En kurator arbetar med människor i svåra vardagssituationer och kan ge samtalsstöd samt vägleda och samordna samhällets resurser utifrån sociallagstiftningen. Hos en kurator kan du få hjälp när du behöver en fast samtalskontakt eller när stödet du redan får inte riktigt räcker.
En kurator kan bli en fast samtalskontakt när stödet du redan får inte riktigt räcker.1 Det kan till exempel vara när du behöver någon att prata med under en svår period i livet. Kuratorer kan arbeta med människor som har svåra situationer i vardagen.2 En kurator kan kopplas in när stödet från sjuksköterskor inte riktigt räcker till.1
Kuratorn har socialrättslig utbildning och kan därför vägleda dig bland samhällets resurser utifrån sociallagstiftningen. Det kan också innebära att kuratorn samordnar sådana resurser.1 Rollen handlar alltså om socialt stöd och om att hjälpa dig att hitta rätt stöd utifrån din situation.
Kuratorer kan möta både enskilda personer och grupper, till exempel familjer eller andra gemenskaper. Arbetet kan finnas i olika delar av samhället, bland annat inom vården, skolan och kommunal verksamhet.
Hälso- och sjukvårdskurator blev ett legitimationsyrke i Sverige den 1 juli 2019. Titeln hälso- och sjukvårdskurator är skyddad, vilket innebär att bara den som har legitimation får använda den.3
För att ansöka om legitimation behöver personen först ha en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen från högskola eller universitet.3 Examen ska vara klar innan ansökan om legitimation skickas in. Socialstyrelsen kontrollerar utbildningen och beslutar om legitimation.
Det finns därför en skillnad mellan att arbeta som kurator i olika verksamheter och att använda den skyddade titeln hälso- och sjukvårdskurator. När du träffar en kurator inom hälso- och sjukvården kan du fråga vilken utbildning och legitimation personen har. Mer information om legitimation finns på Socialstyrelsens webbplats.
En kurator kan ge samtalsstöd när du behöver en fast samtalskontakt.1 Samtalen kan hjälpa dig att sätta ord på sådant som är svårt och att få stöd i förändringar som kan vara svåra att klara på egen hand.4 Kuratorn lyssnar på hur du har det och försöker förstå vilka delar av din situation som påverkar dig.
Arbetet kan också innebära att gå igenom dina behov, din situation, dina styrkor och dina svårigheter.2 Tillsammans kan ni komma fram till vilka mål som är viktiga för dig och hur du bäst kan nå dem. Kartläggningen kan handla om både vardagen och sådant stöd som redan finns omkring dig.
Utifrån det ni har kommit fram till kan kuratorn hjälpa dig att göra en handlingsplan. Planen kan ge struktur åt nästa steg och hjälpa dig att hantera eller anpassa dig till din situation. Den kan också följas upp för att se om stödet behöver ändras. Kuratorn kan följa upp hur din situation utvecklas och om planen behöver justeras. Uppföljningen kan också ge en bild av om stödet har blivit bättre för dig.2
Kuratorn kan vägleda och samordna samhällets resurser utifrån sociallagstiftningen.
Samtal med kurator kan ingå i stöd och behandling vid utmattningssyndrom. Vid utmattningssyndrom kan behandlingen innehålla flera olika former av hjälp och stöd, däribland samtal med kurator, psykolog eller arbetsterapeut.6 Kurator kan vara en av de yrkesgrupper som erbjuder samtalsstöd vid utmattningssyndrom.
En kurator kan vara en samtalskontakt vid ångest, oro och sömnsvårigheter som hänger ihop med stress. Samtalsstöd kan hjälpa dig att förstå sambandet mellan hur du har levt och varför du har blivit sjuk.6 Du kan också få stöd att hantera stress på ett bra sätt. Samtalsstöd och terapi kan ges både enskilt och i grupp.
Kurator kan ge stöd när du har varit med om sorg eller en kris.7 Stöd kan också vara aktuellt när något svårt gör att allt känns tungt och du inte riktigt vet hur du ska hantera det.
