Neurolog

Vad är en neurolog?

Neurologen i vardagssvenska

En neurolog är en specialistläkare som är expert på nervsystemet och de sjukdomar som kan uppstå där. Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och alla nerver som finns i kroppen.¹ Det betyder att nervsystemet finns både centralt i kroppen och ute i kroppens olika delar.

Nervsystemet har betydelse för många av kroppens funktioner. När något inte fungerar som det ska i nervsystemet kan olika förmågor påverkas, till exempel rörelser, tal, sväljning, andning, minne, sinnen eller humör.² Det betyder inte att alla sådana besvär beror på en sjukdom i nervsystemet, men de funktionerna styrs eller påverkas av nervsystemet.

Vad neurologi omfattar

Neurologi är vetenskapen som studerar nervsystemet – hur det är uppbyggt, hur det fungerar och sjukdomar i nervsystemet.¹ Området handlar också om hur hjärnan, ryggmärgen och nerverna fungerar var för sig och tillsammans för att kontrollera olika funktioner i kroppen.

Nervsystemets uppgift är att ta emot och förmedla signaler från och till kroppens olika sinnen och kroppsdelar. På så sätt kan kroppens olika delar samarbeta.³ Hjärnan, ryggmärgen och nerverna bildar alltså ett sammanhängande system, även om de har olika delar och funktioner.

Utbildning och legitimation i korthet

För att utbildas till neurolog går man först läkarprogrammet och fortsätter sedan med specialistutbildning i neurologi.¹ Utbildningen innehåller därför först den grundläggande läkarutbildningen och därefter en fördjupning inom neurologi.

Läkarprogrammet omfattar sex års studier. Specialiststudierna i neurologi omfattar fem år.¹ Tillsammans beskriver det den utbildningsväg som leder fram till specialiteten neurologi.

En läkare är ett yrke som kräver legitimation inom hälso- och sjukvården.⁴ Legitimationen visar att personen har uppfyllt de krav på utbildning och praktisk erfarenhet som gäller för yrket.

Vad gör en neurolog?

Utreda symtom och ställa diagnos

Neurologen utreder orsaken till symtom från nervsystemet och ställer diagnos. Vid ett första besök får du berätta hur du mår och vilka symtom du har.¹ Därefter gör neurologen en läkarundersökning som innehåller en neurologisk undersökning.

En neurologisk undersökning kan omfatta kontroll av reflexer, känsel och musklernas naturliga spänning och motstånd i vila.¹ Neurologen kan också undersöka hur du rör dig, hur stark du är och hur väl du kan hålla balansen. Innan du lämnar ett ryggvätskeprov får du ofta göra en neurologisk undersökning, där läkaren bland annat prövar om du är stel i nacken, hur rörlig och stark du är och hur väl du kan hålla balansen.

Beställa och tolka undersökningar

Neurologen kan beställa röntgen eller en undersökning som mäter nervimpulser i exempelvis armar och ben.¹ En sådan undersökning kallas neurografi och mäter hur snabbt och effektivt signalerna färdas genom nerverna i olika delar av kroppen. Vårdpersonalen fäster elektroder på huden över den muskel eller nerv som ska undersökas och ger svaga elektriska stötar för att se hur muskeln eller nerven reagerar.

En EEG-undersökning mäter aktiviteten i hjärnans nervceller. Det gör inte ont och du mår som vanligt efteråt. En EEG-undersökning kan göras när du är vaken eller när du sover.⁵

Vad kan en neurolog hjälpa dig med?

Symtom som kan leda till neurologisk bedömning

En neurologisk bedömning kan bli aktuell när du har symtom som kan komma från nervsystemet. Besvärens orsaker kan vara olika, och en neurolog utreder vad symtomen beror på.

• Domningar kan vara ett symtom som neurologen utreder.¹
• Svårigheter att röra en kroppsdel kan vara ett symtom som neurologen utreder.¹
• Nedsatt känsel kan vara ett symtom som neurologen utreder.¹
• Huvudvärk kan vara ett symtom som neurologen utreder.¹

Andra symtom som kan förekomma vid sjukdomar i nervsystemet är dubbelseende, svårigheter att tala, svälja eller andas samt problem med minne, sinnen eller humör. Vilka besvär du får beror på vilken del av nervsystemet som är påverkad.

Sjukdomar i hjärna, ryggmärg och nerver

Neurologiska sjukdomar kan påverka hjärnan, ryggmärgen eller nerverna. De kan ha olika orsaker och ge olika slags besvär.

• Neurologiska sjukdomar kan vara sjukdomar i hjärnans blodkärl, till exempel stroke.

När bör du boka tid hos en neurolog?

När neurolog kan vara rätt specialist

En neurolog kan vara rätt specialist när du har en sjukdom i nervsystemet eller när det finns misstanke om en sådan sjukdom.¹ Det kan till exempel handla om besvär som behöver bedömas av specialistvård efter en första kontakt med vården.

