Hudläkare/Dermatolog

Vad är en hudläkare?

Hudläkare och dermatolog betyder samma yrkesroll

En hudläkare är en medicinsk specialist som bedömer, diagnostiserar och behandlar besvär och sjukdomar i huden.¹ Det betyder att orden beskriver samma yrkesroll.

Hud- och könssjukdomar är en basspecialitet för läkare i Sverige.² En hudläkare har alltså först utbildat sig till läkare och därefter utbildat sig vidare inom sin specialitet. Arbetet kan också innebära att hudläkaren samarbetar med andra specialister när en persons vård behöver flera olika kunskapsområden.

Utbildningen i korthet

Utbildningen till hudläkare börjar med läkarutbildning och följs av specialisering i dermatologi. Läkarprogrammet omfattar sex års studier och specialiseringen i dermatologi fem års specialiststudier.¹

I Sverige genomförs specialiseringen som specialiseringstjänstgöring. Den består av arbete som läkare under handledning och kompletterande utbildning. Specialiseringstjänstgöringen ska genomföras under minst fem år och sex månader och inledas med minst sex månaders bastjänstgöring.²

Under utbildningen har läkaren ett individuellt utbildningsprogram som utgår från målen för bastjänstgöringen och specialiteten. Programmet ska följas upp regelbundet och ändras om det behövs. Läkaren får också fortlöpande handledning i form av stöd och vägledning.²

Vad specialistkompetensen innebär

För specialistkompetens krävs bland annat godkänd bastjänstgöring, rätt tjänstgöringstid och uppfyllda kompetenskrav för specialiteten. Kompetensen bedöms fortlöpande under specialiseringstjänstgöringen och bedömningarna ska dokumenteras. Innan läkaren ansöker om bevis om specialistkompetens görs en samlad bedömning av om kompetenskraven är uppfyllda. För att få bevis om specialistkompetens ska läkaren ha ett intyg om godkänd bastjänstgöring, uppfylla kraven på tjänstgöringstid och utbildningsaktiviteter samt uppfylla kompetenskraven för specialiteten.²

En legitimation krävs för att arbeta som läkare och använda den skyddade yrkestiteln. Socialstyrelsen beslutar om legitimation och vilka krav som måste vara uppfyllda.³ Kraven omfattar bland annat viss utbildning och praktisk erfarenhet.

Specialistkompetens och legitimation är därför två olika saker: legitimationen gäller rätten att arbeta som läkare, medan specialistkompetensen visar att läkaren har uppfyllt kraven för ett särskilt medicinskt område.

Vad gör en hudläkare?

Bedömer hudbesvär och ställer diagnos

Vid det första besöket undersöker hudläkaren dig och låter dig berätta om dina symtom. Det ger hudläkaren underlag för att bedöma dina besvär och planera den fortsatta utredningen. Hudförändringar utreds för att kunna ställa en diagnos. I vissa fall kan en läkare på en vårdcentral skicka bilder av en hudförändring till hudläkaren för bedömning på distans med hjälp av teledermatoskopi.¹ Om ett vävnadsprov tas undersöks den borttagna vävnaden i mikroskop, och resultatet brukar komma inom tre till sex veckor.⁴

Om det finns misstanke om hudcancer kan hudläkaren undersöka huden över hela kroppen med ett dermatoskop. Ett dermatoskop förstorar det som hudläkaren tittar på. Ibland behövs fler undersökningar, till exempel röntgen, eller ett vävnadsprov.¹ Ett vävnadsprov kallas också biopsi.

Planerar och genomför behandling

När undersökningarnas resultat är klara sätter hudläkaren upp en behandlingsplan. Behandlingen kan ofta bestå av olika salvor och krämer.¹ Läkemedel för huden finns också som gel, puder, vätska, skum eller schampo. Vilken form som passar kan bland annat bero på om huden är torr, fuktig, fet eller täckt av hår.⁵

Vad kan en hudläkare hjälpa dig med?

Inflammatoriska och vanliga hudbesvär

En hudläkare kan hjälpa till med flera vanliga hudbesvär. Det kan till exempel handla om eksem eller svår akne. Behandling med ljus eller laser används för att behandla besvär på huden, till exempel eksem, utslag eller hudförändringar.⁷

• Eksem är ett besvär som en hudläkare kan bedöma och behandla.¹
• Svår akne är ett besvär som en hudläkare kan bedöma och behandla.¹
• Psoriasis ger utslag på huden och kan behandlas med olika behandlingar.⁷
• Atopiskt eksem ger torr hud och kliande utslag.⁷

Vid olika hudsjukdomar kan behandlingen bestå av salvor och krämer. Läkemedel för huden finns också som gel, puder, vätska, skum och schampo. Kräm, salva och gel används bland annat mot eksem och psoriasis.

När bör du boka tid hos en hudläkare?

När hudläkare kan vara rätt bokning

Många besvär och sjukdomar i huden kan skötas på en vårdcentral. Om det inte blir bättre kan allmänläkaren be en hudläkare om en bedömning och en behandlingsplan.¹ Det kan därför vara rätt att börja på vårdcentralen när dina hudbesvär inte förbättras, även om du senare behöver träffa en hudläkare.