Kuratorns socialrättsliga kompetens kan användas för att vägleda kring samhällets resurser.1 Det kan handla om att söka fram information om stöd och hänvisa dig till resurser som kan underlätta vardagen. Sådana resurser kan till exempel gälla mat, barnomsorg, vård, boende eller juridisk hjälp.
En kurator kan vara en lämplig samtalskontakt när stress påverkar din sömn och du samtidigt får ångest eller hjärtklappning.7 Sådana besvär kan vara skäl att söka stöd, särskilt om stressen fortsätter eller om du har svårt att hantera den på egen hand. Stress kan också bero på sorg, en kris eller en sjukdom.8
Kontakta vården om ditt psykiska mående påverkar vardagen och du har haft det så i några veckor eller längre.9 Det kan till exempel handla om oro, sömnsvårigheter, stress, ångest eller nedstämdhet. Samtal med kurator kan ingå i stöd och behandling vid stressrelaterade besvär, och en kurator kan vara aktuell när du behöver en fast samtalskontakt.1
Det är bra att söka hjälp tidigt om du har besvär som du tror beror på stress.6 Stressjukdomar kan ta lång tid att läka, och tidigt stöd kan därför vara viktigt. Du behöver inte vänta tills besvären har blivit svåra innan du berättar hur du mår.
En psykolog har i första hand uppgifter som rör psykisk ohälsa. Psykologens uppgift är att utreda, diagnostisera och behandla psykisk ohälsa.1 Psykologer använder psykologiska bedömningar och samtalsterapi för att hjälpa människor att hantera problem i livet och relationer samt psykisk ohälsa.10
Kuratorns särskilda kompetens i sjukvården är socialrättslig. Den handlar om att vägleda och samordna samhällets resurser utifrån sociallagstiftningen.1 Skillnaden är därför ofta att psykologen arbetar med psykologisk bedömning och behandling, medan kuratorn särskilt kan hjälpa dig att förstå och hitta stöd i samhället.
Läkaren har det övergripande medicinska ansvaret i rehabiliteringen. Läkaren ansvarar också för att skicka remisser till de yrkesgrupper som behöver involveras i vården eller rehabiliteringen.1 En remiss kan innehålla information om vilken vård du behöver, hur du mår och vilka symtom du har.11
Om du vill träffa en kurator eller få annan samtalskontakt beror vägen in på vilken mottagning du vill kontakta. Reglerna för remiss är olika mellan regionerna. Vissa regioner har inget krav på remiss alls.13 Därför är det bra att kontrollera vad som gäller hos den mottagning du vill komma till och i den region där du söker vård.
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral. På vårdcentralen görs en första bedömning av dina besvär.11 Du kan där få prata med en kurator eller psykolog, beroende på vilken hjälp du behöver och vad mottagningen erbjuder. Du behöver inte själv veta vilken mottagning du ska kontakta vid den första kontakten.
Vissa mottagningar kräver alltid en remiss från en läkare för att du ska få en tid.11 Vilka mottagningar som kräver remiss varierar. En remiss är ett meddelande med information om att du behöver en särskild bedömning, undersökning eller behandling.13 I remissen kan det stå hur du mår, vilka symtom du har och vilken vård du behöver.
Du kan börja på en vårdcentral om du inte vet vilken samtalskontakt som passar. Personalen kan bedöma dina besvär och hjälpa dig vidare till en psykiatrisk mottagning eller en samtalsmottagning om det behövs.
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till när du behöver öppenvård. Du kan också välja att tillhöra en vårdcentral, vilket kallas att lista sig. Öppenvård kan till exempel vara vård på en vårdcentral eller på en mottagning för specialiserad öppenvård. Ibland krävs det remiss till specialiserad öppenvård, beroende på reglerna i regionen där du är folkbokförd och där du vill söka vård.13
På vårdcentralen kan du träffa en läkare och få prata med en kurator eller psykolog vid stressrelaterade besvär.7 Vårdcentralen kan också hjälpa dig vidare till en psykiatrisk mottagning om det behövs.9
Om du arbetar kan du ibland få hjälp hos företagshälsovården.9 Vilka möjligheter som finns beror på om din arbetsgivare är ansluten till företagshälsovården.7
Om du studerar på högskolan kan du kontakta studenthälsan, som ibland kan erbjuda samtalsstöd.
