Dietist

Vad är en dietist?

Dietistens roll i vardagen

En dietist är specialist på kost och näring. Dietisten hjälper människor att anpassa maten för bättre hälsa och för att förebygga sjukdom. Dietisten kan också ge råd och behandling när en sjukdom påverkar näringsintaget eller vikten.¹

Vid ett besök får du berätta om dina matvanor och om besvär som kan påverka näringsintaget eller vikten. Det kan till exempel handla om illamående, sämre aptit, diarré eller förändrad smak. Dietisten kan gå igenom dina matvanor, din livsstil och både nuvarande och tidigare sjukdomar för att planera kosten efter dina behov.¹

En dietist kan hjälpa till att anpassa måltiderna efter dina förutsättningar. Om det är svårt att tugga eller svälja kan maten till exempel behöva ha en mjukare konsistens. Ibland kan måltider behöva kompletteras med näringsdryck eller annat kosttillägg.²

Under besöket kan ni tillsammans bestämma vad som ska göras utifrån dina behov och förutsättningar. Du kan också få råd om mat och måltider tillsammans med din familj.

Utbildning och legitimation

Dietistutbildningen är en treårig universitetsutbildning.¹ Dietister har en särskild utbildning inom nutritionsområdet, alltså området som handlar om näring.

Dietister är legitimerade.¹ Det betyder att dietist är en skyddad yrkestitel och att det krävs legitimation för att arbeta som dietist inom vården.³

Socialstyrelsen bestämmer kraven för legitimation och kontrollerar rätten till legitimation.³ Kraven innebär bland annat att personen ska ha en viss utbildning och praktisk erfarenhet. En legitimation kan återkallas i vissa fall.

Kost som en del av vården

Vid många sjukdomar är kosten en viktig del av den medicinska behandlingen.² Kost och näring kan behöva anpassas när en sjukdom eller dess behandling påverkar hur du äter, dricker eller tar upp näring.

Dietister kan arbeta på avdelningar och mottagningar på sjukhus samt via vårdcentraler.² I vissa delar av vården arbetar dietisten tillsammans med andra yrkesgrupper, till exempel läkare och sjuksköterskor. Du kan få prata om mat, dryck, läkemedel och fysisk aktivitet under ett besök, eftersom sådant kan ingå i planeringen av din kost.

Dietistens råd kan handla om att förebygga, behandla eller lindra sjukdom.² Målet med kostplaneringen är att maten ska passa din sjukdom, din livssituation och dina behov.

Vad gör en dietist?

Samtalet och kartläggningen

Ett besök hos dietisten börjar med ett samtal om mat och matvanor. Du får berätta vad du brukar äta under en dag, hur ofta du äter och i vilka mängder. Samtalet kan också handla om vad du dricker och hur mycket du brukar dricka under en dag.⁴

Dietisten kan fråga vilka läkemedel du tar. Ni kan även prata om fysisk aktivitet, alltså hur ofta och hur mycket du rör på dig.⁴ Ibland pratar ni också om hur det fungerar att gå på toaletten.

Det är vanligt att du får väga dig och att din längd mäts.⁴ Dietisten kan ta hänsyn till tidigare och nuvarande sjukdomar, din livsstil och dina matvanor när situationen kartläggs.¹ I vissa fall kan dietisten också gå igenom provsvar från blodprover för att se om det finns näringsbrister som behöver justeras.

Kartläggningen kan utgå från flera delar av din vardag, till exempel vad du äter och dricker, hur måltiderna fungerar och vilka läkemedel du använder. Om du har fått rådet att föra matdagbok kan du skicka den i förväg enligt de instruktioner du fått eller ta med den till besöket. Du kan också skriva ner frågor som du vill ta upp.

Vad kan en dietist hjälpa dig med?

Sjukdomar där kost kan vara en del av behandlingen

Kost- och näringsplaner kan behövas vid diabetes, fetma, undernäring, hjärt-kärlsjukdomar, matallergier och njursjukdomar.¹ Dietisten kan då ge stöd när kosten behöver anpassas efter sjukdomen.

Vid diabetes kan dietisten ge information om kost som bidrar till ett bra och stabilt blodsocker.¹ Barn med mjölkallergi eller äggallergi får träffa en dietist. Dietisten går igenom vilken mat barnet kan äta och vad barnet ska undvika.⁵

Vid matallergi kan det vara viktigt att få hjälp med maten, eftersom vissa livsmedel behöver undvikas. För barn med allergi mot baslivsmedel som mjölk och ägg ingår dietistkontakt i behandlingen.

När sjukdom eller behandling påverkar ätandet

En sjukdom eller behandling kan göra det svårare att äta och få i sig tillräckligt med näring. Det kan till exempel hända vid cancer.

Cancer eller cancerbehandling kan till exempel orsaka illamående, sämre aptit, diarré eller förändrad smak.¹

När sådana besvär påverkar ätandet kan dietisten hjälpa dig att planera kosten så att du får i dig tillräckligt med näring.

När bör du boka tid hos en dietist?

