Audionom

Vid benledningsmätningen leds ljudet direkt till snäckan i innerörat, utan att passera hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen. Om det är stor skillnad mellan öronen kan du också få höra brus i det öra som har minst hörselnedsättning, så att ljudet inte uppfattas av fel öra.

Testa tal, ljud och hörselnerv

En audionom kan använda olika tester för att undersöka hur du uppfattar tal och ljud i olika situationer. Talaudiometri innebär att du får höra talade ord och sedan upprepa dem. Orden kan vara enstaviga eller tvåstaviga och kan sägas med eller utan bakgrundsbrus.

• Talaudiometri undersöker hur personen uppfattar tal genom att personen upprepar ord som hen har hört.¹
• Ett brustest kan ge en rättvisare bild av hörselbesvär i bullriga miljöer när tonaudiometri inte visar nedsatt hörsel.¹

Talaudiometri med bakgrundsbrus kallas också tal-i-brus-test eller brustest. Ett öra i taget testas. Testet kan ge mer information om hur du hör tal i vardagslivet, särskilt när det finns mycket ljud och buller runt omkring dig.

Vid hjärnstamsaudiometri fästs elektroder på huvudet. Öronen stimuleras med ett klickande ljud, och hörselnervens aktivitet fångas upp av elektroderna och visas som en kurva på en datorskärm.

• Vid hjärnstamsaudiometri kan audionomen undersöka om hörselnerven fungerar som den ska.¹
• Audionomen kan medverka vid hörselundersökningar av barn som inte kan medverka aktivt.¹

Både vuxna och barn kan undersökas med hjärnstamsaudiometri. Mätningen går att göra utan att du medverkar aktivt, och det gör inget om du somnar under testet. Yngre barn behöver sova under undersökningen för att ligga stilla. Ibland kan ett barn behöva få läkemedlet melatonin för att lättare kunna somna, och ibland behöver barnet sövas med narkos.

Audionomen kan också undersöka om vissa ljud känns obehagliga eller gör ont. Då får du lyssna på toner som sakta blir starkare och trycka på en knapp när tonerna känns så starka att du inte vill ha ännu en nivåhöjning.

Prova ut och följa upp hörhjälpmedel

Audionomen arbetar med hörhjälpmedel och kan bedöma vilket stöd du behöver. Som förskrivare bedömer audionomen ditt behov och vad du kan behöva.

• Audionomen bedömer personens behov av hörhjälpmedel som förskrivare.²
• Audionomen föreslår hörhjälpmedel utifrån personens situation, förutsättningar, behov och önskemål.²

Det finns flera typer av hörapparater och många varianter och varumärken. Du kan få prova föreslagna hörhjälpmedel hemma i din vardagsmiljö och sedan berätta vid ett återbesök hur det har fungerat.

• Vid återbesök ställer audionomen in hörapparaten så att den passar så bra som möjligt.²
• Audionomen utvärderar efter utprovningen om hörhjälpmedlet fungerar som det ska.²

Vid utvärderingen kan olika mätningar göras eller så kan du få fylla i ett frågeformulär. Om hörhjälpmedlet fungerar sämre efter ett tag kan det behöva justeras. Om dina behov har förändrats kan audionomen göra en ny undersökning och bedöma om du ska byta hjälpmedel.

Ge råd och stöd

Audionomen kan ge stöd även när ett hörhjälpmedel inte är den enda lösningen. Råden kan handla om hur du kan anpassa sådant som händer i vardagen.

• Audionomen kan ge praktiska råd om hur vardagliga aktiviteter kan göras på ett annat sätt.²
• Audionomen kan ge tips om vad andra kan göra för att personen lättare ska uppfatta vad de säger.²

Det kan till exempel handla om råd för situationer där du ofta önskar att du hörde bättre eller om miljöer där du regelbundet befinner dig. Du kan också få hjälp att se vilka hörhjälpmedel som kan underlätta i vardagen.

Om en vanlig hörapparat inte fungerar kan det ibland behövas ett implantat, alltså en hörapparat som opereras in. Det finns olika typer av implantat. Ett kokleaimplantat kan användas vid en svår hörselnedsättning.

Tinnitus och ljudbesvär

Tinnitus innebär att du hör ljud i öronen som andra inte kan höra. Ljudet kan till exempel vara tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller metalliskt. Styrkan kan variera från ett svagt bakgrundsljud i en tyst miljö till ett starkt ljud.

Hörseln bör kontrolleras vid tinnitus.³ Ibland behövs ett besök hos en audionom, som också kan hjälpa till med hörhjälpmedel.

• En hörapparat kan göra att du inte längre upplever lika stora besvär av tinnitus.³
• Det finns också andra tekniska hörhjälpmedel som kan minska besvären med tinnitus.³
• Audionomen kan ge behandling med tinnitus retraining therapy, förkortat TRT, som innebär att du vänjer dig vid ljudet.³

Tinnitus retraining therapy är en behandlingsmetod där det sker en tillvänjning av ljudet.³ Målet är att du inte längre hör tinnitusljudet om du inte aktivt lyssnar på det.