Kan en kurator vara en fast samtalskontakt?
Ja. Om stödet du redan får inte riktigt räcker kan en kurator kopplas in som en fast samtalskontakt.1 Samtal med kurator kan ingå i stöd och behandling, till exempel vid utmattningssyndrom.6
Kan kuratorn hjälpa mig att hitta stöd i samhället?
Ja. Kuratorn kan vägleda och samordna samhällets resurser utifrån sociallagstiftningen.1 Det kan innebära att du får information om vilket stöd som finns och hjälp att komma i kontakt med rätt verksamhet.2
Vilken utbildning krävs för att bli hälso- och sjukvårdskurator?
Först behöver personen ansöka om en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen vid en högskola eller ett universitet. När examen är klar kan personen ansöka om legitimation.3
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En del av arbetet är att söka fram information om resurser i samhället och hänvisa dig vidare.2 Kuratorn kan till exempel hjälpa dig att hitta stöd kring:
Vilket stöd som blir aktuellt beror på dina behov och din situation. Kuratorn kan hjälpa dig att få kontakt med rätt resurs och att förstå vad nästa steg är. Det kan också handla om att få hjälp att hitta stöd som underlättar vardagen. Kuratorns uppgift kan då vara att koppla ihop dina behov med den hjälp som finns i samhället.5 På så sätt kan samtalsstödet kombineras med praktisk vägledning i vardagen.
Socialarbetare kan hjälpa personer och familjer att hantera skilsmässa eller arbetslöshet. De kan också hjälpa dig att anpassa dig efter en plötslig eller långvarig sjukdom.2 Stödet kan omfatta att bedöma dina behov, din situation, dina styrkor och dina svårigheter för att bestämma mål och hur du kan nå dem.
En socialarbetare kan tillsammans med dig skapa en handlingsplan för att hantera eller anpassa dig till din situation. Hen kan också följa upp din situation för att se om stödet har blivit bättre. Det kan vara värdefullt när flera delar av livet påverkas samtidigt.
En kurator kan kopplas in när stödet från sjuksköterskor inte riktigt räcker till.1 Du kan då behöva en fast samtalskontakt. Kuratorn kan ge samtalsstöd och hjälpa till att koppla ihop dina behov med den hjälp som finns i samhället.
Kurator kan ge stöd inom rehabilitering tillsammans med andra yrkesgrupper.1 Rehabiliteringen ska följa en plan som utgår från dina behov, och de yrkesgrupper som deltar ska arbeta tillsammans. Vid allvarlig sjukdom, exempelvis cancer, kan kuratorn också ge stöd kring närståendes situation.
När en närstående är sjuk kan vardagen påverkas på flera sätt. En socialarbetare kan hjälpa familjer att hantera en närståendes allvarliga sjukdom.2 Kuratorns stöd kan därför handla både om dina egna känslor och om praktiska eller sociala frågor som uppstår runt sjukdomen.
Du behöver inte själv veta vilken mottagning du ska kontakta när du söker hjälp för psykiska besvär.9 Du får hjälp med det vid en första kontakt. Det kan därför räcka att beskriva vad du har besvär med och hur det påverkar din vardag.
Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.9 Du kan också kontakta många mottagningar genom att logga in och skicka ett meddelande. Vilka kontaktvägar som finns kan variera mellan regionerna.
Om du är ung kan du också prata med någon inom elevhälsan eller kontakta studenthälsan om du studerar på högskolan. Den som arbetar kan ibland få hjälp hos företagshälsovården.
Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att skada dig själv eller ta ditt liv, eller om du har tankar på att skada någon annan.9
Vid allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.9 Om du är orolig för någon annan som har sådana tankar eller planer kan du försöka hjälpa personen att kontakta vården.