Du börjar ofta med att kontakta en vårdcentral. Om läkaren där misstänker en neurologisk sjukdom kan läkaren skriva en remiss till en neurolog.¹ En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Remissen innehåller information om vilken vård du behöver, hur du mår, vilka symtom du har och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft. Du ska få veta varför remissen skickas och vilken vård du ska få på mottagningen som tar emot den. Om dina besvär blir värre medan du väntar ska du kontakta den som skrev remissen.⁷

Ibland görs en undersökning innan remissen skickas. Det kan till exempel vara en röntgen av hjärnan.¹ Därefter kan du få träffa en neurolog för att fortsätta utredningen.

Reglerna för remiss varierar mellan regioner och mottagningar. Till vissa mottagningar kan du själv skicka en egen vårdbegäran. Kontakta mottagningen du vill komma till för att ta reda på om det är möjligt och hur du ska göra.

Skillnaden mellan neurolog och närliggande yrkesroller

Neurolog och läkare på vårdcentral

Neurologiska sjukdomar upptäcks ofta på en vårdcentral eller hälsocentral. I andra fall upptäcks de inom akutsjukvården.¹

Om en läkare på vårdcentralen misstänker en neurologisk sjukdom skickas en remiss till neurologen. Därefter träffar du neurologen för att fortsätta utredningen. Neurologen är specialist på sjukdomar och symtom från nervsystemet och utreder bland annat orsaken till symtomen.¹

Skillnaden är alltså att läkaren på vårdcentralen ofta gör den första bedömningen, medan neurologen har särskild kunskap om sjukdomar och symtom från nervsystemet. Vilken läkare du träffar först kan variera beroende på var du söker vård och vilka besvär du har.

Neurolog och andra specialister

Vid en hjärntumör har de olika specialisterna olika roller. Neurologen är delaktig i planeringen av behandlingen, medan neurokirurgen och onkologen bidrar med andra delar av vården.

• Neurologen planerar behandlingen tillsammans med neurokirurg och onkolog.¹
• Det är neurokirurgen som opererar hjärntumörer.¹

Behöver du remiss till neurolog?

När remiss behövs

Om du behöver specialistvård kan du ibland behöva en remiss för att få komma till en annan mottagning än den du först hade kontakt med. En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård.⁷

Vilka mottagningar som kräver remiss varierar.⁷ På en del mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid, medan vissa regioner inte har något krav på remiss alls för specialistvård. Därför bör du ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till.

Varje region bestämmer själv vilka regler som gäller för remisser.⁷ Om du vill söka specialistvård i en annan region kan du därför behöva kontrollera reglerna både i din egen region och i regionen där mottagningen finns.

Så går en remissväg till

Oftast är det en läkare som skriver en remiss.⁷ Det kan också vara till exempel en sjuksköterska på en barnavårdscentral.

En remiss innehåller information om vilken vård du behöver.⁷

Hitta och boka en neurolog

Vilken vårdnivå kan du börja med?

Du kan börja på en vårdcentral när du har besvär som behöver bedömas. Där kan du få behandling för många olika typer av besvär och sjukdomar. Om du behöver specialistvård ska du hänvisas till rätt typ av mottagning.⁸ En neurolog arbetar med specialistvård för sjukdomar och symtom från nervsystemet.¹

Du kan ibland behöva en remiss för att få komma till en specialistmottagning. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar mellan regionerna. I många regioner kan du i stället skicka en egen vårdbegäran till en specialiserad mottagning.⁷ Kontakta mottagningen för att få veta vad som gäller och om du ska skicka in en egen vårdbegäran.

Hitta och kontakta mottagningen

Du kan själv välja vilken vårdcentral eller mottagning du vill gå till när du behöver öppenvård. Det gäller också mottagning för specialistvård, men ibland behöver du ha en remiss. Du kan söka öppenvård på en mottagning var du vill i Sverige.⁸ Om du väljer vård i en annan region kan patientavgiften och reglerna för remiss vara andra.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Du kan till exempel boka, omboka eller avboka tider.

Vanliga frågor om att gå till en neurolog

Frågor inför besöket

Vad händer vid det första besöket hos neurologen?

Vid det första besöket får du berätta hur du mår och vilka symtom du har.¹ Neurologen gör en läkarundersökning där det ingår att göra en neurologisk undersökning. Det kan hjälpa neurologen att gå vidare med rätt undersökningar.

Får jag ställa frågor och be om mer information?

Du ska få information som går att förstå om din vård.³ Ställ frågor om du inte förstår informationen.⁵ Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Frågor om undersökningar

Hur går ett vaken-EEG till och hur länge tar det?

Vid ett vaken-EEG får du halvligga med drygt 20 elektroder fästa i hårbotten. Undersökningen tar cirka en timme och gör inte ont.⁵ Ett EEG mäter aktiviteten i hjärnans nervceller.