Det finns ingen behandling som helt tar bort tinnitus. Behandlingen går i stället ut på att lindra besvären och förbättra upplevelsen av de besvärande ljuden. Hur utredningen och behandlingen är organiserad varierar mellan olika regioner.

Hörselrelaterade behov i vardagen

Audionomen kan hjälpa dig att hitta hörhjälpmedel som gör dig uppmärksam på signaler och larm i vardagen.² Sådana hjälpmedel kan till exempel gälla telefoner, dörrklockor och brandlarm. De kan blinka eller lysa, vibrera eller ge särskilt starka ljud.

Om du eller ditt barn behöver särskilda hjälpmedel för att kunna följa med och delta i undervisningen kan audionomen berätta mer om hur det går till att ansöka om hjälpmedel för skola.² Om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete kan audionomen också berätta hur det går till att ansöka om arbetshjälpmedel.

Ett hörhjälpmedel kan behöva justeras om det fungerar sämre efter ett tag. Kontakta då mottagningen som provade ut hjälpmedlet. Om dina behov har förändrats kan audionomen göra en ny undersökning och bedöma om du ska byta hjälpmedel.²

Audionomen kan också ge praktiska råd om hur du kan göra saker i vardagen på ett annat sätt. Du kan få tips om vad andra kan göra för att du lättare ska uppfatta vad de säger.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du plötsligt får en hörselnedsättning på ett öra.⁴

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har fått tinnitus eller nedsatt hörsel efter att ha råkat ut för ett plötsligt mycket starkt ljud nära örat.³

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.³

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.⁴

Audionomen fokuserar på hörselutredning och hörhjälpmedel.¹ Det kan handla om att undersöka hörseln, förklara resultatet och hjälpa dig att prova ut ett hörhjälpmedel.

Vid tinnitus kan du ibland få träffa en öron-näsa-halsläkare eller en audionom.³ Vem du remitteras till beror på utredningen och vilket stöd du behöver. En öron-näsa-halsläkare kan vara aktuell när tinnitusen behöver bedömas tillsammans med andra besvär från örat, medan en audionom kan hjälpa till med hörselkontroll och hörhjälpmedel.

Väntetid och regionala regler

Det ska ta högst 90 dagar från att du har tagit kontakt med vården tills du får komma till en audionom för en bedömning.² Väntetiden räknas alltså från din vårdkontakt till bedömningen hos audionomen.

I vissa regioner används en behovstrappa för att bedöma vilka behov som ska tillgodoses först. Behovstrappan innebär att vissa behov ska tillgodoses före andra. Regionala riktlinjer påverkar också vilka hörhjälpmedel audionomen föreslår.² Om du är osäker på vad som gäller där du bor kan du fråga vårdcentralen eller öronmottagningen när du tar kontakt.

När du har hittat en mottagning kan du läsa kontaktuppgifter och se vilka bokningsvägar som finns. Om mottagningen erbjuder bokning via webbplatsen kan du gå vidare till bokningen där. Du kan också använda kontaktuppgifterna i listan om du behöver fråga om remiss, besök eller vad som gäller i din region.

Du kan logga in på 1177.se för att göra vårdärenden.¹ Det kan vara en väg till kontakt med mottagningen när den erbjuder sådana tjänster. Följ mottagningens information om hur du bokar tid eller skickar en fråga.

Inför kontakten

Inför mötet med audionomen kan du fundera på i vilka situationer du vill höra bättre.² Det kan hjälpa dig att beskriva vad du behöver ta upp vid kontakten.

Fundera också på vilka miljöer du ofta befinner dig i.² Det kan till exempel handla om miljöer som du vill kunna fungera bättre i när du pratar med andra eller lyssnar på ljud. Skriv gärna ner dina tankar innan du bokar, så har du dem nära till hands när du kontaktar mottagningen.

Efter hemmatestet får du komma på återbesök och berätta hur hjälpmedlet har fungerat.² Audionomen kan då ställa in hörapparaten så att den passar så bra som möjligt, och senare följs det upp att hörhjälpmedlet fungerar som det ska.

Vad kostar hörhjälpmedel och besök?

Avgiften för hörhjälpmedel varierar mellan regioner.² Ibland är det helt utan avgift, men du kan behöva betala en del av avgiften.

Du kan behöva betala en besöksavgift hos audionomen.² I vissa regioner kan du också behöva betala mellanskillnaden om du vill ha ett dyrare hörhjälpmedel.

Kan jag vara delaktig i valet av hjälpmedel?

Du ska få vara delaktig i valet av hörhjälpmedel så långt det är möjligt. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst för dig.²

Om flera hjälpmedel kan passa dig ska förskrivaren informera om dem. Du ska då själv få välja vilket hjälpmedel du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.²