När dietist kan vara rätt bokning

Det kan vara aktuellt att träffa en dietist när en sjukdom eller behandling påverkar hur du äter eller får i dig näring.¹ Vid sjukdom kan matvanorna förändras så att du äter och dricker mindre. Då kan du behöva hjälp med näring för att inte gå ner i vikt och tappa kraft och ork. Du kan också få råd om hur du gör måltiderna lättare att äta. Ibland behöver måltider kompletteras med näringsdryck eller annat kosttillägg.² Det kan till exempel handla om att behandlingen kräver specialkost eller förändringar i valet av mat. Dietist kan också vara relevant om du ofrivilligt går ner i vikt i samband med sjukdom.⁶

För barn kan en dietist vara aktuell vid tillväxtfördröjning.⁶ Barn med mjölkallergi eller äggallergi får träffa en dietist, som går igenom vilken mat barnet kan äta och vad barnet ska undvika.⁵

Skillnaden mellan dietist och närliggande yrkesroller

Dietistens särskilda kompetens

Dietistens särskilda område är nutritionsområdet. Det betyder att dietisten har utbildning med fokus på hur mat och näring kan användas i vården. Dietister hjälper till att förändra kost- och matvanor för att förebygga, behandla och lindra sjukdom. Vid många sjukdomar är kosten en viktig del av den medicinska behandlingen.²

Dietistens kompetens skiljer sig därför från andra vårdroller genom den särskilda utbildningen inom nutrition. Förskrivaren kan däremot tillhöra flera olika yrkesgrupper. Exempel på förskrivare är dietist, distriktsjuksköterska, sjuksköterska inom kommun och läkare.²

Dietisten är en av de yrkesgrupper som kan vara förskrivare av nutritionsprodukter.² Det kan till exempel handla om näringsdryck eller annat kosttillägg när maten inte räcker för att täcka behovet av energi och näring. Att en dietist kan vara förskrivare betyder inte att alla nutritionsprodukter skrivs ut av en dietist; även andra förskrivare kan ha den uppgiften.

Samarbete med andra i vården

Dietisten arbetar inte alltid ensam. Dietisten kan ingå i ett vårdteam tillsammans med bland andra läkare och sjuksköterskor.

Behöver du remiss till dietist?

Remissreglerna varierar

Om du vill träffa en dietist behöver du först ta reda på vilka regler som gäller där du bor och på den mottagning du vill komma till. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar mellan mottagningar och regioner. Varje region bestämmer själv vilka regler som gäller för remisser.⁷

På vissa mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid. På andra mottagningar kan du kontakta mottagningen direkt. Fråga därför mottagningen du vill komma till om du behöver en remiss och hur du ska gå till väga.⁷

Vägar till dietist

Du kan få kontakt med en dietist via vårdcentralen.² Där kan du få en första bedömning av dina besvär och vid behov få hjälp att komma vidare till en dietist.

I vissa regioner krävs remiss från en läkare för barn och ungdomar under 16 år som behöver nutritionsprodukter.² Det finns dietister både på vårdcentralen och inom specialistsjukvården.

I många regioner kan du skicka en egen vårdbegäran till en specialiserad mottagning.

Hitta och boka en dietist

Var dietister finns

Dietister finns på flera platser inom hälso- och sjukvården. De arbetar på många sjukhusavdelningar och mottagningar samt på vårdcentraler.² Du kan därför börja med den vårdmottagning du redan har kontakt med, eller fråga vilken mottagning som passar bäst för dina behov.

Ett dietistbesök kan ske på en vårdavdelning eller polikliniskt.⁶ Polikliniskt betyder att du kommer till mottagningen för besöket utan att vara inlagd på sjukhus. Dietisten kan arbeta tillsammans med andra yrkesgrupper i vården. När en bedömning behövs kan en förskrivare vara dietist, distriktsjuksköterska, sjuksköterska inom kommun eller läkare.²

Så kan du börja kontakten

Du kan kontakta vårdcentralen för att få kontakt med dietist.² På vårdcentralen görs en första bedömning av dina besvär, och du kan hänvisas vidare till rätt mottagning om det behövs. Det kan till exempel vara en dietistmottagning på ett sjukhus.

Vanliga frågor om att gå till en dietist

Vad händer på första besöket?

Du får berätta om vad du brukar äta under en dag, hur ofta du äter och i vilka mängder. Du får också berätta vad du dricker och hur mycket du brukar dricka under en dag. Det är vanligt att du får väga dig. Det är vanligt att dietisten mäter hur lång du är. Du och dietisten bestämmer tillsammans vad som ska göras utifrån dina behov och förutsättningar.⁴

Behöver jag förbereda mig?

Du kan förbereda dig genom att hålla matdagbok i några dagar före besöket. Det går också att påminna dig om vad du har ätit under de senaste dagarna. Skriv gärna ner de frågor som du vill ta upp på besöket.⁶

Måste jag ha remiss?

Vilka mottagningar som kräver remiss varierar, och varje region bestämmer själv vilka regler som gäller för remisser. Ta kontakt med mottagningen som du vill komma till för att få veta om du behöver remiss.⁷