Om du vet att du har, eller misstänker, en hudförändring som kan vara cancer skickas ofta en remiss till en hudläkare. En hudförändring kan ibland bedömas genom att en läkare på vårdcentralen skickar bilder till hudläkaren. Vid misstanke om hudcancer kan hudläkaren undersöka hela huden med ett dermatoskop.¹

Ett sår som inte läker eller som inte förväntas läka inom fyra till sex veckor räknas som ett svårläkt sår. Sådana sår kan ha många olika grundorsaker som behöver utredas och behandlas. Vid behov kan du få en remiss till en specialistmottagning på sjukhus för en mer detaljerad undersökning av till exempel en hudläkare. Ett atypiskt sår ska remitteras till en hudmottagning för utredning och behandling.⁸

Du kan börja med att kontakta en vårdcentral. Ibland krävs remiss för att få komma till specialiserad öppenvård, och reglerna skiljer sig mellan regionerna.⁹ I många regioner kan du själv kontakta en specialiserad läkare genom en egen vårdbegäran, som också kallas egenremiss. Ta reda på vad som gäller hos mottagningen du vill komma till. En remiss innehåller information om vilken vård du behöver, dina symtom och tidigare sjukdomar och besvär. Du ska få veta varför remissen skickas och vilken vård du ska få på mottagningen som tar emot den.

Skillnaden mellan hudläkare och närliggande yrkesroller

Hudläkare och allmänläkare

Många besvär och sjukdomar i huden kan skötas av en allmänläkare.¹ Om besvären inte blir bättre kan allmänläkaren be en hudläkare om en bedömning och en behandlingsplan.

En hudläkare är specialist på sjukdomar och besvär i huden.¹ Hudläkaren bedömer olika besvär och förändringar i huden, till exempel eksem, svår akne och hudcancer. Vid misstanke om hudcancer kan hudläkaren också bedöma bilder på en hudförändring på distans.

En läkare på vårdcentralen kan skicka bilder till hudläkaren för bedömning på distans vid misstanke om hudcancer. Bedömningen kan göras med hjälp av teledermatoskopi. Det kan vara ett sätt att få hudläkarens bedömning utan att du först behöver träffa hudläkaren på mottagningen. Det vanligaste är att träffa en hudläkare efter att en allmänläkare på vårdcentralen eller hälsocentralen har skickat en remiss till en hudmottagning.¹ Ibland kan du själv skriva en egen vårdbegäran om du vill boka tid på en särskild mottagning. Reglerna för remiss varierar mellan regionerna och mottagningarna.⁹

Hudläkare och andra specialister

Vid djup eller spridd hudcancer kan hudläkaren planera behandlingen tillsammans med en onkolog.

Behöver du remiss till hudläkare?

När remiss kan behövas

En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård.¹⁰ Det kan till exempel handla om att du behöver träffa en hudläkare för en särskild bedömning, undersökning eller behandling.

Vid ett vanligt vårdbesök på vårdcentralen görs en första bedömning av dina besvär. Du kan sedan få en remiss till en hudläkare om det behövs och om du vill gå vidare till specialistvård.¹⁰ Oftast är det en läkare som skriver remissen.

Vilka hudmottagningar som kräver remiss varierar mellan mottagningar och regioner. Varje region bestämmer själv vilka regler som gäller för remisser.¹⁰ Därför behöver du ta reda på vad som gäller på den mottagning du vill komma till och i den region där du är folkbokförd.

Egen vårdbegäran

I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialistläkare utan remiss.¹⁰ En del mottagningar vill då att du skickar in en egen vårdbegäran. Du kan kontakta mottagningen för att få veta om det är möjligt och hur du ska göra.

En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård.

Hitta och boka en hudläkare

Välj vårdnivå och mottagning

Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till när du behöver öppenvård.⁹ På varden.se kan du söka efter mottagningar och läsa deras kontaktuppgifter innan du bokar.

Specialiserad öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus. Den ges oftast på en särskild mottagning med specialistläkare, till exempel en hudmottagning. Du kan välja att söka vård på en specialiserad öppenvårdsmottagning var du vill i Sverige, men ibland behöver du ha en remiss.⁹

En vårdcentral kan behandla många olika typer av besvär och sjukdomar. Du som behöver specialiserad vård ska bli hänvisad till rätt typ av mottagning.⁹ Om du är osäker på vilken väg som passar kan du börja på vårdcentralen och be om hjälp att hitta rätt mottagning. På varden.se kan du gå vidare till vårdgivarens webbplats när du har hittat en mottagning.

Kontakta mottagningen

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Du kan till exempel boka, omboka eller avboka tider.⁹ Kontrollera på mottagningens sida vilka e-tjänster som finns och använd länken till vårdgivarens bokning om den erbjuds.

Vanliga frågor om att gå till en hudläkare

Vad är skillnaden mellan hudläkare och dermatolog?

Hudläkare är det vardagliga namnet på en dermatolog. Hudläkaren är specialist på sjukdomar och besvär i huden, till exempel eksem, svår akne och hudcancer.¹ Det är alltså två namn för samma specialist inom hudsjukdomar.

Behöver jag alltid remiss till hudläkare?

Det varierar mellan regioner och mottagningar om remiss krävs. Därför behöver du ta reda på vilka regler som gäller på mottagningen du vill besöka. I många regioner kan du skicka in en egen vårdbegäran till en specialistmottagning.¹⁰

En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård. Mottagningen bedömer sedan din vårdbegäran och kallar dig om de bedömer att du behöver komma dit.

Vad händer vid det första besöket?

Vid det första besöket undersöker hudläkaren dig och du får berätta om dina symtom.¹ Hudläkaren kan ibland vilja göra fler undersökningar eller ta ett vävnadsprov.

Vid misstanke om hudcancer kan hudläkaren undersöka hela huden med ett dermatoskop.¹