
En sexolog arbetar särskilt med sexualitet, samlevnad och relationer.1 Det skiljer sig från psykoterapeutens samtalsinriktade arbete, även om arbetsområdena kan överlappa. En psykoterapeut arbetar med samtal som metod för att möta människor i deras dilemman och svårigheter.10 Psykoterapeut är ett av de 22 yrken inom vården som kräver legitimation. Legitimationen innebär att vissa arbetsuppgifter, till exempel att skriva remisser, bara får utföras av personer som har rätt legitimation.2
Yrkesrollerna behöver inte alltid vara helt separata. En och samma person kan till exempel vara socionom, legitimerad psykoterapeut och sexolog.10 Därför är det bra att ta reda på vilken grundutbildning och vilken erfarenhet behandlaren har, särskilt om du söker hjälp för frågor som gäller både sexualitet, relationer och psykiskt mående.
En parterapeut kan arbeta med frågor som rör ett par, medan en sexolog har sexualitet, samlevnad och relationer som särskilt område. Det går inte att avgöra en behandlares arbetsområde enbart utifrån yrkestiteln.
Om du vill träffa en sexolog kan vägen till vården se olika ut beroende på vilken mottagning du vill besöka. En remiss är ett meddelande med information om att du behöver en särskild bedömning, undersökning eller behandling.11 Remissreglerna varierar mellan mottagningar och regioner.12
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral. Där kan du få en första bedömning av dina besvär. En vårdcentral kan sedan skriva en remiss till specialist om det behövs och om du vill.12
På vissa mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar, så ta reda på vad som gäller på mottagningen du vill komma till. Reglerna för remiss bestäms av varje region.
En vårdcentral kan vara en väg vidare om du behöver specialiserad vård. För att få en remiss söker du först vård på en vårdcentral. Därefter kan läkaren på vårdcentralen skicka en remiss till den mottagning du vill komma till, om det behövs.
I många regioner kan du beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan remiss.12 En del mottagningar vill då att du skriver en så kallad egen vårdbegäran. Den kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.
Du kan söka stöd eller vård om du har frågor om din sexuella hälsa eller om något begränsar din rätt att ha en sexuell hälsa.4 Vårdcentralen, en barnmorskemottagning eller familjerådgivning kan hjälpa dig med sådana frågor.
Vid besvär som påverkar den sexuella hälsan kan du kontakta en psykolog, sexolog eller parterapeut.7 Det gäller också om du har frågor eller funderingar som rör sex, kroppen eller relationer.
Om du är osäker på vilken vård som passar kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Vad arbetar en sexolog med?
En sexolog arbetar med sexualitet, samlevnad och relationer. Det kan handla om hur sexlivet och relationer påverkas av medicinska, psykiska och sociala faktorer.1 Du kan få individuell rådgivning om frågor som rör din sexualitet, dina relationer eller ditt sexliv.
Kan en sexolog träffa par?
Ja, en sexolog kan erbjuda parterapi. Samtalen kan hjälpa dig och din partner att förstå och förbättra relationen, den känslomässiga närheten och sexlivet.1 Par kan också få hjälp att prata med varandra om sexuella problem och hitta tillbaka till närhet och intimitet.
Behöver jag alltid remiss?
Nej, du behöver inte alltid remiss. Remissreglerna varierar mellan mottagningar och regioner, så ta reda på vad som gäller på mottagningen du vill komma till. En remiss är ett meddelande med information om att du behöver en särskild bedömning, undersökning eller behandling.11
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral.12
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 21 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Råden kan också handla om intimitet när ett vanligt samlag inte går att genomföra.1 Då kan ni få hjälp att vara intima med varandra på andra sätt och att hitta tillbaka till närhet och njutning utan att samlag behöver vara målet. Det kan vara viktigt att prata om vad som känns bra, vad som känns svårt och vilka förväntningar ni har.
En sexolog kan ingå i ett team som arbetar med rehabilitering efter cancer i bäckenområdet.1 Teamet kan arbeta med rehabilitering efter gynekologisk cancer, tarmcancer, urinblåsecancer eller cancer i det manliga könsorganet. På så sätt kan sexologen bidra med stöd när sjukdomen eller behandlingen har påverkat kroppen, sexlivet eller relationen.
Sexologens arbete kan alltså innehålla både samtal, praktiska råd och övningar. Vilken form stödet får beror på om du söker hjälp själv eller tillsammans med en partner och på vilka förändringar som påverkar din sexualitet eller relation.
Smärta vid sex kan kännas vid slidöppningen eller djupt inne i magen. Den kan bero på till exempel svampinfektion, könssjukdom, hudsjukdom, tarmbesvär, menssmärta eller endometrios. Om du har obehag eller smärta kan du få stöd och hjälp via samtal.
Sexologisk hjälp kan vara relevant när en sjukdom eller behandling har påverkat sexlivet. En sjukdom kan begränsa sexlivet, och sjukdom eller behandling kan påverka sexuell lust och förmågan att ha sex. Även läkemedel kan påverka sexlusten.6
En sexolog kan hjälpa par att hitta tillbaka till närhet och intimitet efter sexuella problem. Sexuella problem kan påverka relationen, särskilt om det blir svårt att prata om tankar, känslor och förväntningar.1 Samtal kan hjälpa par att börja prata med varandra om problemen.