Sjuksköterskan kan svara på frågor, vägleda dig genom vården och stötta dig under en normal krissituation.1 Sjuksköterskan kan också ha en tät dialog med dig och upptäcka när vård eller rehabilitering behöver sättas in. Kuratorn blir då en annan del av teamet, med fokus på sociala frågor, samtalsstöd och samhällets resurser.
Sjukhuskyrkans präster och diakoner kan erbjuda samtalsstöd på liknande sätt som en kurator. De är utbildade i att samtala med människor i kris och om existentiella frågor.1 Om du tillhör ett annat trossamfund kan sjukhuskyrkan hjälpa dig att få kontakt med det.
Stödlinjer och telefonjourer kan också ge tillfälligt råd och stöd. Utbildning och erfarenhet varierar mellan personer som svarar i stödlinjer. En del är volontärer med egen erfarenhet, en del har utbildning i att ge medmänskligt stöd och en del stödlinjer har professionellt utbildad personal.12 En stödlinje kan därför vara ett sätt att få någon att prata med, medan en kurator i sjukvården ingår i vårdens arbete och kan bidra med socialrättslig vägledning.
I vissa regioner kan du i stället kontakta en specialiserad mottagning direkt genom en egen vårdbegäran.13 Det kan också kallas egenremiss eller egenanmälan. En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård.11 I vissa regioner kan du skicka den genom att logga in på 1177.se.13
Kontakta den mottagning du vill komma till för att få veta om du ska skicka en egen vårdbegäran. Personen som läser din vårdbegäran gör sedan en bedömning och du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.4
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Du kan till exempel skicka ett meddelande eller boka, omboka och avboka tider. Vissa mottagningar erbjuder också videosamtal, där du träffar vårdpersonal genom dator, telefon eller surfplatta.13
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Det kan vara ett alternativ om du är osäker på vilken vårdcentral eller mottagning som passar. Du behöver inte själv veta vilken mottagning du ska kontakta vid den första kontakten.9
Vilka kontaktvägar och remissregler som gäller kan variera mellan regionerna.13 Välj region på 1177 för att få information som gäller där du bor.
Är hälso- och sjukvårdskurator ett legitimationsyrke?
Ja, hälso- och sjukvårdskurator är ett legitimationsyrke i Sverige. Yrkestiteln är skyddad, vilket betyder att bara den som har legitimation får kalla sig för hälso- och sjukvårdskurator.3
Det krävs legitimation för att få arbeta inom vissa yrken i hälso- och sjukvården och använda vissa yrkestitlar. Socialstyrelsen avgör vem som får legitimation och vilka krav som behöver vara uppfyllda.14
Måste jag ha remiss för att få träffa en kurator?
Det beror på vilken mottagning du vill kontakta och vilka regler som gäller i din region.13 Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral, där en första bedömning kan göras.11
Om du vill komma till en mottagning för specialiserad öppenvård kan remiss ibland behövas.13 Vilka mottagningar som kräver remiss varierar, så kontrollera vad som gäller på den mottagning du vill kontakta.11
Kan jag skicka en egen vårdbegäran?
I vissa regioner kan du själv skriva en egen vårdbegäran till en specialiserad mottagning.8 I den berättar du hur du mår och varför du söker vård.11
En del mottagningar har blanketter för egen vårdbegäran. I vissa regioner kan du göra den genom att logga in på 1177.13 Kontakta mottagningen för att ta reda på om du ska skicka en egen vårdbegäran.
Får jag själv välja mottagning?
Ja, du kan själv välja vilken mottagning du vill vända dig till för öppenvård. Det gäller bland annat vårdcentraler och mottagningar för specialiserad öppenvård.13
Om du söker specialiserad öppenvård kan remissreglerna i din region påverka hur du går till väga. Du kan också välja att tillhöra en vårdcentral, vilket kallas att lista sig.13
Hur bokar eller kontaktar jag en mottagning?
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Där kan du till exempel skicka ett meddelande och boka, omboka eller avboka tider.13
Vissa mottagningar erbjuder också videosamtal genom dator, telefon eller surfplatta.13 Om du är osäker på vilken mottagning du ska kontakta kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.4