När ett vanligt samlag inte går att genomföra kan det finnas andra sätt att vara intim. En sexolog kan ge råd om intimitet i sådana situationer. Det kan också vara möjligt att hitta sätt att ha sex som inte gör ett smärtande område mer irriterat.
En sexolog kan hjälpa dig att acceptera förändringar av kroppen. Sjukdom och behandling kan påverka kroppen genom till exempel operationsärr, förlorade kroppsdelar, håravfall eller förändrad vikt. Sådana förändringar kan också påverka självbilden.1
En sjukdom som begränsar sexlivet kan påverka din sexuella hälsa.4 Det kan till exempel handla om att du behöver läkemedel eller hjälpmedel för att ha ett aktivt sexliv. Sexuell hälsa kan också påverkas när en sjukdom förändrar den fysiska eller psykiska förmågan att ha sex.6
En traumatisk händelse kan påverka sexlusten eller förmågan att njuta av sex.6 Tidigare sexuella övergrepp eller annat våld mot underlivet kan bidra till smärta vid samlag.5 Kroppen kan reagera med att musklerna runt slidöppningen drar ihop sig redan innan något förs in.
Det är vanligt att kroppen reagerar utan att det betyder att du vill ha sex. En erektion, svullnad eller fuktighet kan förekomma under ett sexuellt övergrepp eller en våldtäkt. Det är en kroppslig reaktion som du inte kan styra över själv och betyder inte att du har samtyckt.6
Äldre kan också kontakta en sexolog vid besvär som påverkar den sexuella hälsan. Sexualiteten kan förändras genom livet, men ålder eller sjukdom behöver inte hindra dig från att ha sexuell hälsa. Du kan kontakta en psykolog, sexolog eller parterapeut om du har besvär eller frågor som rör sex, kroppen eller relationer.7
Du kan kontakta en vårdcentral eller en sex- och samlevnadsmottagning om du vill få hjälp med tidig utlösning. Du kan också kontakta en ungdomsmottagning. Vilka vägar som finns beror på mottagningen och regionens regler.
Om du behöver sjukvårdsrådgivning eller hjälp med var du kan söka vård kan du ringa 1177.4 Vid våld, övergrepp, sexuella trakasserier eller tvång kan du alltså kontakta polisen, en vårdcentral eller socialtjänsten.
Skillnaden blir tydligare när besvären kan ha en kroppslig orsak eller när läkemedelsbehandling behöver bedömas. Vid tidig utlösning kan en läkare hjälpa dig att ta reda på orsaken och om läkemedelsbehandling passar för dig.3
En läkare eller sjuksköterska kan också göra en kroppsundersökning. Vilka undersökningar som görs beror på vad läkaren eller sjuksköterskan tror orsakar dina besvär.3 Sexologens arbete kan i stället handla om samtal, instruktioner och tekniker i samband med sex, när det är en lämplig del av stödet.
Yrkesgrupperna kan också arbeta tillsammans. Sexologer kan ingå i team av vårdpersonal som arbetar med rehabilitering efter cancer i bäckenområdet. Det betyder att sexologen kan komplettera läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper när sjukdom eller behandling påverkar sexualitet och relationer. Efter cancer i bäckenområdet kan sexologen ingå i ett team tillsammans med vårdpersonal som arbetar med rehabilitering. Sådana team kan möta personer efter gynekologisk cancer, tarmcancer, urinblåsecancer eller cancer i det manliga könsorganet.1
En egen vårdbegäran innebär att du berättar för mottagningen hur du mår och varför du söker vård.12 Ibland finns det en blankett att fylla i. I vissa regioner kan du göra en egen vårdbegäran i inloggat läge på 1177.se.
Du bör kontakta mottagningen för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran. Personen som läser din vårdbegäran gör sedan en bedömning, och du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit.12
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du logga in på 1177.se för att kontakta många mottagningar och få information om hur du bokar tid.
Du kan själv välja vilken mottagning du vill vända dig till för att få öppenvård.11 Det gäller bland annat vårdcentral, barnmorskemottagning, ungdomsmottagning och mottagning för specialiserad öppenvård. Ibland behövs remiss till specialiserad öppenvård, och reglerna varierar mellan regionerna.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Där kan du till exempel boka, omboka eller avboka tider. Vissa mottagningar erbjuder också videosamtal.11
Du kan jämföra vårdcentraler och se vilka omdömen de har fått på sidan Hitta vård. Om du vill boka tid på en särskild mottagning kan du ibland skicka en egen vårdbegäran.11 Kontakta mottagningen för att få veta om det behövs.
Mer information om att välja mottagning och kontakta vården finns på 1177.
Kan jag kontakta en sexolog själv?
I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan remiss. En mottagning kan då vilja att du skickar en egen vårdbegäran, som också kan kallas egenremiss eller egenanmälan. I den berättar du för mottagningen hur du mår och varför du söker vård.12
Kontakta mottagningen för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran.12 Därefter gör mottagningen en bedömning och kallar dig om den bedömer att du behöver komma dit.
Kan jag välja mottagning själv?
Ja, du kan själv välja vilken mottagning du vill vända dig till för öppenvård. Det kan till exempel vara en vårdcentral, en barnmorskemottagning eller en mottagning för specialiserad öppenvård. För specialiserad öppenvård kan det ibland behövas remiss, beroende på reglerna i regionen där du är folkbokförd och där du vill söka vård.11
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.11 Du kan också välja att söka vård på en specialiserad öppenvårdsmottagning var du vill i Sverige, men kontrollera först vilka remissregler som gäller.